Förslag till fortsatt forskning

Fler undersökningsmetoder i ambulansen

Tydliggöra sjuksköterskans faktiska mandat, att hänvisa patienter till rätt vårdnivå

9.2 Förslag till fortsatt forskning

Det fanns många faktorer som påverkade sjuksköterskor i samarbetet med

hälsocentralerna. Det hade varit intressant att låta personalen på hälsocentraler svara på liknande frågor, för att få deras infallsvinkel på problemet. Det hade kunnat öka

förståelsen för varandras yrke och verksamheter. Patient och närståendes upplevelser av

ambulansens hänvisning till annan vårdnivå. Hur ser akutpersonalen på de

ambulanspatienter som kommer. En jämförande studie hade kunnat titta på deltagarna mer internt. Då skulle man kunna jämföra om det finns en skillnad i åsikter mellan män/kvinnor, unga/gamla, allmänsjuksköterskor/specialistsjuksköterskor och antal år inom ambulansen. Intervjuer med sjuksköterskor på ambulansen hade kunnat ge en djupare förståelse om deras upplevelser i detta ämne.

10 Referenslista

Ahl, C., Nyström, M., Jansson, L. (2006). Making up one´s mind: Patients experinces of calling ambulance. Schools of Health Science, University Collage of Borås

Akademiska. (2008). Fyra typer av larm. Uppsala. Hämtad 27 december 2015, från http://www.akademiska.se/templates/pages____34294.aspx

Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik: teori och praktik. Lund: Studentlitteratur Arrola-Risa, C., Vargas, J., Contreras, I., Mock, C. (2007). Effect of emergency

technician certification for all prehospital personell in a latin american city. The of TRAUMA Injury, Infection and Critical Care, 63, 914-919

Axelsson, C., Bremer, A., Hagiwara, M., Herlitz, J., Englund, L. (2011). Så skapas världens bästa ambulanssjukvård. www.diva-portal.org/smash/record

Beauchamp, T.L., Childress, J.F. (2009). Principles of biomedical ethics. New York:

Oxford University Press

Beillon, L. (2010). Att värdera vårdbehov- ett kliniskt dilemma. Göteborg: Elanders Berntsson. T., Hildingh. C. (2013). The nurse-patient relationship in pre-hospital emergency vare- From the perspective of Swedish specialist ambulance nursing students. International Emergency Nursing, 21, 257-260

Bernstein, S-L., Aronsky, D., Duseja, R., Epstein, S., Handel, D., Hwang, U., Mc Carthy, M., Mc Conellel, K., Pines, JM., Rathlev, N., Schafermeyer, R., Zwemer, F., Schull, M., Asplin, B-R. (2009). The effect of emergency department crowding on clinically oriented outcomes. Academy Emergency Medicine, 16, 1-10

Carret, M., Fassa, A., Kawachi, I. (2007). Demand for emergency health service: factors associated with inappropiate use. BMC Health Services Research, 7, 131-140

Dagens Medicin (2015-09-17). Hämtad 9 december 2015, från http://

www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/09/17/akut-kris-pa-akutmottagningar

Dahlberg, K., Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:

Natur & Kultur

Eastwood, K., Morgans, A., Smith, K., Stoelwinder. (2015). Secondary triage in prehospital emergency ambulance services: a systematic review. Emergency Medical Journal, 32, 486-492

FLISA (2011) Behandlingsriktlinjer 2011. Hämtad 28 december 2015, från http://www.flisa.nu/pdf/slas/behandlingsriktlinjer

Gunnarsson, B-M., Warren Stomberg, I. (2009). Factors influencing decision making among ambulance nurses in emergency caresituations. International Emergency Nursing, 17, 83-89

Göransson, K., Eldh, A_C., Jansson, A. (2008). Triage på akutmottagning. Lund:

Studentlitteratur

Helsingforsdeklarationen (2013). Hämtad den 7 april 2016, från http://www.wma.net Herlitz, J., Hjälte, L., Karlberg, I., Suserud, B-O. (2007). Initial emergency medical dispatching and prehospital needs assessment: a prospective study of ambulance of Swedish ambulance service. European Journal of Emergency Medicine, 14, 134-141 Hjälte, L., Suserud, B-O., Herlitz, J., Karlberg, I. (2007). Why are people without medical needs transported by ambulance? A study of indications for prehospital care.

European Journal of Emergency Medicine, 14, 151-156

Holmberg, M., Fagerberg, I. (2010). The encounter with the unknown: Nurses lived experiences of their responability for the care of the patient in the Swedish ambulance service. International Qualitative Stud Health Well-being, 5, 1-9

Howard, M.S., Davis, B.A., Anderson, C., Cherry, D., Koller, P., Shelton, D. (2005).

Patients perspective on choosing the emergency department , for nonurgent Care.

Journal of Emergency Nursing, 31, 429-435

Hoyle, S., Swain, A., Fake, P., Larsen, P. (2012). Introduction of an extended paramedic model in. New Zealand. Emergency Medicine Australia, 24, 652-656 Hälso- och sjukvårdslagen HSL (1982:763). Hämtad 20 februari, från

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763

Högskoleverket. (2010). Sjuksköterskor specialistutbildning: Vilken slags examen?

