Resultatet av studien kan ge upphov till fortsatta forskningsfrågor, förslagsvis hur en vårdorganisation kan skapa bättre förutsättningar för vårdpersonal verksamma inom barn och ungdomspsykiatri och i vidareutvecklingen av vården för att tillexempel förhindra eller helt undvika tvångsvård och tvångsåtgärder.
REFERENSLISTA
Allen, J.J. (2000). Seclusion and Restraint of Children: A Literature Review. Journal of Child
and Aolescent Psychiatric Nursing, 13(4), 159-167.
Barn- och ungdomspsykiatri, Stockholms läns landsting. (2016) Hämtad 20 april, 2017, från: http://www.bup.se/sv/Om-BUP/vart-uppdrag/
Bigwood, S., & Crowe, M. (2008). ‘It’s part of the job, but it spoils the job’: A
Phenomenological study of physical restraint. International Journal of Mental
Health Nursing, 17, 215-222. Doi: 10.1111/j.1447-0349.2008.00526.x.
Billhult, A., & Henricson, M. (2012) Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod (s. 129-137). Studentlitteratur: Lund.
Brady, M. (2009). Hospitalized children’s views of the good nurse. Nursing Ethics, 16(5). Doi: 10.1177/0969733009106648.
Delaney, K.R. (2001). Developing a Restraint-Reduction Program for Child/Adolescent Inpatient Treatment. Journal of Child and Adolescent Psychiatric Nursing, 14(3), 128-140.
Eriksson, K. (1990). PRO CARITATE – en lägesbestämning av caritativ vård. Åbo Akademi, vårdforskning, Institutionen för vårdvetenskap.
Fegert, J.M., & Koelch, M. (2010). Ethics in child and adolescent psychiatric care: An international perspective. International Review of Psychiatry, 22(3), 258-266. Doi: 10.3109/09540261.2010.485979.
Gilje, F., & Jacobsson, L., & Norberg, A., & Olofsson, B. (1998). Nurse’s narratives about using coercion in psychiatric care. Journal of Advanced Nursing, 28(1), 45-53. Golding, C.G., & O’Brien A.J. (2003). Coercion in mental healthcare: the principle of least
coercive care. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 10, 167-173. Hem, M.H., & Molewijk, B., & Pedersen, R. (2014). Ethical challenges in connection with the
use of coercion: a focus group study of health care personnel in mental health care.
BMC Medical Ethics, 15:82.
Hundeide, K., & Pramling Samuelsson, I., & Sommer, D. (2010). Child perspectives and
children’s perspectives in theory and practice. New York: Springer.
Juthberg, C., & Eriksson, S., & Norberg, A., & Sundin, K. (2010). Perceptions of conscience, stress of conscience and burnout among nursing staff in residential elder care.
Journal of Advanced Nursing, 66(8), 1708-1718. Doi: 10.1111/j.1365-
Juthberg, C., & Eriksson, S., & Norberg, A., & Sundin, K. (2007). Perceptions of conscience in relation to stress of conscience. Nursing Ethics, 14(3), 329-343.
Doi:10.1177/0969733007075868
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. 69-90). Studentlitteratur: Lund.
Lindseth, A., & Norberg, A. (2004). A phenomenological hermeneutical method for researching lived experience. Scandinavian Journal Caring Science,18, 145–153. Larsen, B. I., & Terkelsen, B. T. (2014). Coercion in a locked psychiatric ward: Perspectives of
patients and staff. Nursing Ethics, 21(4), 426-436. Doi: 10.1177/0969733013503601 Lind, M., & Kaltiala-Heino, R., & Suominen, T., & Leino-Kilpi, H., & Välimäki, M. (2004).
Nurses’ ethical perceptions about coercion. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 11, 379-385.
Lützén, K., & Johansson, A., & Nordström, G. (2000). Moral Sensitivity: some differences between nurses and physicians. Nursing Ethics, 7(6), 520-530. Doi: 0969-
7330(00)NE375OA.
Marangos-Frost, S., & Wells, D. (2000). Psychiatric nurse’s thoughts and feelings about restraint use: a decision dilemma. Journal of Advanced Nursing, 31(2), 362-369. Matusek, J-A., & O´Dougherty Wright, M. (2010). Ethical Dilemmas in Treating Clients with
Eating Disorders: A Review and Application of an Integrative Ethical Decision- making Model. Wiley online library, 18, 434-452. Doi: 10.1002/erv.1036.
Norberg, A., & Olofsson, B. (2001). Experiences of coercion in psychiatric care as narrated by patients, nurses and physicians. Journal of Advanced nursing, 33(1), 89-97.
Pelto-Piri, V, & Engström, K, & Engström, I. (2012). The ethical landscape of professional care in everyday practice as perceived by staff: A qualitative content analysis of ethical diaries written by staff in child and adolescent psychiatric in-patient care. Child and
Adolescent Psychiatry and Mental Health, 6:8. Doi: 10.1186/1753-2000-6-18.
