Eftersom vår studie visar att förskollärare arbetar med barns motoriska utveckling och fysisk aktivitet genom att de bland annat använder sig av planerade samt vardagsaktiviteter. Förslag till fortsatt forskning anser vi kan ske genom
observationer av förskollärares praktiska arbete i förskolan, detta skulle kunna bidra till fördjupad förståelse och kunskap inom område. Även miljöerna som förskolan har tillgång till och det närområdet erbjuder, påverkar förutsättningarna för barns
möjlighet till fysisk aktivitet, vilket även bör beaktas i kommande forskning.
Dessutom vore det intressant att intervjua vårdnadshavare och föräldrar om deras uppfattningar om barns motoriska utveckling genom fysisk aktivitet samt dess påverkan.
Litteraturförteckning
Boldemann, C. (2013). Hur utemiljöer påverkar förskolebarns fysiska aktivitet och solexponering i olika landskap och klimat. Socialmedicinsk tidskrift, (4), 529– 537.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Centrum för idrottsforskning. (2017). Unga rör sig för lite visar unik studie. Hämtad från: http://www.idrottsforskning.se/unga-ror-sig-for-lite-visar-unik-studie/ Dewey, J. (1948). Demokrati och uppfostran. Stockholm: Ronzo Boktryckeri AB. Engdahl, K. (2014). Förskolegården- En pedagogisk miljö för barns möten,
delaktighet och inflytande. (Doktorsavhandlning). Umeå: Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Tillgänglig:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:703394/FULLTEXT02.pdf Ekblom, Ö. (2011). Hur får vi inaktiva barn att röra på sig? Svensk idrottsforskning,
(4), 32-36.
Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. (Doktorsavhandling). Malmö: Högskola Lärarutbildning. Tillgänglig:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/7975/motorik_sammanfattn.pd f?sequence=1
Ericsson, I. (2005). Rör dig - lär dig:- Motorik och inlärning. Stockholm: SISU Idrottsböcker .
Ericsson, I., Grahn, P., & Skärbäck, E. (2009). Närmiljöns betydelse och hur den kan påverkas. Educare, (1), 81-101.
Goddard Blythe, S. (2000). Early learning in the balance: Priming the first ABC. Support for Learning, 15(4), 154-158.
Gottwald, J. M., Achermann, S., Marciszko, C., Lindskog, M., & Gredebäck, G. (2016). An embodied account of early executive function development: Prospective Motor Control in Infancy Is Related to Inhibition and Working Memory. Psychological Science, 27(12), 1600-1610.
Halldén, O. (2011). Piaget- kunskap som meningsskapande. I A. Forssell, (Red.), Boken om pedagogerna (s. 131-151). Stockholm: Liber AB.
Hartman, S., Lundgren, U. P., & Hartman, R. M. (2004). Individ, skola och samhälle- Utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur och Kultur.
Piaget, J. (1971). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Norstedts Förlag. Riksidrottsförbundet. (2018) Rörelsesatsning i skolan. Hämtad från:
https://www.rf.se/rorelsesatsningiskolan/
Sjöström, M., Ekelund, U., Yngve, A., Nilsson, A., & Hurtig-Wennlöf, A. (2002). Om barnens vardaglig aktivitet och gällande rekommendationer. Svensk
Idrottsforskning, (3), 62-66.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2017). Fakta förskola-Barn och grupper. Hämtad 2018-12-05 från,
https://skl.se/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/forskolafritid shem/forskola/faktaforskola.3292.html
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: Skolverket.
Sollerhed, A.-C., & Ejlertsson, G. (1999). Low physical capacity among adolescents in practical education. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, (9), 249-256.
Sollerhed, A-C (2006). Young today-adult tomorrow. (Doktorsavhandling), 51. Lund: University, Faculty of Medicine. Tillgänglig: http://hkr.diva- portal.org/smash/get/diva2:296662/FULLTEXT01.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b12494011cb84706b583 8c92497b3762/r200613_fysisk_aktivitet_0701.pdf
Sundgren, G. (2011). John Dewey- reformpedagog för vår tid?. I A. Forssell, (Red.), Boken om pedagogerna (s. 103-129). Stockholm: Liber AB.
