I dagens sjukvård blir patienterna äldre och äldre med fler sjukdomar i bagaget att ta hänsyn till. Dessutom är det mycket kortare vårdtider i dagens stressade samhälle, vilket medför att patienternas anhöriga som också är till åren och kanske själva sjukliga måste ta mer ansvar för sin äkta hälft. Det ställs mer och mer krav på anhöriga att vårda sina familjemedlemmar efter kirurgi, eftersom vårdplatser inom rehabilitering och eftervård dragits ner.
Vi måste forska mer på dessa äldre patienter, vilka speciella behov har denna
patientgrupp? Vi vet att de skiljer sig rent fysiologiskt på t.ex. smärta och hur mycket mindre smärtstillande de ofta tål och med fler biverkningar. Många läkemedel är dessutom olämpliga för äldre patienter på grund av biverkningar i form av t.ex. yrsel som kan leda till ökad fallrisk och konfusion. Vilken specifik information behöver de ha pre- och postoperativt samt inför hemgång?
Enligt en kinesisk studies resultat kan man ha stor nytta av att bjuda in redan opererade patienter för att få reda på vilken information de saknade pre-och postoperativt och vad de hade för önskemål om förbättringar. Likaså såg de nyttan i att ha en specialiserad sjuksköterska på preoperativ information, som kunde avlasta sjuksköterskorna på avdelningen (Guo, East & Arthur 2014).
Jag personligen tror på en patientkoordinatorfunktion, som träffar patient och anhöriga både pre- och postoperativt för information och som tidigt kan förbereda både patient och anhöriga på vad de kan förvänta sig, ta del av patientens förväntningar och underlätta hemgången. Jag tror på idén kring patientbaserade önskemål för att kunna individualisera den information som man idag ger alla oavsett behov mycket på grund av tidsbrist. Jag skulle vilja prova detta koncept på thoraxavdelningen där jag arbetar, för att se hur vi kan förbättra informationen till patienterna både pre- och postoperativt med hjälp av våra tidigare patienters upplevelse av vården och den information de fått. Författaren ser också ett behov av vidare forskning av postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv, då många studier idag är gjorda utifrån patientens
perspektiv. Forskning inom detta område kan leda till en ökad ömsesidig förståelse och utveckling inom den postoperativa smärtans komplexa behandling och utvärdering. Otillräcklig utbildning, inadekvat smärtskattning och bristande dokumentation bidrar till att patienten upplever smärta i samband med postoperativ vård. Faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation kan förslagsvis belysas ur andra perspektiv, som till exempel organisatoriska och medicinska.
Ett annat område som togs upp i resultatet var att sjuksköterskeutbildningen borde inriktas mer på omvårdnadsinterventioner som inte är medicinska eller farmakologiska och detta anser jag borde tas på allvar. Dessutom är det betydligt mer kostnadseffektivt att utföra rena omvårdnadsinterventioner som till exempel massage, värmebehandling och tröstande samtal än vad läkemedel kostar.
Det hade också varit bra med mer forskning kring hur nyexaminerade sjuksköterskor ser på smärtbedömning och smärtskattning. Har de större kunskaper kring hur man
använder olika smärtskattningsinstrument för att kunna interagera tillsammans med patienten? Vad får de lära sig under utbildningen idag jämfört med hur det var för fem år sedan?
Jag hade gärna sett fler studier med etnografisk ansats då jag känner igen mig i Lauzon Clabos studie med vad som är tillåtet enligt avdelningens klimat. Det är lätt att bli hemmablind och tänka att så här har vi alltid gjort, istället för att se nyttan med att utvecklas framåt och dra nytta av de nya, kritiska ögonen. Vidare är det av stor vikt att sjukvården idag måste arbeta mer aktivt med hur vi ska kunna ta hand om patienterna utifrån deras specifika önskemål och förutsättningar.
Det krävs också mer studier kring hur thorax patienterna smärtskattas och deras upplevelser, då det finns begränsat antal studier inom detta område.
