För att ytterligare utveckla fritidshemmets verksamhet skulle vidare forskning om hur den nya utbildningen som grundlärare för fritidshem utformas. Dessa blir behöriga i vissa ämnen i skolan och ska även bedriva fritidsverksamheten under både morgon- och eftermiddagstiden. Vad kan det komma att betyda för barnen i behov av särskilt stöd att deras fritidspedagoger även är undervisande lärare under skoltid? Kommer fritidshemmets särart att påverkas?
Fritidshemmets del 4 i Lgr 11 är nyligen implementerad och vårt resultat indikerar att dessa riktlinjer inte fått genomslag ännu. Det skulle vara intressant att studera fritidshemmets verksamhet någon gång i framtiden och se om det relationella förhållningssättet fått större genomslag och hur det påverkar villkoren för barn i behov av särskilt stöd.
10 Referenser
Ahlberg, Ann. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk Forskning i Sverige, 12(2), ss. 84–95.
Ahlberg, Ann. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik –att bygga broar Stockholm: Liber.
Ahrne, Göran och Svensson, Peter (red.). (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Anderson-Butcher, Dawn. (2010). The Promise of Afterschool Programs for Promoting School Connectedness. The Prevention Researcher, 17(3), pp 11–14.
Ankerstierne, Trine. (red.). (2015). Perspektiv på fritidshemspedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, Jonas & Persson, Sven. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerups: Malmö. Aspelin, Jonas. (2013). Relationell specialpedagogik - i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Barajas, Katarina Eriksson, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur. Bronfenbrenner, Urie. (1981). The Ecology of Human Development: Experiments by Nature and Design. Cambridge: Harvard University Press.
Bryman, Alan. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder, Uppl 2. Malmö: Liber.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva. (2003). I problembarnens tid. Förnuftets moraliska ordning. Helsingborg: Carlssons Bokförlag.
Dahlin-Ivanoff, Synnöve. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, Göran och Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 81–92. DS 2008:23. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialdepartementet.
DS 2009:25. Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (2009:25). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Emanuelsson, Ingemar, Persson, Bengt & Jerry Rosenqvist. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området - en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran. (2015) Intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder.Malmö: Liber, ss 34-53. Falkner, Carin & Ludvigsson, Ann. (2016). Fritidshem och fritidspedagogik - en forskningsöversikt. Forskning i korthet nr 1 2016. Sveriges Kommuner och Landsting Skåne: Malmö.
Gadler, Ulla. (2011). En skola för alla - gäller det alla? Växjö: Linnaeus university press.
Gerrbo, Ingemar. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Gustafsson, Katarina & Hjörne, Eva. (2015). Friskolan som en zon för elever i behov av särskilt stöd. Pedagogisk Forskning i Sverige, 20 (3–4), ss. 273-292.
Handikappförbundens samarbetsorgan. (2008). Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Hellberg, Kristina. (2017). Ett specialpedagogiskt perspektiv och fritidshemmets vardagliga praktik. I Rohlin, Malin (red.). Teori som praktik i fritidshemmet. Malmö: Gleerups, ss. 101–115.
Håkansson, Jan. (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur.
Karlsudd, Peter. (2011). “Integreringsreservatet” - finns det kvar? I Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (red.) Fritidspedagogik - fritidshemmets teorier och praktiker. Malmö: Liber. ss. 61–80.
Lalander, Philip. (2015). Observationer och etnografi. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. ss. 93–113.
Lundgren, Berit Willén och Karlsudd, Peter. (2013). Relationella avtryck och specialpedagogiska perspektiv i fritidshemmets praktik. I Aspelin, Jonas (red.). Relationell specialpedagogik. Kristianstad: Kristianstad University Press, ss. 63–78.
Lutz, Kristian. (2013). Specialpedagogiska aspekter i förskola och skola - möte med det som inte anses lagom. Malmö: Liber.
Malmqvist, Johan. (2016). Working successfully towards inclusion—or excluding pupils? A comparative retroductive study of three similar schools in their work with EBD. Emotional and Behavioural Difficulties, 21(4), ss. 344–360.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin. (2013). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3. Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Nordin-Hultman, Elisabeth. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Malmö: Liber.
Persson, Bengt. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Malmö: Liber.
