Förslag till fortsatt forskning

Vi tycker att det skulle vara intressant att ta del av mer forskning angående hur pedagoger kan arbeta med sitt eget förhållningssätt, och hur de reflekterar över sina egna värderingar tillsammans i arbetslaget. Svåra samtal med vårdnadshavare var även något som fördes fram som svårt under våra intervjuer. Hur vi ska nå vårdnadshavarna på ett bra sätt och få dem engagerade i verksamheten kan därmed vara ett ämne för fortsatt forskning.

Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2.,[utök och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.

Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning i

Sverige, årgång 12, nr 2 (s. 84¬95). ISSN 1401¬6788. Hämtad från:

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7723

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Andersson, I. (2000). Att förstå ”bråkiga barn” – Ett systemteoretiskt synsätt. Locus 3/00 Asp-Onsjö, L. (2014). Specialpedagogik i en skola för alla: att arbeta med elever. I U.P, Lundgren. R, Säljö. & C, Liberg. 3.,[rev och uppdaterade] utg.) Lärande, skola, bildning:

[grundbok för lärare] (Kap.10 s. 379-394). Stockholm: Natur & kultur.

Atterström, H. & Persson, R.S. (2000). Brister eller olikheter: specialpedagogik på

alternativa grundvalar. Lund: Studentlitteratur.

Aubrey, C. & Ward, K. (2013). Early years practitioners’ views on early personal, social and emotional development. Emotional and Behavioural Difficulties, Vol. 18, No. 4 (s. 435-447). DOI: 10.1080/13632752.2013.807541

Björck-Åkesson, E. (2014). Barns delaktighet i förskolan. I A, Sandberg. (2. Uppl.), Med

sikte på förskolan: barn i behov av stöd (Kap.1 s. 23-43). Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Eriksson, A. (2014). Barns delaktighet i förskolan. I A, Sandberg (2. Uppl.), Med sikte på

förskolan: barn i behov av stöd (Kap.10 s. 215 - 230). Lund: Studentlitteratur.

Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G, Ahrne & P, Svensson (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder (Kap.3 s. 34-54). Stockholm: Liber.

Eresund, P. & Wrangsjö, B. (2008). Att förstå, bemöta och behandla bråkiga barn. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hartz. K. & Williford. A. (2015). Child Negative Emotionality and Caregiver Sensitivity across Context: Links with Children's Kindergarten Behavior Problems. Infant and Child

Development, Vol. 24, Issue 2 (s. 107-129). DOI:10.1002/icd.1887

Hedström, H. (2014). Barn som oroar: bemötande och metoder i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförlaget.

Hejlskov Elvén, B. & Edfelt, D. (2017). Beteendeproblem i förskolan: om lågaffektivt

Kinge, E. (2016). Utmanande beteende i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lillvist, A. (2014). Social kompetens och barn i behov av särskilt stöd. I A, Sandberg. (2. Uppl.), Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd (Kap. 9 s. 195- 212). Lund:

Studentlitteratur.

Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och

vetenskapsteori. Stockholm: Liber.

Markström, A. (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik, vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk

Forskning i Sverige, vol. 10 nr. 2 (s. 124-138). ISSN 1401-6788. Hämtad från:

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/8031

Olsson, B. & Olsson, K. (2013). Att se möjligheter i svårigheter: barn och ungdomar med

koncentrationssvårigheter (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Palla, L. (2011). Med blicken på barnet [Elektronisk resurs]: om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö Studies in Educational Sciences No. 63.Diss. Malmö: Lunds universitet. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:445488/FULLTEXT01 Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Liber.

Rennstam, J & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G, Ahrne & P, Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (Kap.15 s. 220-236). Stockholm. Liber. Sandberg, A. (red.) (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2016a). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. [Ny., rev. uppl.]. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016b). Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Lgr11. [Ny., rev. uppl.]. Stockholm: Skolverket.

Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G, Ahrne & P, Svensson (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder (Kap.14 s. 208- 219). Stockholm: Liber.

Vetenskapsrådet. (2015). En likvärdig förskola för alla barn - innebörder och indikationer. Hämtad från:

https://publikationer.vr.se/wp-content/uploads/2015/07/En-likvaerdig-foerskola_webb.pdf

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

Bilaga 1. Intervjufrågor

1. Hur många år har du inom yrket som förskollärare? 2. Annan erfarenhet?

3. Antal barn i gruppen?

4. Vilka åldrar har du arbetat med? mest med?

Upplevelsen av utmanande beteenden

6. varför tror du att beteendet upplevs som utmanande? 7. Vad är ett utmanande beteende för dig?

8. Vilken erfarenhet har du av dessa beteenden? 9. Vad upplever du kan påverka dessa beteenden?

Strategier

10. Hur skulle du beskriva arbetet med utmanande beteenden?

11. Vilka strategier skulle du beskriva som passande i mötet med barns utmanande beteenden?

12. Vilka pedagogiska egenskaper tycker du är viktiga i arbetet med utmanande beteenden? 13. Vilka stöd är viktiga för att arbetet med utmanande beteenden ska vara utvecklande och framgångsrikt?

14. Hur upplever du att barnen får sina behov tillgodosedda? Insatser, resurser? 15. Vad upplever du skulle kunna förbättras?

16. Hur skulle du beskriva arbetet som förebyggande?

17. Vad har du upplevt som mest lärorikt och som är viktigt att tänka på? 18. Något som du vill tillägga eller dela med dig av?

Bilaga 2. Informationsbrev till informanterna

Hej. Vi vill först och främst börja med att tacka er för ert deltagande. Vi är två studenter som kommer från Piteå, som går sista året på förskollärarprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Vi har nu börjat på vårt examensarbete som syftar till att synliggöra vilka beteenden hos barn som upplevs utmanande för pedagogerna i förskolan. Samt hur de beskriver sitt arbete för att bemöta dessa beteenden? hur arbetet sker för att hantera beteendet på bästa sätt.

Frågorna kommer handla om vad du som förskollärare upplever som ett utmanande beteende, vad som upplevs kan påverka beteendet, vilka erfarenheter som finns kring att arbeta med dessa beteenden. Strategier, vilka pedagogiska egenskaper, stöd och förebyggande arbete som du som förskollärare tycker är viktiga.

För att samla in material till vår studie kommer vi använda oss av intervjuer och ljudinspelning. Förskolan och de intervjuade förskollärarna kommer vara anonyma, inget som presenteras i studien ska kunna kopplas till dem. Ditt deltagande i studien är frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Ni kan välja att avstå från att bli inspelade. Möjligheten finns att vara med ändå eftersom vi kommer anteckna. Materialet kommer att förvaras säkert och endast behandlas av Ann-Sophie Vikström och Beatrice Öhman. Om något skulle kännas otydligt så får ni gärna maila. Med Vänlig Hälsningar

Ann-Sophie Vikström: E-post. anovik-3@student.ltu.se Beatrice Öhman: E-post. Beahma-1@Student.ltu.se Handledare: Ulla-Britt Bergdahl