7. Diskussion
7.4 Förslag till fortsatt forskning
Allwood och Jonsson (2020) påpekar i sin studie att det finns lite forskning om barns förståelse för matens ursprung. Detta är även något som jag upplevt vid arbetet med denna studie. En del i min studie har varit att ta reda på vilken kännedom elever har om matens ursprung och resultatet visade att de har en god kännedom. Den tidigare forskning jag har kunnat hitta menar däremot att barn har lite kunskaper om matens ursprung. Det skulle därför vara intressant att ta reda på vad som faktiskt stämmer och på vilken kunskapsnivå denna kännedom ligger. Studien kunde, i huvudsak, endast visa att elevernas kunskap ligger på den lägsta nivån utifrån Blooms taxonomi. Om detta innebär att eleverna endast har minneskunskaper eller om det endast är vad denna studie kunnat visa vet jag däremot inte. Mitt förslag för fortsatt forskning är därför att ta reda på vilken kännedom elever har om matens ursprung samt på vilken nivå denna kunskap ligger.
Referenslista
Allwood, C A. & Jonsson, G. (2020). Lärande på bondgård: Rapport om det lärande som kan ske när barn besöker ett lantbruk. Forskningsrapport. Luleå tekniska universitet.
Arla. (u.å.). Skolbarn möter Arlabönder på Sveriges största bondgårdsbesök. Hämtad 27 februari, 2020, från https://www.arla.se/om-arla/nyheter-press/2017/pressrelease/skolbarn-moeter-arlaboender-paa-sveriges-stoersta-bondgaardsbesoek-2135114/
Backman Y., Gardelli T., Gardelli V., & Persson A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg – till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Barton, C. A., Koch, P. D., Contento, I. R. & Haigwara, S. (2005). From Global Sustainability to Inclusive Education: Understanding urban children’s ideas about the food system.
International Journal of Science Education, 27(10), 1163–1186.
Bell, J., & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. (5.uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Bernes, C. (2011). Biologisk mångfald i Sverige. Stockholm: Naturvårdsverket
Brophy, J. Alleman, J. & O’Mahony, C. (2003). Primary-Grade students’ knowledge and thinking about food production and the origins of common foods. Theory & Research in Social Education, 31(1), 11–44.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Malmö: Liber
Chavan, M., Yoshikawa, H., & Bahadur, C. (2013). The Future Of Our Children: Lifelong, Multi-Generational Learning For Sustainable Development. Paris, New York and New Delhi:
Sustainable Development Solutions Network.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
Cullingford, C. (2004). Sustainability and Higher Education. In J. Blewitt & C. Cullingford (Eds.), The Sustainability Curriculum: The challenge for higher education (pp.13-23).
London: Earthscan Publications.
Dahlgren, L-O. & Johansson, K. (2019). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 179–192). (3. uppl.) Malmö: Liber.
Degerman, L. (2013). Elever och klimatförändringen: En enkätundersökning bland finlandssvenska och svenska niondeklassare. (Doktorsavhandling, Åbo Akademi) Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Diesendorf, M. (2000). Sustainability and sustainable development. In D. Dunphy., J.
Benveniste., A. Griffiths., & P. Sutton. (Eds.), Sustainability: The Corporate Challenge of the 21st Century (pp. 19-37). Sydney: Allen & Unwin.
Dissonansteori (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 13 mars, 2020, från http://www.ne.se Ejlertsson, G. (2019). Enkät i praktiken. En handbok i enkätmetodik. (4. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Food and Agriculture Organization of the United Nations (2011) Global food losses and food waste: Extent, causes and prevention. Rome: Food and Agriculture Organization of the United Nations.
Hicks, D., & Holden, C. (2007). Remembering the future: What do children think?
Environmental Education Research, 13 (4), 501-512.
Intergovernmental Panel on Climate Change. (2019). Climate Change and Land: Summary for Policymakers. Från
https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2019/08/4.-SPM_Approved_Microsite_FINAL.pdf
Jagers, S. C. (2005). Hållbar utveckling som politik: Om miljöpolitikens grundproblem.
Malmö: Liber.
Jordbruksverket. (2011). Hållbar konsumtion av jordbruksvaror. Matsvinn – ett slöseri med resurser? (Rapport 2011:20). Jönköping: Jordbruksverket.
Jordbruksverket. (2012). Ett klimatvänligt jordbruk 2050. (Rapport 2012:35). Jönköping:
Jordbruksverket.
Jordbruksverket. (2013). Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket.
Jönköping: Jordbruksverket.
Jordbruksverket. (2018). Hållbar produktion och konsumtion av mat. (Rapport 2018:17).
Jönköping: Jordbruksverket.
Kramming, K. (2017). Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor. (Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Kulturgeografiska
institutionen).
Krathwohl, D.R. (2002) A Revision of Bloom’s Taxonomy: An Overview. Theory Into Practice, 41(4), 212-218
Lautenschlager, L. & Smith, C. (2007) Beliefs, knowledge, and values held by innercity youth about gardening, nutrition, and cooking. Agriculture and Human Values, 24(2), 245–258.