SLUTSATSER
Slutsatsen är att sjukvården borde satsa på mer individualiserad patientinformation både preoperativt och innan hemgång, så patienten förstår varför smärtlindring är viktigt. Om detta görs kan man förhindra postoperativa komplikationer och kronisk smärta, som
livskvalitet. Sjuksköterskan och sjukvården överlag behöver mer kunskap i hur smärtskattningen bör gå till och hur man kan undvika fallgroparna som finns inom den komplexa postoperativa smärtbehandlingen. Sjuksköterskan tillsammans med övrig vårdpersonal måste bli bättre på att kommunicera med patienten om den postoperativa smärtan och hitta ett gemensamt språk som båda kan förstå. För att kunna göra detta behövs det arbetas fram bättre och tydligare smärtskattningsinstrument med klara riktlinjer för vilken åtgärd som ska utföras vid varje ”siffra”.
Kan vi dessutom utföra studier som kan visa beslutsfattarna att smärta är ett stort och komplext område som kräver mycket resurser och tid, men om detta åtgärdas kan vi i slutändan spara både pengar och framför allt ökad livskvalitet hos patienterna som får minskade problem med kronisk smärta så är det en bonus för alla parter.
REFERENSER
Andersson, M (2012) Integritet. I Wiklund Gustin, L & Bergbom, I (Red.)
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund. ss. 377-389.
Arman, M (2012) Lidande. I Wiklund Gustin, L & Bergbom, I (Red.)Vårdvetenskapliga
begrepp i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund. ss. 185-196.
Axelsson, Å (2012) Litteraturstudie. I Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (Red).
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Studentlitteratur, Lund ss.
203-220.
Bauer, BA., Cutshall, SA., Anderson, PG., Prinsen, SK., Wentworth, LJ., Olney, TJ., Messner, PK., Brekke, KM., Li, Z & Sundt, TM. (2011) Effect on the combination of music and nature sounds on pain and anxiety in cardiac surgical patients: a randomized study. Alternative therapies in health and medicine 17 (4) ss.16-23.
Blondal, K. & Halldorsdottir, S. (2009) The challenge of caring for patients in pain: from the nurse´s perspective. Journal of Clinical Nursing, 18. Ss. 2897-2906. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.02794.x
Buccheit, T. & Pyati, S. (2012) Prevention of chronic pain after surgical nerve injury: Amputation and thoracotomy. Surg Clin N Am 92, ss. 393-407.
Cebeci, F & Ҫelici, S.S. (2008) Discharge training and counselling increase self-care ability and reduce postdischarge problems in CABG patients. Journal of clinical
nursing, 17 ss. 412-420. Doi:10.1111/j.1365-2702.2007.01952.x
Cogan, J (2010) Pain management after cardiac surgery. Seminars in cardiothoracic
and vascular Anesthesia 14 ss.201-204. Doi: 10.1177/1089253210378401
Cogan, J., Quinnette, M-F., Vargas-Schaffer, G., Yegin, Z., Deschamps, A & Denault, A. (2014) Patients attitudes and beliefs regarding pain medication after cardiac surgery; Barriers to adequate pain management. Pain Management Nursing 15 (3) ss.574-579. Cox, F (2010) Basic principles of pain management: assessment and intervention.
Nursing standard. 25 (1) ss.36-39.
Dihle, A., Bjølseth, G. & Helseth, S. (2006) The gap between saying and doing in postoperative pain management. Journal of clinical nursing 15, ss. 469-479.
Eriksson, K., Wikström, L., Årestedt, K., Fridlund, B. & Broström, A. (2014) Numeric rating scale; patients ‘perceptions of its use in postoperative pain assessments. Applied
Florin, J., Ehrenberg, A. & Ehnfors, M. (2008) Clinical decision-making: Predictors of patient participation in nursing care. Journal of Clinical Nursing 17, ss. 2935-2944. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02328.x
Fredriksson, L (2012) Vårdande kommunikation. . I Wiklund Gustin, L & Bergbom, I (Red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund. Ss. 321- 334.
Friberg, F (red) (1994) Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Studentlitteratur, Lund. 154 sidor.
Friberg, F Att göra en litteraturöversikt (1994) Friberg, F. (red). Dags för uppsats –
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur, Lund. Ss. 115-
124.
Ganske, K.M. (2006) Caring for octogenarian coronary artery bypass graft patients at home. Journal of cardiovascular nursing. 21(2) ss. E8-13.
