Utifrån studiens resultat och analys framgår det att det finns en del utvecklingsområden, främst kring att socialsekreterarna upplever att det finns en hög arbetsbörda som påverkar deras arbetssätt. Vi anser därför att det finns behov av vidare forskning kring hur
arbetsbelastningen för socialsekreterare inverkar på barnets delaktighet i utredningar,
forskningen skulle kunna bidra till att främja kvaliteten inom organisationer och arbetsmiljön för socialsekreterarna samt gynna barnets delaktighet. Vi har även funnit att socialsekreterare upplever att det finns svårigheter kring att arbeta med barn som har någon form av
neuropsykiatrisk diagnos. Vi anser därför att det finns behov av mer forskning kring hur socialsekreterare ska arbeta med barn med diagnoser. Fortsatt forskning kring
socialsekreterares arbete med barn med diagnoser, kan bidra till att identifiera brister och utvecklingsområden som finns i dagsläget inom socialtjänsten. Med fortsatt forskning kan i bästa fall denna grupp av barn få bättre förutsättningar när de kommer i kontakt med socialtjänsten. Mer forskning kring socialsekreterares arbete och bemötande av barn med diagnoser kan även antas bidra till att socialsekreterare får mer kompetens om hur de ska arbeta för att delaktiggöra- och bemöta dessa barn.
36
Referenser
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Archard, D., & Skivenes, M. (2009). Hearing the child. Child & Family Social Work, 14(4), 391-399. Doi: 10.1111/j.1365-2206.2008.00606
Barnkonventionen (1990). Hämtad från barnombudsmannens webbplats: https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Cederborg, A. C., & Karlsson, Y. (2001). Omhändertagande med barnets perspektiv.
Socialvetenskaplig tidskrift, 3, 163–179.
Fiske, J. (2002). Introduction to communication studies. London: Routledge.
Heimer, M., Näsman, E., & Palme, J. (2018). Vulnerable children's rights to participation, protection, and provision: The process of defining the problem in Swedish child and family welfare. Child & Family Social Work, 23(2), 316-323.
Hyvönen, K., & Alexanderson, U. (2014). Barnen vill-Vågar vi?: Barns och ungdomars
brukarmedverkan i den sociala barnavården. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin. 2014. Metod helt enkelt - En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups
Nordenfors, M (2010). Delaktighet - på barns villkor?. Göteborg: Tryggare och mänskligare Göteborg.
Olsson, A.E. (2017). Barns deltagande och medskapande i sociala utredningar om barns och familjers behov och resurser. I: Bo Nilsson & Eva Clausson (red). Barnsliga sammanhang:
forskning om barns och ungdomars hälsa, välbefinnande och delaktighet. Kristianstad:
Kristianstad University Press, s. 21-33.
Rap, S., Verkroost, D., & Bruning, M. (2019). Children’s participation in Dutch youth care practice: an exploratory study into the opportunities for child participation in youth care from professionals’ perspective. Child Care in Practice, 25(1), 37-50. Doi: https://doi-
org.db.ub.oru.se/10.1080/13575279.2018.1521382
Regeringen (2019). Barnkonventionen som svensk lag. Hämtad 2020-01-02: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/
Santrock, J.W. (2015). Life-span development. (15. ed..) New York, NY: McGraw-Hill.
Segerström, E. (2019). Barnets rättigheter helhetssyn i praktisk och systematisk tillämpning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
37
Shier, H. (2001). Vägar till delaktighet: Öppningar, möjlighet och skyldigheter. En ny modell
för att öka barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1 i FN: s konvention om barnets rättigheter. Hämtad 2019-12-23: http://www.harryshier.net/docs/shier-
vagar_till_delaktighet.pdf
Socialdepartementet (2019) Ändring av uppdraget om öppna insatser utan samtycke. Hämtad 2019-12-18 från:
https://www.regeringen.se/4adca8/contentassets/6f7d33dd429d45b0880d07614b81cd67/andri ng-av-uppdraget-om-oppna-insatser-utan-samtycke.pdf
Socialstyrelsen (2015). Utreda barn och unga: handbok för socialtjänstens arbete enligt
socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2018) Tejping. Hämtad 2019-12-27:
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad- praktik/metodguiden/tejping/
Socialtjänstlag (SFS: 2001:453). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologiska fasetter. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2017). Nallekort för att
stödja familjehemsplacerade barn. Diarienr: SBU 2017/1007. Hämtad 2019-12-
26:https://www.sbu.se/sv/publikationer/kunskapsluckor/nallekort-for-att-stodja- familjehemsplacerade-barn/
Van Bijleveld, G. G., Dedding, C. W., & Bunders‐Aelen, J. F. (2015). Children's and young people's participation within child welfare and child protection services: A state‐of‐the‐art review. Child & Family Social Work, 20(2), 129-138. Doi:10.1111/cfs.12082
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. ISBN:91-7307-008-4. Hämtad 2019-12-15:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. ISBN 978-91-7307-352-3. Hämtad 2019-12-14: file:///C:/Users/Murve/Downloads/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vis, S. A., & Fossum, S. (2015). Organizational factors and child participation in decision‐ making: Differences between two child welfare organizations. Child & family social
work, 20(3), 277-287. DOI: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1111/cfs.12076
Vis, S. A., Holtan, A., & Thomas, N. (2012). Obstacles for child participation in care and protection cases—why Norwegian social workers find it difficult. Child Abuse Review, 21(1), 7-23. DOI: 10.1002/car.1155.