Livsmedelsverket. (2019). Livsmedelsverkets åtgärder 2019 som bidrar till att nå miljökvalitetsmålen. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket. (2020). Matsvinn. Hämtad 7 februari, 2020, från Livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-maten-minska-svinnet/
Lo, M.L. (2014). Variationsteori-för bättre undervisning och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur
Naturvårdsverket. (2018). Matavfall i Sverige: Uppkomst och behandling 2016. Stockholm:
Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2019). Vad är ekosystemtjänster? Hämtad 7 februari, 2020, från Naturvårdsverket, http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Ekosystemtjanster/Vad-ar-ekosystemtjanster/
Ojala, M. (2008). Hoppfull oro: En medelväg för klimatvänlig matkonsumtion. I Formas (Red.), Klimatfrågan på bordet (s.187–198). Stockholm: Formas.
Ojala, M. (2010). Barns känslor och tankar om klimatproblemen. Eskilstuna:
Energimyndigheten
Ojala, M. (2013). Coping with Climate Change among Adolescents: Implications for Subjective Well-Being and Environmental Engagement. Sustainability, 5 (5), 2191-2209.
Pang, M. F. & Ki, W.W. (2016). Revisiting the Idea of ” Critical aspects”. Scandinavian Journal of Educational Research, 60(3), 323-336.
Petterson, A. (2014). ”De som inte kan simma kommer nog att dö!” En studie om barns tankar och känslor rörande klimatförändringarna. (Licentiatavhandling, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen).
Proposition. 2016/17:104. En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Stockholm: Regeringskansliet.
Regeringskansliet (u.å.). Handlingsplan Agenda 2030. 2018–2020. Regeringskansliet.
Rundlöf, M., Lundin, O., & Bommarco, R. (2012). Växtskyddsmedlens påverkan på biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. (CKB rapport 2012:2). Uppsala: Sveriges
lantbruksuniversitet.
Rydberg, I. (2010). Jordbruk på gott och ont för miljön. I Formas (Red.), Jordbruk som håller i längden (s.53–59). Stockholm: Formas
Röös, E. (2012). Mat-klimat-listan: Version 1.0. (Rapport 040). Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.
Röös, E. (2019). Kor och klimat. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.
Skolverket. (2011). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Undervisning utifrån samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i biologi - Reviderad 2017.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Introduktion- didaktiska perspektiv på hållbar utveckling. Stockholm:
Skolverket
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019 (6., kompletterade uppl.). Stockholm: Skolverket.
Smeds, P., Jeronen, E. & Kurppa, S. (2015). Farm education and the value of learning in an authentic learning environment. International Journal of Environmental & Science Education, 10 (3), 381-404.
Smeds, P. (2017). Farm Education – sustainability, food and education. (Doctoral Dissertation, University of Oulu Graduate School, Natural Resources Institute).
Smith, H G. (2010). Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk. I Formas (Red.), Jordbruk som håller i längden (s.23–33). Stockholm: Formas
SOU 2004:104. Att lära för hållbar utveckling. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.
United Nations Development Programme (u.å.) Globala målen. Hämtad 10 februari, 2020, från United Nations Development Programme, https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/
United Nations Educational Scientific and Cultural Organization. (2011). Education for Sustainable Development: An Expert Review of Processes and Learning. Paris: UNESCO.
United Nations Sustainable Development. (1992) Agenda 21. Rio de Janeiro: United Nations Sustainable Development.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Världsnaturfonden. (2019a) One planet plate. Hämtad 7 februari, 2020, från, https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/one-planet-plate/#om-one-planet-plate
Världsnaturfonden. (2019b). Skola på hållbar väg: Skolors arbete inom hållbar utveckling.
Solna: Världsnaturfonden.
Världsnaturfonden. (2019c). Övergödning. Hämtad 7 februari, 2020, från, https://www.wwf.se/sotvatten/overgodning/
World Commission on Environment and Development. (1987). Our Common Future. London Oxford University Press.
Bilaga 1
Enkät
1. Vad påverkar klimatet mest?
Köttbullar eller Broccoli
2. Vad påverkar klimatet mest?
Banan från Brasilien eller Ett äpple från Sverige
3. Vilken mjölk är mest klimatsmart att välja för dig som bor i Norrbotten?
Mjölk från skåne eller Mjölk från Norrland
4. Kan man äta den här bananen?
5. Vad betyder bäst före datumet som finns på vissa matprodukter?
Maten måste slängas det datumet
Maten är dålig efter det datumet
Maten förväntas hålla till det datumet men kan även vara bra efter
6. Hur hänger det ihop?
Ett bi Ett äppelträd
Äpplen Människor
7. Är det bra eller dåligt med kobajs?
8. Vad kan odlas i Sverige?
9. Var växer potatis?
10. Var kommer mjölk ifrån?
11. Var kommer ägg ifrån?
12. Hur har du lärt dig allt det här?
Bilaga 2 Intervjuer
Fråga 1. Köttbullar eller Broccoli
Varför valde du att svara som du har gjort?
Vad tillverkas köttbullar av? Var kommer broccoli ifrån?