Garrubba Hopkins, K & Rosensweig, M. (2012) Post-Thoracotomy Pain Syndrome: Assessment and Intervention. Clinical Journal of Oncology Nursing 16 (4) ss.365-370. Doi: 10.1188/12.CJON.365-370.
Gerner, P. (2008) Post-thoracotomy pain management problems. Anesthesiol Clinical June; 26(2): ss. 355-vii.
Good, M., Albert, JM., Anderson, GC., Wotman, S., Cong, X., Lane, D & Ahn, S. (2010) Supplementing relaxation and music for pain after surgery. Nursing research 59 (4) ss.259-269.
Granskär, M & Höglund-Nielsen, B red. (2012) Tillämpad kvalitativ forskning inom
hälso- och sjukvård. Studentlitteratur, Lund. 249 sidor.
Gulbrandsen, T (2009) Smärtlindring. I Gulbrandsen, T. & Stubberud, D-G. (Red).
Intensivvård. Avancerad omvårdnad och behandling. Studentlitteratur, Lund. Ss. 101-
117.
Gulbrandsen, T. & Stubberud, D-G. (Red). (2009) Intensivvård. Avancerad omvårdnad och behandling. Studentlitteratur, Lund. 692 sidor.
Gunningberg, L. & Idvall, E. (2007) The quality of postoperative pain management from the perspectives of patients, nurses and patient records. Journal of Nursing
Management 15, ss. 756-766. Doi: 10.1111/j.1365-2934.2006.00753.x
Guo, P., East, L. & Arthur, A. (2014) Thinking outside the black box: The importance of context in understanding the impact of preoperative education nursing intervention among chinese cardiac patients. Patient education and counceling. 95 ss.365-370. Doi.org/10.1016/j.pec.2014.03.001
Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982:763
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor www.swenurse.se/sa-tycker-
vi/publikationer/etik/ICNs-etiska-kod-for-sjukskoterskor/ [2014-04-04]
Johansson, E (red.) (2013) Cancer i siffror 2013. Populärvetenskapliga fakta om
cancer. Socialstyrelsen och Cancerfonden, ss.40-41.
Kastanias, P, Denny, K, Robinson, S, Sabo, K, & Snaith, K (2009) What do adult surgical patients really want to know about pain and pain management? Pain
Management Nursing. 10(1) ss.22-31. Doi:10.1016/j.pmn.2008.08.006
Khan, RS, Skapinakis, P, Ahmed, K, Stefanou, DC, Ashrafian, H, Darzi, A & Athanasiou, T (2012) The association between properative pain catastrophizing and postoperative pain intensity in cardiac surhery patients. Pain Medicine. 13. ss.820-827. Kirkevold, M (1994) Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Studentlitteratur, Lund. 210 sidor.
Lahtinen,P., Kokki, H. & Hynynen, M. (2006) Pain after cardiac surgery. A prospective cohort study of 1-year incidence and intensity. Anesthesiology 105; ss.794-800.
Lauzon Clabo, L. M. (2007) An ethnography of pain assessment and the role of social context on two postoperative units. Journal of advanced nursing 61 (5), ss. 531-539. Doi: 2648.2007.04550.x10.1111/j.1365
Leegaard, M., Rustøen, T & Fagermoen, M.S. (2010) Interference of postoperative pain on women´s daily life after early discharge from cardiac surgery. Pain management
nursing 11 (2) ss. 99-107.
Leegaard, M., Watt-Watson, J., McGillion, M., Costello, J, Elgie-Watson, J &
Partridge, K. (2011a) Nurses´ educational needs for pain management of post-cardiac surgery patients. A qualitative study. Journal of cardiovascular Nursing 26 (4) ss. 312- 320. Doi: 10.1097/JCN.0b013e3181f806bc
Leegaard, M., Husby, Y., Berge, A.W & Rustøen, T. (2011b) Hvilke kunnskaper trenger sykepleiere for å hjelpe pasienter til å håndtere smerter ette hjertekirurgi?
Forskning nr 3 (6) ss.254-261.
Lie, I., Bunch, H.E., Aarhus Smeby, N., Arnesen, H. & Hamilton, G. (2012)
Patients´experiences with symptoms and needs in the early rehabilitation phase after coronary artery bypass grafting. European Journal of Cardiovascular Nursing 11(1) ss. 14-24.
