8. Förslag till fortsatt forskning
Det hade varit av stort intresse att få djupare kunskaper om de resurser som finns, hur de fördelas och vad som påverkar fördelningen då det var något som alla vårdnadshavare i denna studie återkom till. Det hade även varit intressant att höra hur vårdnadshavare i andra län ser på samverkansarbete mellan hemmet och förskola. En annan intressant infallsvinkel hade varit att studera hur vårdnadshavare med barn i behov särskilt stöd ser på samverkan i jämförelse med familjer där barnen inte är ”avvikande” från normen. Är det någon skillnad och vad i så fall?
Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Axelsson, T. & Qvarsebo, J. (2010). Barndomens historiska framväxt. I B. Riddersporre & S.
Persson (red). Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 39-60). Stockholm: Natur & kultur
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Berger, P.L. & Luckmann, T. (1998). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. (2. uppl.) Stockholm: Wahlström & Widstrand
Bergqvist, S. (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber
Björck-Åkessón, E. (2014). Specialpedagogik i förskolan. I A. Sandberg (red.) Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (2. uppl.). (s. 23-44). Lund: Studentlitteratur
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber
Burr, V. (2003). Social constructionism. (2. ed.) London: Routledge
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv - exemplet förskolan. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler: samhällsforskarens handbok i tio punkter.
Lund: Studentlitteratur
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson. Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) (s. 34-54). Stockholm: Liber
Gunnarson, R. (2002). Validitet och reliabilitet. [Dept of Prim Health Care Göteborgs University -Research methodology web site]. http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml (Hämtad: 2017-05-05)
Hellström, A. (2003). ”Barns uppväxtvillkor”. I S. Bergquist (red). Att möta barn i behov av särskilt stöd (5uppl.). (s. 7-17). Stockholm: Liber
Höst, M., Regnell, B. & Runeson, P. (2006). Att genomföra examensarbete. Lund:
Studentlitteratur
Jonsdottir, F. & Nyberg, E. (2013). Empowerment och demokratiska samtal. I A, Harju & I, Tallberg Broman. Föräldrar, förskola och skola om mångfald, makt och möjligheter. (s. 59-78). Lund: Studentlitteratur
Justitiedepartementet. Föräldrabalk SFS (1949:381) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381 (Hämtad:
2017-08-25)
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur
Langeman, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i Psykologi- att låta en värld öppna sig.
Stockholm: Liber
Nilsson, A. (2008a). Sammanfattning av artiklarna. I Skolverket. Vi lämnar till skolan det käraste vi har -: om samarbete med föräldrar - en relation som utmanar. (s. 8-11).
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Nilsson, A. (2008b). Lyssna på föräldrarna! Intervju med forskaren Inga Andersson. I Skolverket. Vi lämnar till skolan det käraste vi har -: om samarbete med föräldrar - en relation som utmanar. (s. 40-49). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Niss, G. & Söderström, A. (2015). Samarbete i förskolan: för barnens skull. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Renblad, K. & Brodin, J. (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande. Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan. Socialmedicinsk tidskrift.
Vol 89, Nr 4-5.
Renblad, K. & Brodin, J. (2014) Behövs specialpedagoger i förskolan? Socialmedicinsk tidskrift. Vol 91, Nr 4.
Sandberg, A. & Norling, M. (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I A, Sandberg (red.) Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (2. uppl.). (s. 45-62). Lund:
Studentlitteratur
Sandberg, A. & Ottosson, L. (2010). Pre-school teachers', other professionals', and parental concerns on cooperation in pre-school - all around children in need of special support: the Swedish perspective. International Journal Of Inclusive Education, 14(8), 741.
doi:10.1080/13603110802504606
Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2008). Preschool-home cooperation in change. International Journal Of Early Years Education, 16(2), 151-161. Doi:10.1080/09669760802025165
Skolverket (2016a). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2016b). Allmänna råd med kommentarer för förskolan. Stockholm: Skolverket
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Luna
SOU 1972:26. Förskolan del 1 . Betänkande angivet av 1968 års barnstugeutredning.
Stockholm: Socialdepartementet. http://weburn.kb.se/metadata/562/SOU_260562.htm (Hämtad:
2017-08-25)
Strander, K. (2009). Goda pedagogiska miljöer – fristad och utmaning. I J. Brodin (red.) Barn i utsatta livssituationer. (s. 49-79). Malmö: Gleerups Utbildning
Tallberg Broman, I. (2013). Föräldrasamverkan i förändring. I A, Harju & I, Tallberg
Broman. Föräldrar, förskola och skola om mångfald, makt och möjligheter. (s. 25-40). Lund:
Studentlitteratur
Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Stockholm:
Johansson & Skyttmo
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige.
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full (Hämtad: 2017-05-01)
Utbildningsdepartementet. (2010). Skollag (2010:800). Kap.3, 3§ & Kap.8, 9§. Stockholm:
Sveriges riksdag. Hämtad: 2017-05-02.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800
Vetenskapsrådets föreskrifter. ([VR], 2002). Forskningsetiska principer. Tillgänglig, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR. Pdf (Hämtad: 2017-01-24)
Utbildningsdepartementet. (U15.007) Förskolan i Politiken – om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt. Stockholm: Regeringskansliet
Ylvén, R. & Wilder, J. (2014). Samverkan med barn och familjer. I A, Sandberg (red.) Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (2. uppl.) (s. 249-268). Lund: Studentlitteratur
Bilaga
Intervjufrågor till vårdnadshavarna
Ni som vårdnadshavare är experter på era barn därför väger era kompetenser, kunnande och erfarenheter tungt.
Hur kommer det sig att ert barn går på den förskola som han/hon går på?
-Fick ni välja förskola själv till ert barn eller blev ni tilldelade en förskoleplats?
Hur anser ni att ert barn blir bemött på förskolan, dvs av alla som vistas där?
Vilket stöd är ert barn i behov av i förskolan?
Anser ni att ni har insyn och inflytande i verksamheten, på vilket sätt?
Har ni fått vara delaktiga i utformningen av miljön i verksamheten?
-Ja, på vilket sätt?
-Nej, hur hade ni velat bli delaktiga?
Förmedlar ni era tankar och ideer till förskolan och hur tas de tillvara på i så fall?
Har ni känt någon stress för barnets förskoletid gällande:
-Utveckling och lärande, på vilket sätt?
-Inkludering och exkludering (både från barn och pedagoger), på vilket sätt?
- Psykiska och fysiska behov (hos barn och vårdnadshavare), på vilket sätt?
Har ni märkt att förskollärarna visar något intresse av att vilja utvecklas? Exempelvis brukar de fråga er om något eller har de fått någon kompetensutveckling angående ert barns behov som ni är medvetna om?
Ja, vad var det?
Nej, har ni något önskemål om kompetensutveckling?
Hur byggdes er relation med förskolan upp och hur ser den ut?
- Vem tog initiativ till relationsuppbyggnaden?
- Var relationsprocessen lång/kort/svår/lätt?
Hur har er uppfattning om förskolan som institution för lärande och utveckling förändrats, om man jämför innan ert barn började förskolan och fram till idag?
Finns det något du anser att vi borde lyfta som vi inte frågat efter?