Pelto-Piri, V., & Kjellin, L., & Lindvall, C., & Engström, I. (2016). Justifications for coercive care in child and adolescent psychiatry, a content analysis of medical documentation in Sweden. BMC Health Service Research, 16:66, DOI 10.1186/s12913-016-1310-0. Persson, C., & Sundin, K. (2012). Fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod – ett
dialektiskt förhållningssätt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. 373-386). Studentlitteratur: Lund.
Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor & SSF. (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård.
Rundqvist, E. (2004). Makt som fullmakt: ett vårdvetenskapligt perspektiv. Doktorsavhandling. Åbo Akademis förlag: Åbo
Sjögren, R. (2014). Makt och maktlöshet. I L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk
ohälsa – på avancerad nivå (s.269-285). Studentlitteratur: Lund.
Socialstyrelsen, statistikdatabas psykiatrisk tvångsvård. Hämtad 20 april, 2017, från: http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/psykiatrisktvangsvard Svenska psykiatriska föreningen. (2013). Psykiatrisk tvångsvård – kliniska riktlinjer för vård
och behandling. Hämtad 31 mars, 2017, från: http://www.svenskpsykiatri.se/spfs- kliniska-riktlinjer/
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 18 mars, 2017, från: https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/Vardegrund-for- omvardnad/
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 18 mars, 2017, från: https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska- kod-for-sjukskoterskor/
Söderbäck, M. (2010). Barn och unga inom hälso- och sjukvård, inledning. I M. Söderbäck (Red.), Barns och ungas rätt i vården. (3-24). Stiftelsen allmänna barnhuset, 2010:13.
Söderbäck, M. (2010). Barnperspektiv och barns perspektiv. I M. Söderbäck (Red.), Barns
och ungas rätt i vården. (25-44). Stiftelsen allmänna barnhuset, 2010:13.
Unicef, FN:s konvention om barnets rättigheter (1989). Barnkonventionen. Hämtad den 18 mars, 2017, från: https://unicef.se/barnkonventionen
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 16 mars, 2017, från:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pd f
Wiklund Gustin, L. (2014). Att närma sig det svårförståeliga. I L. Wiklund Gustin (Red.),
BILAGA A, INFORMATIONSBREV TILL VERKSAMHETSCHEF
Till Verksamhetschef Avdelning XX BUP,
Förfrågan om tillåtelse att genomföra studie
Jag heter Malin Nordström och är student i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med min studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar vid tvångsvård/tvångsåtgärder av/mot barn.
Jag ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid er enhet. Rent konkret skulle det innebära att de sjuksköterskor som anmäler sitt intresse till att delta i studien kommer att bli intervjuade av mig, totalt 5-6 stycken forskningspersoner. Ungefärlig tidsåtgång för en intervju är cirka en timme, där intervjun kommer att bandas/spelas in. Intervjuerna kommer att genomföras på XX sjukhus, i nära anslutning till arbetsplatsen och avdelningen, så att respektive sjuksköterska sedan smidigt kan återgå till sin arbetsplats efter avslutad intervju.
Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.
Hantering av data och sekretess
All insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt Personuppgiftslagen (PUL 1998:204).
Eventuell risk/nytta
Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagande tar av verksamhetens tid. Fördelar hänger samman med att efter projektet blivit avslutat kommer avdelningen att få ta del av studiens resultat som förhoppningsvis kan leda till ny kunskaps- och verksamhetsutveckling.
Nytta i ett vidare perspektiv
Studien förväntas bidra med ny kunskap inom ämnesområdet, då det i dagsläget saknas forskning som berör detta känsliga och svåra ämne. Mjuka värden, såsom sjuksköterskors upplevelser, är viktigt att ta hänsyn till inom psykiatrisk vård, och inte minst inom
vårdforskningen.
Information om studiens resultat
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.
Ytterligare information lämnas av: Student, Malin Nordström
E-post: mnm15003@student.mdh.se Mobilnummer: 070-272 XX XX
Handledare, Oona Lassenius E-post: oona.lassenius@mdh.se Telefon: 021-10 XX XX
Samtycke till genomförande av projektet, ”Etiska utmaningar vid
tvångsvård/tvångsåtgärder av/mot barn – sjuksköterskors upplevelser”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor.
Jag ger därför min tillåtelse att studien genomförs på min enhet,
_______________________________
Ort och datum
__________________________ _______________________________
BILAGA B, INFORMATIONSBREV TILL SJUKSKÖTERSKOR
Tillfrågan om deltagande i studie ”Tvångsvård och tvångsåtgärder mot barn och ungdomar – sjuksköterskors erfarenheter”.
