Förslag till fortsatt forskning

Vi tycker att det skulle vara intressant att ta del av samt forska mer om vårdnadshavarnas perspektiv utifrån det specialpedagogiska arbetet som görs i verksamheten. Ett oväntat resultat i vår studie var att förskollärarna upplevde att sociala medier påverkar vårdnadshavares uppfostran av barnet. Vi anser att det skulle vara intressant att forska vidare i detta område eftersom vi lever i ett digitaliserat samhälle som hela tiden utvecklas. Betydelsen av förskollärares kompetens inom det specialpedagogiska området i arbetet med barn i behov av särskilt stöd är ett annat viktigt område att forska kring.

Referenslista

Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk forskning i

Sverige. 12(2), 84–95. ISSN 1401–6788. Tillgänglig på:

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7723

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik-att bygga broar. Stockholm: Liber.

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015) Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson(Red.), Handbok i kvalitativa metoder (Kap.1 s. 8–16). Stockholm: Liber. Andersson, I. (2000). Att förstå ”bråkiga barn” – Ett systemteoretiskt synsätt. Locus 3/00. Tillgänglig på:

file:///C:/Users/acer/AppData/Local/Temp/Andersson%20Att%20f÷rstσ%20brσkiga%20barn. pdf

Asp-Onsjö, L. (2014). Specialpedagogik i en skola för alla: att arbeta med elever. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), 3.,[rev och uppdaterade] utg.) Lärande, skola,

bildning: [grundbok för lärare] (Kap.10 s. 379–394). Stockholm: Natur & kultur.

Björck-Åkesson, E. (2014). Barns delaktighet i förskolan. I A. Sandberg (Red.) (2. Uppl.),

Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd (Kap.1 s. 23–43). Lund: Studentlitteratur.

Bokström, P., & Sarkadi, A. (2013). Föräldrastöd i förskolan. I A. Harju & I. Tallberg

Broman(Red.), Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter (Kap. 11 s. 193–208). Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.

Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande. Stockholm: Liber.

Dysthe, O., & Igland, M-A. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. I O. Dysthe(Red.),

Dialog, samspel och lärande (Del 1 s. 75–94). Lund: Studentlitteratur.

Emanuelsson, I., Persson B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska

området - en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på:

http://hundochkatter.se/Forskninginomdetspec.ped.omr.enkunskovers.pdf

Eriksson, A. (2014). Barns delaktighet i förskolan. I A. Sandberg(Red.) (2. Uppl.), Med sikte

på förskolan: barn i behov av stöd (Kap.10 s. 215–230). Lund: Studentlitteratur.

Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),

Franzén, K. (2014). De yngsta barnen- exemplet matematik. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (Kap. 5 s. 58–68). Stockholm: Liber.

Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp.

Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1–2), 12–23.

Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur.

Isbell, R. (2012). Inredning av en väl fungerande lek- och lärmiljö i förskolan. I G. Kragh- Müller, F. Ørsted Andersen & L. Veje Hvitved (Red.) (1. uppl.), Goda lärmiljöer för barn (Kap. 5 s. 81–100). Lund: Studentlitteratur.

Johansson, E., & Pramling Samuelsson, I. (2003). Barns perspektiv och barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis. Pedagogisk forskning, 8(1–2), 1–6. Göteborg: Göteborgs universitet.

Jonsdottir, F., & Nyberg, E. (2013). Erkännande, empowerment och demokratiska samtal. I A. Harju & I. Tallberg Broman(Red.), Föräldrar, förskolan och skolan: om mångfald, makt och

möjligheter (s. 59–78). Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, M. (2014). Perspektiv på förskolan i examensarbete. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (Kap.1 s. 12–21).

Stockholm: Liber.

Kragh-Müller, T. (2012). Fri lek och lärande. I G. Kragh-Müller, F. Ørsted Andersen & L. Veje Hvitved (Red.) (1. uppl.), Goda lärmiljöer för barn (Kap.2 s.17-38). Lund:

Studentlitteratur.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation?: verktyg för lärande och

förändring i förskolan och skolan (2., [rev. och uppdaterade] uppl.). Malmö: Gleerups.

Lillvist, A., & Granlund, M. (2010). Preschool children in need of special support: prevalence of traditional disability categories and functional difficulties. Acta Paediatrica, 99(1), 131– 134. DOI: 10.1111/j.1651-2227.2009.01494.x

Löfdahl, A. (2014). God forskningssed- regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (Kap.3 s. 32– 43). Stockholm: Liber.

Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (Kap.12 s. 144–156). Stockholm: Liber.

Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik, vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk

Forskning i Sverige, 10(2), 124–138. ISSN 1401–6788. Tillgänglig på:

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/8031

Ottosson, L. (2014). Samverkan mellan föräldrar, förskollärare och andra professionella. I A. Sandberg (Red.) (2. Uppl.), Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd (Kap.13 s. 269– 286). Lund: Studentlitteratur.