Westlund, I. (2015) Handbok i kvalitativ analys. A. Fejes & R. Thornberg (Red.),
38
Åkerström, J., Aytar, O., & Brunnberg, E. (2015). Intra‐and Inter‐generational Perspectives on Youth Participation in Sweden: A Study with Young People as Research Partners.
Children & society, 29(2), 134-145.
Åkerström Kördel, J. & Brunnberg, E. (2017). Delaktighet - som rättighet, fenomen och
vardagspraktik i hälso- och välfärdsarbete. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur
Östberg, F, Wiklund, S, & Backlund, Å. (2018). Signs-of-Safety i praktiken en studie om
användning i Stockholms län. FoU Södertörn och författarna ISSN 1403–8358. Hämtad
2019-12-02:https://fou-sodertorn.se/wp-content/uploads/2018/05/Signs-of-Safety-nr-164.pdf
Öström, A. (2014) Tar socialtjänsten sitt ansvar för barn och unga? (2014–27). Hämtad från Inspektionen för vård och omsorgs webbplats: https://www.ivo.se/publicerat-
material/rapporter/tar-socialtjansten-sitt-ansvar-for-barn-och-unga/
Øvreeide, H. (2010). Samtal med barn: metodiska samtal med barn i svåra livssituationer. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
39
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide Bakgrund
Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter idag och hur länge har du arbetat med dem arbetsuppgifterna?
Hur länge har du arbetat som socialsekreterare?
Utbildning?
Hur länge har du arbetat som socionom?
Har du någon särskild utbildning avseende samtal med barn?
Metoder och arbetssätt
Vilka metoder och arbetssätt använder du när det kommer till att arbeta med barn?
Finns det olika metoder beroende på barnets ålder och mognad?
På vilket sätt anser du att du arbetar för att möjliggöra barnets inflytande i utredningsprocessen?
Hur anser du att barn ska bemötas i utredningssamtal?
Hur arbetar du för att tillämpa barnets åsikter i bedömning och beslut?
Ger din arbetsplats dig möjlighet att kunna hålla dig uppdaterad med nya metoder och arbetssätt? iså fall hur?
Har arbetsplatsen några policykrav för hur barns delaktighet ska hanteras?
Hur upplever du att barnsamtal påverkar utredningen?
Barns delaktighet
Vad innebär barns delaktighet i utredningar för dig?
Hur påverkar barns delaktighet utredningsprocessen?
Upplever du att barn får vara delaktig i beslutsprocessen?
Finns det några faktorer som kan påverka barnets delaktighet? Om ja, hur hanterar du det?
Finns det någon del i utredningsprocessen där barnets inflytande blir mer viktigt eller mindre viktigt?
40
Lagstiftning/Barnkonventionen
Vilka lagrum används i utredningsprocessen?
Räcker dessa lagrum till för att göra barnet delaktigt?
Ger barnkonventionen något stöd i utredningar?
Hur förbereder sig din arbetsplats för inkorporeringen av barnkonventionen?
Hur upplever du att det är att efterfölja Socialtjänstlagen avseende utredningar?
Anser du att arbetsplatsen säkerställer att Socialtjänstlagen och Barnkonventionen efterföljs i utredning med barn? I så fall hur?
Dilemman/svårigheter
Vad upplever du är de främsta svårigheterna gällande att delaktiggöra barn i utredningar?
Hur förhåller du dig till barn som själva inte vill vara delaktiga?
I tidigare forskning framkommer det att organisatoriska faktorer kan inverka på socialarbetares arbetssätt med barn i utredningsprocesser. Upplever du att det finns organisatoriska faktorer som kan inverka på hur du arbetar för att delaktiggöra barn?
I tidigare forskning framgår att ålder och mognad kan inverka på barnets möjligheter till delaktighet. Hur anser att du ålder och mognad inverkar på barnets möjligheter till delaktighet?
I tidigare forskning framgår det att socialarbetare ibland inte bedömer att barnet ska vara delaktigt i utredningsprocessen, då det bland annat kan vara skadligt för barnet. Anser du att det finns situationer vari ett deltagande för barn inte är lämpligt eller nödvändigt?
Avslutning
Har du själv några funderingar eller tankar som du tycker är relevant och som vi inte har berört under intervjun?
Finns det några möjligheter för oss att komma i kontakt med dig vid eventuella frågor och funderingar i efterhand?
41