Efter att ha fördjupat mig i detta ämne väcks nya frågor och följdfrågor. När jag nu studerat vilka åtgärder som skrivs för elever som befaras att inte uppnå målen i läroplanen när det gäl-ler läsning och läsförståelse skulle det vara intressant att undersöka hur åtgärderna verkligen genomförs i praktiken. Hur används åtgärdsprogrammen som ett pedagogiskt redskap? Inne-bär de ökad måluppfyllelse? Hur effektiva är åtgärderna? Då skulle observationer i en samhet kunna vara en möjlig väg att gå och en annan att genomföra flera intervjuer med verk-samma lärare och specialpedagoger.
Likaså väcks min nyfikenhet på hur arbetet med lässtrategier och läsförståelse i klassrummen genomförs. Dels skulle det vara intressant att ta reda på mer om hur lärare ser på detta arbete och dels på hur de praktiskt lägger upp undervisningen. Eftersom en lässatsning ska genomfö-ras redan hösten 2014 skulle det vara intressant att se om och få reda på hur den nya forsk-ningen får genomslag i praktiken och om detta i sin tur kommer leda till att den negativa tren-den som Pisa- studien visat vänder.
Referenslista
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs och skrivundervisning i åk 1-3. Om lärares möjligheter och hinder. (Gothenburg Studies in Educational Sciences, 311). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Andreasson, I. (2007). Elevplanen som text - om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation. (Göteborg Studies in Educational Sciences 259). Göteborg: Acta Uni-versitatis Gothoburgensis.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram- dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. (Göteborg Studies in Educational Sciences 248). Göteborg: Acta Uni-versitatis Gothoburgensis.
Bergström, G. & Boréus, K. (2005). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsveten-skaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Clark. C., Dyson, A. & Millward, A. (1998). (Red.), Theorising Special Education. London and New York: Routledge.
Dalby, M.A. (1992). Bogen om laesning. Köpenhamn: Danmarks paedagogiska institut. Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (s. 17-35) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Frykholm, C-U. (2007). Pedagogiska konsekvenser. I A. Ewald & B. Garme (Red.), Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. (s. 101-119). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Giota, J. & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers han-tering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. (Rapport
224:2011:1). Göteborg: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs uni-versitet.
Göransson, K. & Nilholm, C. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen?(FOU skriftserie, nr.3). Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket.
Hoover, W., & Gough, P. (1990). The simple view of reading. Reading and writing: an Inter-disciplinary Journal, 2.
Höien, T., & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kul-tur.
Kadesjö, B. (2007). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlittera-tur.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur. Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för
elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur och Kultur.
Myrberg, M. (2007). Läs- och skrivsvårigheter. I A. Ewald & B. Garme (Red.), Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. (s. 73-99). Stockholm: Myndigheten för skol-utveckling.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur
Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken - Motiveringar, genomförande och konsekvenser.(Specialpedagogisk rapport nr 11). Göteborg: Institutionen för special-pedagogik, Göteborgs universitet.
Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm:
Natur och kultur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket. (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stock-holm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). PIRLS 2011: Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internat-ionellt perspektiv. (Rapport 381). Stockholm: Skolverket och Fritzes Offentliga Publikat-ioner.
Skolverket. (2013a). Pisa 2012. 15-åringars resultat i matematik, läsförståelse och naturve-tenskap. Resultaten i koncentrat. (Rapport 398). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013b). Allmänna råd. Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Smith, F. (2000). Läsning. Stockholm: Liber.
SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande av utredningen om skolans inre arbete/SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stukat, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlittera-tur.
Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende: psykologika teorier, empiriska under-sökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsveten-skaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och ka-nadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. (Doktorsavhandling).Stockholm: Natur & Kultur.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Winther Jörgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Stu-dentlitteratur.
Wolff, U. (2009). Subgrupper av läsare. I S. Samuelsson (Red.), Dyslexi och andra svårighet-er med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.