Tror du det är bra för miljön om vi bara skulle äta kött? Varför/ varför inte?
Hur har du lärt dig det?
Fråga 2. Banan eller äpple
Varför har du svarat som du har gjort?
Hur tar sig bananerna till Sverige?
Är det bra eller dåligt för miljön att de behöver resa så långt?
Hur har du lärt dig det?
Fråga 3. Skånemejerier eller norrmejerier
Varför har du svarat som du har gjort?
Hur tar sig mjölken från Skåne hit till oss i Norrbotten?
Behöver mjölken från Norrland ta sig lika långt som den från Skåne?
Hur har du lärt dig det?
Fråga 4. Banan med bruna fläckar
Varför har du svarat som du har gjort?
Hur vet man om den går att äta eller om den är dålig?
Hur har du lärt dig det?
Om du inte skulle vilja äta den som den är, kan man göra något annat av den?
Fråga 5. Bäst-före-datum
Varför har du svarat som du har gjort?
Har du sett sådan datummärkning tidigare?
Kan man på något annat sätt än genom datummärkningen veta om mjölken blivit dålig eller om den går att använda?
Hur har du lärt dig det?
Fråga 6. – Bin och människor
Varför har du svarat som du har gjort?
Vad är bin bra för? Vad har den för egenskaper?
Vad händer om bin försvinner?
Hur har du lärt dig det?
Fråga 7. Kobajs
Varför har du svarat som du har gjort?
Kan man använda kobajs till något?
Vad behöver man för att kunna odla grönsaker och andra växter?
Kan kobajs vara dåligt?
Hur har du lärt dig det?
Fråga 8. Vad kan odlas i Sverige?
Varför har du svarat som du har gjort?
Har du själv varit med och odlat något av det som finns med på bilderna?
Varför går vissa saker inte att odla i Sverige?
Hur har du lärt dig det?
Fråga 9. Var kommer potatis ifrån?
Varför har du svarat som du har gjort?
Hur har du lärt dig det?
Fråga 10. Var kommer mjölk ifrån?
Varför har du svarat som du har gjort?
Kan du utveckla?
Hur har du lärt dig det?
Fråga 11. Var kommer ägg ifrån?
Varför har du svarat som du har gjort?
Kan du utveckla?
Hur har du lärt dig det?
Fråga 12. Källa till kunskap
Vi har pratat om var du har lärt dig allt det här, är det något du skulle vilja lägga till som du kommit på nu i efterhand?
Bilaga 3
Information- och samtyckesformulär till elev och vårdnadshavare
Hej!
Jag heter Julia Eriksson Mörtlund och jag studerar till lärare på Luleå tekniska universitet.
Just nu arbetar jag med mitt examensarbete inom de naturvetenskapliga ämnena med fokus på hållbar utveckling. I min undersökning vill jag ta reda på vilka uppfattningar elever har om livsmedelskedjan och dess påverkan på miljön samt hur de har tillägnat sig de uppfattningar de har. För att ta reda på det har jag skapat en enkät samt en efterföljande intervju som jag skulle vilja att eleverna deltar i. För att dokumentera intervjun kommer denna att spelas in.
Eleverna kommer vara helt anonyma och samtliga inspelningar kommer att raderas efter transkribering av materialet.
Undersökningen är frivillig, konfidentiell och eleven eller dennes vårdnadshavare kan välja att avbryta sin medverkan när som helst. Jag skulle vara väldigt tacksam om eleverna ville delta.
För att genomföra detta behöver jag vårdnadshavares medgivande. Fyll i nedan om eleven får eller inte får delta i undersökningen och lämna sedan in blanketten till skolan.
Ja, jag ger tillstånd att mitt barn deltar i undersökningen.
Nej, jag ger inte tillstånd till att mitt barn medverkar i studien.
Datum: ___________________________
Elevens namn: ___________________________
Vårdnadshavares underskrift: ____________________________________
Elevens underskrift: ______________________________________
Om ni har några frågor kan ni kontakta mig via mail: Julmrt-6@student.ltu.se
Hello!
My name is Julia Eriksson Mörtlund and I’m a student at Luleå University of Technology and I study to become a teacher. Right now, I am working on my master thesis with a focus on sustainable development. In my survey, I want to find out what understanding pupils have about the food chain and its impact on the environment as well as how they have acquired this knowledge. To find out, I have created a questionnaire and a subsequent interview that I would like the pupils to participate in. To document the interview, it will be recorded. Pupils will be completely anonymous, and all recordings will be deleted after transcribing the material.
The survey is voluntary, confidential and the pupil or his or her guardian may choose to cancel his or her participation at any time. I would be grateful if the pupils wanted to participate.
To do this, I need the consent of the guardians. Please fill in the form whether or not the pupil is allowed to take part in the survey and return this paper to the school.
Yes, I give my permission that my child take part in the survey
No, I don’t give permission that my child take part in the survey
Date: ___________________________
The name of the pupil: ___________________________
Guardian's signature: ____________________________________
Pupils signature: ______________________________________
If you have any questions, you can contact me via email: Julmrt-6@student.ltu.se