Phillips, D. C. & Soltis, Jonas F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Rohlin, Malin (red.). (2017). Teori som praktik i fritidshemmet. Malmö: Gleerups. Saar, Thomas, Löfdahl, Annica & Hjalmarsson, Maria. (2012). Kunskapsmöjligheter i fritidshem. Nordisk Barnehageforskning, 5 (3), ss- 1-13.
Sharp, Jane, Rivera Rodas, Elizabeth and Sadovnik, Alan R. (2012). Supporting Youth with Special Needs in Out-of-School Time: A Study of OST Providers in New Jersey. Afterschool Matters, (6), pp 31–41.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Regeringskansliet.
SKOLFS 1994:1. 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (1999.) Allmänna råd med kommentarer för fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2007). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Fritidshemmet - en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Fritidshemmet - ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2017). Stockholm; Skolverket.
Skolverket (2017b). Fritidshem.
http://www.skolverket.se/skolformer/fritidshem (2017-05-19). Skolverket statistik. (2017c). https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/fritidshem (2017-09-24)
Socialstyrelsen. (1995). Barnomsorgen i socialtjänstlagen. Allmänna råd från socialstyrelsen 1995:2. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stensmo, Christer. (2014). Pedagogisk filosofi. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. 2/2006. Stockholm: Svenska Unesco-rådets skriftserie.
Tjora, Aksel. (2011). Observationsstudiets sötma och de ibland lömska
fältanteckningarna. I Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur, ss. 145–170.
U2012/6626/S. (2012). Fritidspedagogers, speciallärares och specialpedagogers behörighet att undervisa m. m. Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, Victoria. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserande gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur: Lund.
Wibeck, Victoria. (2011). Med fokus på interaktionen. I Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari. Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur, ss. 13–35.
von Wright, Moira. (2002). Det relationella perspektivets utmaning. I Skolverket. Att arbeta med särskilt stöd några perspektiv. Stockholm: Liber, ss. 9–21.
Bilagor
Bilaga A Frågor till fokusgrupperna
1. Vad är ett barn i behov av särskilt stöd? Hur definierar ni det utifrån fritidshemmets praktik?
2. Hur påverkas planeringen utifrån de särskilda behov som finns? Hur tänker ni vid genomförandet?
3. Vilka förväntningar har ni på del 4 i Lgr 11?
Bilaga B Missiv Hej!
Vi heter Agneta Vadman och Ann-Sofie Stensdotter och studerar till specialpedagoger på Linneuniversitetet i Växjö. Vi har precis påbörjat vårt självständiga arbete, 15 hp. Syftet med vårt arbete är att studera hur lärare i fritidshem definierar och inkluderar barn i behov av särskilt stöd i fritidshemmets verksamhet.
För att samla material till studien har vi tänkt att dels göra observationer under
planeringstillfällen, dels att samla fritidspedagogerna till en fokusgruppsdiskussion. Det innebär att vi kommer att träffas vid två olika tillfällen.
För att genomföra den här studien kommer vi att använda oss av någon form av ljudupptagning.
Som forskare har vi skyldighet att informera er om de etiska forskningskraven som vi måste följa, där det första kravet är att informera om vår studie. Det andra kravet är att det material vi samlar in under observationerna och diskussionerna enbart ska användas till vår forskning. Det sista kravet vi kommer utgå ifrån innebär att allt material vi får in kommer hanteras med sådan sekretess att ingen person eller plats kan pekas ut. Allt material, dvs inspelningar och transkriberingar, kommer att förstöras då vårt arbete är godkänt.
Det godkända arbetet kommer att vara en offentlig handling, som kan läsas på DiVA (www.lnu.diva-portal.org) av den som är intresserad.
Har ni några funderingar får ni gärna kontakta oss på följande mailadresser:
agneta.vadman@telia.com, 070-6619371 eller stensdotter@yahoo.se, 070-6051673. Vänligen,
Bilaga C Intervjufrågor
1. Hur skulle du definiera ett barn i behov av särskilt stöd i fritidshemmet? 2. Tror de att barnen i behov av särskilt stöd i fritidshemmet får det? 3. Varför tror du att barn i behov av särskilt stöd inte nämns i del 4 Lgr 11?
Vi har i vårt resultat upptäckt att det finns pedagoger på fritidshem, som uttrycker frustration över att inte räcka till. För lite personal och för stora barngrupper. Det leder till uppgivenhet över sin arbetssituation, men även för de styrdokument de är ålagda att följa.
4. Är det något du känner igen?