På nätet
Svenska Dyslexiföreningen (2012). Definitioner av dyslexi. Hämtad 2014-02-04 från
Bilaga 1: stimulusmaterial
Stimulusmaterial till fokusgruppsintervjun
Kunskapskraven i årskurs 3 när det gäller läsning:
”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtra-tegier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträ-dande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter”. (Lgr 11 s. 227)
Elev 1. Flicka som går i årskurs 3 i en F-3 skola med 8 klasser. Klassen består av 21
elever, 13 flickor och 8 pojkar. Klassen är relativt lugn. Specialpedagogen finns till-gänglig två gånger i veckan a 40 minuter. Klassen har läsläxa varje vecka då de läser i olika småböcker. Eleverna är indelade i läsgrupper och en vuxen pedagog lyssnar på läsläxan varje vecka. Vid några andra tillfällen under veckan läser eleverna tyst i en egen bok.
Elevens mål: Att nå målen i kursplanen när det gäller läsning och läsförståelse.
Elevens behov: Att få upp läshastigheten och flytet i läsningen. Att få motivation till läsning.
Behov av att förbättra ordförrådet.
Nuläge: Eleven kan läsa enkla, ljudenliga ord och korta enkla meningar. Behöver tid på sig
när längre text ska läsas. Eleven stannar ofta i sin läsning för att ljuda olika ord, speciellt när det är en ny okänd text. Det är inget flyt i läsningen. Rättar inte alltid sig själv när det blir fel. Tröttnar snabbt på att läsa. Läser läsläxan hemma och kan sedan läsa den relativt bra. Flickan har ett stort intresse av att pyssla och är också intresserad av hästar och andra djur.
Diskussionsfrågor: Vilka förslag på åtgärder har ni? Tänk på organisationsnivå, gruppnivå
Bilaga 2: stimulusmaterial
Stimulusmaterial till fokusgruppsintervjun
Kunskapskraven i årskurs 3 när det gäller läsning:
”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtra-tegier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträ-dande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter”. (Lgr 11 s. 227)
Elev 2. Pojke som går i årskurs 2 i en F-6 skola med 14 klasser. Klassen består av 27 elever,
15 pojkar och 12 flickor. Klassen är relativt orolig och stökig. Klassen har bytt lärare flera gånger. Nu har den en ny klasslärare sedan vårterminen. Specialpedagogen finns tillgänglig 3 gånger 40 minuter i veckan. Klassen har läsläxa varje vecka i en läsebok. Ibland lyssnar en vuxen pedagog på barnen i grupper och ibland läser de för varandra på egen hand. De arbetar individuellt med frågor till läsläxan utifrån en arbetsbok. Några gånger i veckan läser barnen tyst på egen hand i en vald bok.
Elevens mål: Att nå målen i kursplanen när det gäller läsning och läsförståelse.
Elevens behov: Att förbättra läsförståelsen. Att lära sig läsa mellan raderna, göra inferenser.
Att kunna förstå budskapet i den lästa den texten. Att få motivation till läsning.
Nuläge: Eleven kan läsa enkla, korta texter med relativt gott flyt. Ljudar något enstaka ord
som är okänt för eleven. Har inget stort intresse för läsning och tappar ofta koncentrationen. Byter ofta bok när klassen har tystläsning. Har svårt för att samtala om budskapet i en läst text och att göra inferenser. Kan svara på direkta frågor till en text (läsläxan t.ex.) om svaret står klart och tydligt. Eleven är intresserad av fotboll och ishockey och gillar att röra på sig.
Diskussionsfrågor: Vilka förslag på åtgärder har ni? Tänk på organisationsnivå, gruppnivå
Bilaga 3: Öppna frågor till fokusgruppsintervju.
Beskriv hur ni arbetar med åtgärdsprogram i vardagen med elever i behov av särskilt stöd när det gäller läsning!
Hur tänker ni kring de olika åtgärderna som skrivs in på individnivå, gruppnivå och organisat-ionsnivå?
Hur tänker ni kring arbetet med läsförståelse för elever som riskerar att inte nå målen? Exem-pel på åtgärder?
Hur tänker ni kring arbetet med att få eleverna att uppnå målen när det gäller att läsa flytande? Exempel på åtgärder?
Hur tänker ni kring betydelsen av motivation när det gäller läsning? Exempel på åtgärder? Resonera kring arbetet med särskilt stöd för elever i behov av särskilt stöd när det gäller läs-ning och läsförståelse? Läromedel, plats, resurser, anpassläs-ningar?
Beskriv i vilken utsträckning ni arbetar med lässtrategier och hur de ev. hjälper de elever som behöver utveckla sin läsförståelse!