Jag heter Malin Nordström och är student i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med min studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar vid tvångsvård/tvångsåtgärder av/mot barn.
Min fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att du kommer bli intervjuad av mig (Malin), samt att intervjun kommer att spelas in. En intervju tar ca 60 minuter. Insamlade data kommer sedan att bearbetas genom att intervjuerna skrivs ut och sedan analyseras för att upptäcka mönster mellan intervjuerna.
För och nackdelar som deltagandet kan innebära för den deltagande: Att eventuella starka känslor kan väckas i och med det svåra ämnet, kan ses som både för- och nackdelar för den som deltar i studien. Genom att du delar med dig av dina erfarenheter, bidrar du samtidigt till kunskapsutveckling kring detta ämne.
Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak.
Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till enskilda personer eller enheter.
Vad händer från det att Du får denna information – Om du ger ditt muntliga
samtycke till att ditt namn och telefonnummer får lämnas ut till mig, kommer jag att via telefon ta kontakt med dig för att ge ytterligare information om studiens syfte och genomförande.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av mig eller min handledare, Oona Lassenius, vänligen se nedan.
Med vänliga hälsningar
Ytterligare information lämnas av: Student, Malin Nordström
E-post: mnm15003@student.mdh.se Mobilnummer: 070-272 XX XX
Handledare, Oona Lassenius E-post: oona.lassenius@mdh.se Telefon: 021-10 XX XX
Samtycke till att deltaga i projektet, ”Etiska utmaningar vid
tvångsvård/tvångsåtgärder av/mot barn – sjuksköterskors upplevelser”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
JA, jag vill delta i projektet ”Etiska utmaningar vid
tvångsvård/tvångsåtgärder av/mot barn – sjuksköterskors upplevelser”,
och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnar behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
_______________________________
Datum
____________________________ _______________________________
BILAGA C, INTERVJUGUIDE
Inledningsfas (ca 10 min)
Information om studiens syfte: ”Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar vid tvångsvård/tvångsåtgärder av/mot barn”
Det behövs en inledning, ge kort exempel på vad etiska utmaningar kan vara och innebära för Ssk; en inre konflikt, tankebanor och känslor, motsättningar inom en osv.
Etablera en relation, relationsbyggande, forskaren presenterar sig kortfattat & fokuserat.
Huvudfas
Sedan inledande frågor till forskningspersonen/intressefrågor om forskningspersonen, avdramatiserar och gör situationen mer lugn och avslappnad, ger utrymme till
forskningspersonen att berätta mer om sig själv: Fakta om individen, namn, ålder, kön m.m.
Arbetslivserfarenheter, arbetsplatser, antal år i yrket m.m.
”Jag kommer att ställa frågor till dig som om jag inte förstår någonting, det är för att jag vill veta hur det är för just dig och utifrån ditt perspektiv”
Semistrukturerad intervjuguide, frågor (ca 45 min)
1. Vad innebär tvångsvård av barn för Dig? - Vad uppfattar Du som tvångsvård? - Hur kan dessa se ut på Din arbetsplats? 2. Vad innebär tvångsåtgärder mot barn för Dig?
- Vad uppfattar Du som tvångsåtgärder? - Hur kan dessa se ut på Din arbetsplats?
3. Berätta om Dina upplevelser kring en situation/en händelse där Du har upplevt etiska utmaningar (svårigheter) vid tvångsvård eller tvångsåtgärder av/mot ett barn? (kärnfrågan!)
- Hur var det för Dig? - Hur kändes det? - Hur tänkte Du då?
- Vad hände med Dig då? (få fatt på det djupa innehållet i exemplet) - Hur hanterade Du det?
4. Hur upplever Du det att vårda ett barn på tvångsvård? - Hur hanterar Du det?
- Vad händer med Dig då?
5. Hur upplever Du det att utföra tvångsåtgärder mot ett barn? - Hur hanterar Du det?
- Vad händer med Dig då?
Avslutningsfas (ca 5 min, beroende på om tillägg el. ej)
6. Innan vi avslutar, finns det något mer som Du skulle vilja berätta?
- Finns det något mer i ämnet som Du skulle vilja ta upp/tillägga/berätta?
Kom ihåg
Lugn approach, ögonkontakt, inte anteckna under tiden, på sin höjd några få stödanteckningar
Intervjuaren är Novis och forskningspersonen är expert
Gå in med ett barns genuina nyfikenhet för det forskningspersonen berättar
Ge korta summeringar emellanåt under intervjuns gång, spegla tillbaka känslan till forskningspersonen.
Generella följdfrågor:
Hur var det för dig? Hur kändes det? Hur tänkte du då?
Hur upplevde Du den situationen?
Vad hände med Dig då? (få fatt på det djupa innehållet i exemplet) Hur hanterade Du det?