(Rapport 2010:5 R). Jönköping: Rydheims Tryckeri AB

Kawakami, C., Ohshige, K., Kubola, K., Tochikubo, O. (2007). Influence of socioeconomic factors on medically unnecessary ambulance calls. BMC Health Services Research, 7, 1-9

Karlberg, I. (2009). The unethical focus on access: a study of medical ethics and waiting-time guarantee. Scandinavian Journal of Public Health, 37, 117-121

Kilcoyne, M., Dowling, M. (2007). Working in overcrowded accident and emergency department. Australian Journal of Advanced Nursing, 2, 21-27

Kompetensbeskrivningen för legitimerade ambulanssjuksköterska (2012) http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Pub

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur

Lundman, B., Graneheim-Hällgren, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M., Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.

Lund: Studentlitteratur

Machen, I., Dickinson, I., Williams, J., Widiatmoko, D., Kendall, S. (2007). Nurses and paramedics in partnership: Perceptions of new response to low-priority ambulance calls.

Accident and Emergency Nursing, 15, 185-192

Mitchell, N., Randell, R., Foster, R., Dowding, D., Lattimer, V., Thompson, C., Cullum, N., Summers, K. (2009). A national survey of computerized decision support systems available to nurses in England. Journal of Nursing Management, 17, 772-780

Mohsin, M., Forero, R., Ieraci, S., Bauman, A-E., Young, L., Santiano, N. (2007). A population follow-up study of patients who left an emergency department without being seen by a medicalofficer. Emergency Medical Journal, 24, 175-179

Muntlig kommunikation med mobile läkaren (2008). Hämtad 15 mars, från http://www.

akademiska.se/En%20tryggare%20och%20bättre%20omvårdnad%20för%20

Polit, D.F., Beck, C.T. (2010). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practise. Philadelphia: Wolters kluwer Health/Lippicott Williams & Wilkins Pålsson, M., Ström, A. (2014). Vilka är patienterna utan ambulansbehov prehospitalt?

Hämtad 3 mars 2016, från www.s112.se/2015/11/16

Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) (2012). Kompetensbeskrivning för specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Hämtad 17 januari 2016, från

http://www.amb.ssk.se/index php/kompetensbeskrivning

Robert, R., Scott-Tilly, D., Petersen, S. (2015). A power in clinical nursing practice:

concept analysis on nursing intuition. Academic Journal, 5, 343-349

Rundgren, Å., Larsson, M. (2003). Geriatriska sjuksdomar. Lund: Studentlitteratur Sahlgrenska (2015). Bedömningsbilen. Hämtad 17 januari 2016, från

http://www.sahlgrenska.se/sv/su/bedomningsbilen-spar-sjuka-onodiga-akutbesok Samverkan 112 (2013). Hämtad 18 april 2016, från

http://www.s112.se/2013/09/26/ambulansen-ger-grona-patienter-tid-pa-halsocentralen Socialstyrelsen (1995:1). Hämtad 18 april 2016, från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer1995

SOSFS (2000:1). Hämtad 18 februari, från http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2000:1 SOSFS (2004). Patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete. Stockholm. Hämtad 3 mars 2016, från http://www.socialstryrelsen.se/NR/rdonlyres/F8ED0CA1-C068-4677-88BF-879B7BC4C8CE/1387/20041101.pdf

Socialstyrelsen (2009). Hämtad 18 april, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009 Socialstyrelsen (2012:9). Hämtad 3 mars 2016, från http//www.socialstyrelsen.se/publikationer2012

Suserud, B-O., Haljamäe, H. (1997). Role of nurses in prehospital emergency care.

Accident and Emergency Nursing, 5, 145-151

Suserud, B-O., Svensson, L. (2009). Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber AB Svenaeus, F. (2003). Sjukdomens mening: Det medicinska mötets fenomenologi och hermeneutik. Stockholm: Natur & Kultur

Svensk sjuksköterskeförening (2012). Hämtad 16 februari, från

http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etiska kod for sjukskoterskor SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtat 17 januari 2016, från http://www.riksdagen.se/sv/dokument/lagar/patientsäkerhetslag-sfs2010-659 Statens offentliga utredningar (SOU 2016:2). Hämtad 24 maj 2016, från

http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SOU2016

Ternov, S. (2011). The Human Side of Medical Mistakes. Error reduction in health care:

a system approachto improving patient safety. San Francisco: Calif

Vicente, V., Svensson, L., Wireklint-Sundström, B., Sjöstrand, F., Castren, M. (2014).

Randomized Controlled Trial of a Prehospital Decision System by Emergency Medical Services to Ensure Optimal Treatment for Older Adults in Sweden. JAGS, 62, 1281-1287

Winneby, E., Flensner, G., Rudolfsson, G., (2014). Feeling rejected or invited:

Experinces of persons seeking advice att the Swedish healtcare Direct organization.

Japan Journal of Nursing Science, 11, 87-93

Wireklint-Sundström, B., Sjöstrand, F., Vicente, V. (2009). Optimal vårdnivå vid icke-akuta tillstånd hos multisjuk äldre. Stockholm: Liber AB

Västra Götalandsregionen (2011). Vård på rätt nivå. Hämtad 17 januari 2016, från http://www.vgregion.se

Bilaga 1