Lindskog, I.B. red. (2004) Medicinsk terminologi. Nordiska bokhandelns Förlag & Norstedts Akademiska förlag, Stockholm. 688 sidor.
Macintosh-Franklin, C. (2013) Registered nurses´ personal responses to postoperative pain: A descriptive qualitative study. Pain management nursing ss. 1-8.
http://dx.doi.org/10.1016/j.pmn.2013.03.001
Manias, E., Bucknall, T. & Botti, M. (2004) Assessement of patient pain in the postoperative context. Western Journal of Nursing Research 26 (7), ss. 751-769. Doi: 10.1177/0193945904267699
Manias, E., Bucknall, T. & Botti, M. (2005) Nurses ´strategies for managing pain in the postoperative setting. Pain Management Nursing, 6; ss. 18-29.
Doi:10.1016/j.pmn.2004.12.004
Manias, E., Botti, M. & Bucknall, T. (2006) Patients´ decision-making strategies for managing postoperative pain. The journal of Pain 7 (6) ss. 428-437.
Doi: 10.1016/j.pain.2006.01.448
Nilsson Mjöbo, H, Werner, M & Rudin, Å (2011) Prediktion av postoperativ smärta ger nya möjligheter. Läkartidningen. 22-23 (108) ss.1244-1247.
Nilsson, U., Unosson, M & Kihlgren, M. (2006) Experience of postoperative recovery before discharge: patient´s views. Journal of perioperative care 2 (3) ss.97-106. Parry, M, Watt-Watson, J, Hodnett, E, Tranmer, J, Dennis, C-L & Brooks, D. (2010) Pain experiences of men and women after coronary artery bypass graft surgery. Journal
of Cardiovascular Nursing. 25 (3) ss. E9-E15.
Rawal, N. (1999) Postoperativ smärta. Studentlitteratur, Lund. 176 sidor.
Rawal, N (2003) Postoperativ smärta. I Werner, M & Strang, P. (2003) Smärta och
smärtbehandling. Studentlitteratur, Lund. Ss. 233-256.
Reuben, S.S. (2007) Chronic pain after surgery: What can we do to prevent it? Current
pain and headache reports. 11: ss. 5-13.
Rejeh, N., Ahmadi, F., Mohammadi, E., Kazemnejad, A. & Anoosheh, M. (2009) Nurses´ experiences and perceptions of influencing barriers to postoperative pain management. Scand J Caring Sci 23: ss. 274-281. Doi:10.1111/j.1471-
6712.2008.00619.x
Richards, J & Hubbert, A.O. (2007) Experiences of expert nurses in caring for patients with postoperative pain. Pain management nursing 8 (1) ss.17-24.
Doi:10.1016/j.pmn.2006.12.003
Rognstad, M-K., Fredheim, O. M. S., Johannessen, T. E. B., Kvarstein, G, Skauge, M, Undall, E & Rustøen, T (2012). Attitudes, beliefs and self-reported competence about postoperative pain among physicians and nurses working on surgical wards.
Scandinavian Journal of caring sciences 26: ss. 545-552. Doi:10.1111/j.1471-
Romero, A., Garcia, J.E.L. & Joshi, G.P. (2013) The state of the art in preventing postthoracotomy pain. Semin thoracic surg 25: ss. 116-124.
http://dx.doi.org/10.1053/.semtcvs.2013.04.002
Rosengren, A-L. (2012). Tro. I Wiklund Gustin, L & Bergbom, I
(Red.)Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund.
ss. 229-236.
Roxberg, Å. (2012) Tröst. I Wiklund Gustin, L & Bergbom, I (Red.)Vårdvetenskapliga
begrepp i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund. ss. 437-446.
Sandh, M. & Boström, B. (2012) Sjuksköterskors uppfattning om smärtbehandling och användning av riktlinjer. Vård I Norden 4. 32(1) ss. 44-49.
Socialdepartementet. (2008). Svensk författningssamling (SFS). Patientdatalagen (2008:355). Stockholm. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument - Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientdatalag-2008355_sfs-2008- 355/?bet=2008:355. [2014-02-06]
Socialstyrelsen (2011) Statistikdatabas.