Säljö, R. (2011). L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I A. Forssell, (Red.), Boken om pedagogerna (s. 153-177). Stockholm: Liber AB.
Ulset, V., Vitaro, F., Brendgen, M., Bekkhus, M., & Borge, A. I. (2017). Time spent outdoors during preschool: Links with children's cognitive and behavioral development. Journal of Enviromental Psycholgy, (52), 69-80.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från:
https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla- publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html
Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i bandomen. Göteborg: Daidalos AB. Wikland, M. (2013). Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i förskolan. Socialmedicinsk tidskrift, (4), 561–571.
Williams, H. G., Pfeiffer, K. A., O'Neill, J. R., Dowda, M., McIver, K. I., Brown, W. H., & Pate, R. R. (2012). Motor Skill Performance and Physical Activity in
Preschool Children. Obesity A Research Journal, 16(6), 1421-1426. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. (2016). Fysisk aktivitet - begrepp och
definitioner. Hämtad 2018-12-28 från, http://www.fyss.se/wp-
Bilagor
Bilaga 1 – Missivbrev
Information om en studie om förskollärares medvetenhet om barns motoriska utveckling genom fysiska aktivitet. Du tillfrågas härmed att delta i denna studie utifrån din kompetens som förskollärare.
Hej,
Vi är två förskollärarstudenter som heter Therese Lamberg och Tina Muhonen, vi läser sista terminen på förskollärarprogrammet vid Mälardalens Högskola i Västerås. Kommande 10 veckor ska vi skriva vårt självständiga arbete, där vi forskar om
förskollärares syn på fysisk aktivitet i förhållande till barns motoriska utveckling i förskolan. Syftet är också att ta reda på hur förskollärare arbetar med fysisk aktivitet för att främja barns motoriska utveckling.
I studien har vi valt att intervjua dig samt andra förskollärare för att ta del av era erfarenheter och uppfattningar om fysisk aktivitet och barns motoriska utveckling. Dina ord och erfarenheter kommer bli till värdefull information för vår forskning. Varje intervju beräknas ta ca 30–40 min och vi kommer att använda oss av ljudinspelning samt färdiga frågeställningar.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt du har rätten att närsomhelst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa
konsekvenser för dig. Det insamlade materialet kommer endast behandlas av oss två studenter samt förvaras och hanteras med försiktighet under arbetets gång.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens Högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen Diva. Därefter kommer det insamlade materialet att raderas när kursen är avslutad. Undersökningen kommer att följa de etiska reglerna som finns för forskning genom samtyckes-, informations-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Dessutom kommer alla namn och förskolor samt annan känslig information vi får till oss att anonymiseras och avkodas så att det inte går att spåra var informationen kommer ifrån.
Västerås 2018-11-19
Student: Therese Lamberg Student: Tina Muhonen tlgxxxxx@student.mdh.se tmnxxxxx@student.mdh.se Handledare: Benita Berg
Bilaga 2 – Frågeschema
Bakgrundsfrågor • Ålder?
• Ålder på din barngrupp?
• Hur länge har du varit verksam i förskolan? • Är du själv aktiv på din fritid?
Fysisk aktivitet
• Beskriv fysisk aktivitet i förskolan?
• Var kan barnen vara fysiskt aktiva och utföra motoriska övningar i förskolan? Motorik
• Beskriv motoriska övningar i förskolan?
• Hur kan du se att ett barn har motoriska avvikelser?
• Berätta hur du som förskollärare kan stötta och utmana barn i sin motoriska utveckling?
• Vilka instanser finns det som ni kan få stöd och hjälp av i förskolan? Allmänt om fysisk aktivitet och motorik.
• Beskriv fördelar, nackdelar som du har upplevt att fysisk aktivitet med motoriska övningar har på barn i förskolan?
Läroplanen
• Vad tänker du utifrån den reviderade läroplanens (2019) nya beskrivning om fysisk aktivitet och rörelse?