Palla, L. (2011). Med blicken på barnet [Elektronisk resurs]: om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö Studies in Educational Sciences No. 63. Diss. Malmö: Lunds universitet.ISSN 1651-4513. Hämtad från: http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:445488/FULLTEXT01

Palmer, A. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk

dokumentation. Stockholm: Skolverket.

Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (Kap.15 s. 220–236). Stockholm: Liber. Sandberg, A., Lillvist, A., Eriksson, L., Björck-Åkesson, E., & Granlund, M. (2010). “Special Support” in Preschools in Sweden: Preschool staff´s definition of the construct. International

Journal of Disability, Development and Education, 57(1), 43–57.

Sandberg, A., & Norling, M. (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I A. Sandberg (Red.) (2. Uppl.), Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd (Kap. 2 s. 45–62.). Lund: Studentlitteratur.

SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Simonsson, M. (2016). Förskolan - en inkluderande arena för alla barn. I A. Eriksson-

Gustavsson, K. Forslund Frykedal & M. Samuelsson (Red.), Specialpedagogik - i, om, för och

med praktiken (Kap.3 s. 36–50.). Stockholm: Liber.

Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad den 2018-04-25 från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2017/forskolans-arbete-med-barn-i-behov-av-sarskilt-stod/forskolans-arbete- med-sarskilt-stod-2017-skolinspektionen.pdf

Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016a). Läroplan för förskolan Lpfö 98 ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på: www.skolverket.se

Skolverket (2016b). Specialpedagogik. Hämtad 2018-04-04, från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik

Skolverket (2017). Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan. Stockholm: Skolverket. SOU (1999:63). Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SOU (2006:100). Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets

insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Stockholm:

Socialdepartementet.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM (2017). Tillgänglighet, delaktighet och

inkludering. Hämtad 2018-04-16, från: https://www.spsm.se

Svenska Unescorådets (2/2006). Salamancadeklarationen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsobjekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (Kap. 2 s. 17–33). Stockholm: Liber. Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder (Kap 14 s. 208–219). Stockholm: Liber.

Säljö, R. (2014). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.) 3.,[rev och uppdaterade] utg.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för

lärare] (Kap. 6 s. 251-310). Stockholm: Natur & Kultur.

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Tillgänglig på: https://unicef.se/barnkonventionen

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Ylvén, R. & Wilder, J. (2014). Samverkan med barn och familjer. I A. Sandberg (Red.) (2. Uppl.), Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd (Kap. 12 s. 269–286). Lund:

Bilaga 1

Bilaga 1. Informationsbrev till deltagarna

Hej!

Vi heter Carin Augustsson och Sara Öberg. Vi är två studenter som går sista terminen på förskollärarprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Vi har påbörjat vårt examensarbete och vi har valt området specialpedagogik.

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar och beskrivningar om hur förskolan anpassas för barn i behov av särskilt stöd, för att främja inkludering i verksamheten. Vi är intresserade av att ta reda på hur behov av stödinsatser uppmärksammas och utreds hos barn i behov av särskilt stöd. Vi är också intresserade av hur förskollärare beskriver det praktiska arbetet och vilka möjligheter detta skapar för inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd. Slutligen vill vi uppmärksamma vilka stödinsatser som kan komma att ges och hur förskollärare följer upp dessa.

För att samla in material till vår studie vill vi utifrån vårt syfte intervjua förskollärare och använda ljudinspelning. Förskollärarna som väljer att delta i intervjun kommer att vara anonyma och ljudinspelningarna kommer endast att användas av oss studenter vid analys- och resultatarbetet. Sedan kommer det insamlade materialet att förstöras. Om deltagarna inte vill att intervjun ska spelas in kan de ändå delta, eftersom vi även kommer att föra anteckningar. Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas.

Med hänsyn till förskollärarnas anonymitet kommer vi inte använda namn på varken deltagarna eller verksamheten. Det insamlade materialet kommer endast att användas i vårt examensarbete som kommer att publiceras vid LTU:s publikationsdatabas.

Vi har önskemål att komma ut och genomföra vår datainsamling (intervjun) senast under vecka 16 eller 17.

Om ni har några frågor eller funderingar tveka inte att kontakta oss.

Med vänliga hälsningar

Sara Öberg: xxx@student.ltu.se Carin Augustsson: xxx@student.ltu.se

Bilaga 2

Bilaga 2. Intervjufrågor

Intervjufrågor:

1. Hur många år har du arbetat i förskolan? 2. Vad är specialpedagogik i förskolan enligt dig?

3. Vad har du för erfarenheter av att arbeta med barn som är i behov av särskilt stöd? 4. Hur skulle du beskriva ett barn som är i behov av särskilt stöd?

5. Hur uppmärksammas och utreds behov av stödinsatser hos barn i behov av särskilt stöd?

6. Har ni några metoder/strategier i bemötandet med barn i svårigheter? Kan du ge något exempel?

7. Hur följs barnets individuella stödinsatser upp?

8. Vilka hinder/möjligheter kan uppstå i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? 9. Hur är samverkan mellan vårdnadshavarna?

10. Finns det behov av kompetensutveckling inom det specialpedagogiska området? 11. Är det något du skulle vilja tillägga eller berätta om angående detta område?