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas [2014-04-10]
Socialstyrelsen. (2012). Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete- Handbok för tillämpning av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011. Stockholm: Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-53 [2013-11-27].
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-
1_20051052.pdf. [2014-05-06]
SOSFS 1993:17
Stanghelle, L & Knutsen A.M. (2009) Den postoperativa patienten. I Gulbrandsen, T. & Stubberud, D-G (Red). Intensivvård. Avancerad omvårdnad och behandling.
Studentlitteratur, Lund. ss.461-504.
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2010). Svensk sjuksköterskeförenings strategier för utbildningsfrågor. Hämtad 2014-02-13
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Utbildningpublikationer/Strategi.for.utbil
dnfragor.pdf.
Sveriges Riksdag. (2010). Patientsäkerhetslag (2010:659). Stockholm. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument -
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010- 659/#K3.[2013-11-27]
Svensk förening för anestesiologi och intensivvård (SFAI 2011) Riktlinjer för postoperativ smärtbehandling. http://sfai.se/files/Sid%2090-107.pdf [2014-04-04] Taillefer, M-C., Carrier, M., Bélisle,S., Levesque,S., Lanctót,H., Boisvert,A-M. & Choiniére, M. (2006) Prevalance, characteristics, and predictors of chronic nonanginal postoperative pain after cardiac operation: A cross-sectional study. The journal of
thoracic and cardiovascular surgery 131(6) ss. 1274-1280.
Doi:10.1016/j.jtcvs.2006.02.001
Taylor, A & Stanbury, L (2009) A review of postoperative pain management and the challenges. Current Anaesthesia & Critical care 20: ss. 188-194.
doi:10.1016/j.cacc.2009.02.003
Thoraxavdelning 12/25 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/Omraden/6/Verksamhetsomraden/Karl-
Thorax/Enheter/Avdelning-12-och-25/. [2014-04-04]
Van Dijk, J.F.M., Van Wijck, A.J.M., Kappen, T.H., Peelen, L.M., Kalkman, C.J. & Schuurmans, M.J. Postoperative pain assessment based on numeric ratings is not the same for patients and professionals: A cross-sectional study. (2012) International
journal of nursing studies 49 ss. 65-71. Doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.07.009.
Van Gulik, L, Janssen, L.I, Ahlers, S.J.G.M, Bruins, P, Driessen, A.H.G, Van Boven, WJ, Van Dongen, E.P.A & Knibbe, C.A.J (2011) Risk factors for chronic thoracic pain after cardiac surgery via sternotomy. European Journal of Cardio-thoracic Surgery 40, ss.1309-1313. doi:10.1016/j.ejects.2011.03.039.
Wadensten, B., Fröjdh, C., Swenne, C.L., Gordh, T & Gunningberg, L. (2011) Why is pain still not being assessed adequately? Results of a pain prevalence study in a university hospital in Sweden. Journal of clinical nursing 20, ss.624-634. Doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03482.x.
Wahlberg; E & Lott, S (2012) Smärtskattning, vad finns det för möjligheter? Smärta,
2012 (NR 4), ss.10-13.
Watt-Watson, J, Stevens, B, Katz, J, Costello, J, Reid, G.J & David, T (2004) Impact of preoperative education on pain outcomes after coronary artery bypass graft surgery.
Pain 109. Ss.73-85. Doi:10.1016/j.pain.2004.01.012.
Werner, M & Strang,P (Red.) (2003) Smärta och smärtbehandling. Studentlitteratur, Lund. 504 sidor.
Wickström Ene, K., Nordberg, G., Bergh, I., Gaston Johansson, F. & Sjöström, B. (2008) Postoperative pain management – the influence of surgical ward nurses. Journal
Wiklund, L.(2003) Vårdvetenskap i klinisk praxis. Natur & Kultur: Stockholm. 294 sidor.
Wiklund Gustin, L & Bergbom, I. (Red.) (2012) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och
praktik. Studentlitteratur, Lund. 512 sidor.
Wiklund Gustin, L (2012) Medlidande. I Wiklund Gustin, L & Bergbom, I
(Red.)Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund: ss. 307- 318.
Visser, E.J (2006) Chronic post-surgical pain: Epidemiology and clinical implications for acute pain management. Acute Pain 8, ss. 73-81. Doi:10.1016/j.acpain.2006.05.002