Eftersom de biståndshandläggare som vi intervjuat inte arbetar efter ÄBIC så kan det var ett led i ett utvecklingsarbete för deras biståndsbedömningar att börja med det arbetssättet. Så som Socialstyrelsen (2013) framhåller det så ska detta arbetssätt ge en mer likvärdig handläggning och en större insyn i biståndsbesluten för den enskilde och dess anhöriga. Detta tror vi är ett bra sätt att vidareutveckla området. För att biståndshandläggarna ska kunna ta mer likvärdiga beslut för de äldre inom hela landets gränser så är det en förutsättning att de arbetar efter ett likadant bedömningsinstrument som ÄBIC bygger på. Det kommer bli intressant att fortsätta följa ÄBIC´s implementering i kommunernas verksamheter. Kommer det arbetssättet lyfta fram de äldres behov i centrum eller är det ytterligare ett sätt att effektivisera äldreomsorgen?
Vi tror att fortsatt forskning om biståndshandläggarnas arbetssätt är viktiga för att utveckla de bedömningar och beslut de tar i fråga om bistånd. Vi hoppas att ÄBIC kommer att ge biståndshandläggarna en bra grund och förutsättning för att göra rättvisa och lika bedömningar för äldre i framtiden.
33
Referenser
Almqvist, R. (2006). New public management- om konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll.
Malmö: Liber AB.
Andersson, K. (2010). Valfrihet och mångfald - ett dilemma för hemtjänsten.
Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4, sid. 308-325.
Blennberger, E. (2005). Etik i socialpolitik och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Blennberger, E. & Bryttning, T. (red.) (2014). Äldreomsorgen, Praktiken, Debatten, Framtiden.
Falun: Carlsson Bokförlag ScandBook AB.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a uppl.) Stockholm: Liber AB.
Clevesköld, L. & Lundgren, L. & Thunved, A. (2011). Handläggning inom socialtjänsten.
Stockholm: Nordstedts Juridik AB.
Dahlgren, L. & Sauer, L. (red.) (2009). Att forska i socialt arbete. Utmaningar, förhållningssätt och metoder. Hungary: Studentlitteratur.
Dunér, A., & Nordström, M. (2007). The discretion and power of streetlevel bureaucrats: an example from Swedish municipal eldercare. European Journal of Social Work, 9:4, 425-444.
Dunér, A., & Nordström, M. (2005). Biståndshandläggningens villkor och dilemman - inom äldre- och handikappomsorg. Lund: Studentlitteratur.
Ernsth Bravell, M. (2011). Äldre och åldrande. Grundbok i gerontologi. Stockholm: Gothia Förlag AB.
Gunnarsson, E. (2008). Socialt arbete – i otakt med ett åldrande samhälle? Nordisk sosialt arbeid nr 2, sid. 112-120.
34
Harnett, T. & Jönsson, H. (2014). Sill och potatis till den ena och entrecote till den andra?
Individanpassning och likvärdighet på särskilda boenden för äldre. Socialvetenskaplig tidskrift nr. 3-4, sid. 246-265.
Hjalmarsson, I. (2014). Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2014:2.
Hjörne E, Juhila K, & van Nijnatten C. (2010). Negotiating dilemmas in the practices of street-level welfare work. International Journal of Social Welfare Vol 19, Issue 3, pages 303–309.
Isaksson, C. (2014). Skolkuratorers handlingsutrymme – gränser, legitimitet och jurisdiktion.
Socialvetenskaplig tidskrift nr 1, sid. 47-66.
Jacobsen, D. I. (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring - Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindelöf, M., & Rönnbäck, E. (2004). Att fördela bistånd. Om handläggningsprocessen inom äldreomsorgen. Umeå universitet Institutionen för socialt arbete No. 41.
Meeuwisse, A. & Sunesson, S. & Swärd, H. (2006). Socialt arbete - en grundbok. Falköping:
Natur och kultur.
Montin, S. (2012). Moderna kommuner. Malmö: Liber AB.
Morén, S. (2010). Att studera socialt arbete - vadan och varthän? I Sandström, G. B (red.) Att vara socionom - från utbildad till erfaren. Lund: Studentlitteratur AB. s 17-26
Nilsson Bågenholm, E. (2013). Vården måste bli Personcentrerad. Läkartidningen nr 45, volym 110.
Norman, E. (2010). Biståndshandläggare - att vakta pengar eller bedöma äldres behov.
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:13.
Norman, E. & Schön, P. (2005). Biståndshandläggare - ett (o)möjligt uppdrag. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2005:4.
Røkenes, O. H. & Hanssen, P-H. (2011). Bära eller brista - kommunikation och relationer i arbetet med människor. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Schön, P. (2012). Historien om biståndshandläggaren. Äldre i centrum nr 2.
SFS nr 2001:453 Socialtjänstlagen
35 SFS 1998/99: So436 Ädelreformen
Socialstyrelsen (2014). Handläggning och dokument inom socialtjänsten. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsens (2012:3). Värdegrunden om socialtjänstens värdegrund om äldre. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013). Äldres behov i centrum - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelse (2012). Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi - förslag till utformning och genomförande av satsning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statistiska centralbyrån (2015).
Svensson, K. & Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme. Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Szklarski, A. (2013). Empirisk fenomenologi. Presentation av forskningsansatsen och erfarenheter från en fenomenologisk studie. Nordisk Psykologi, 56, (4), sid. 274-288.
Tornstam, L. (2011). Åldrandets socialpsykologi. Finland: Norstedts.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wolmesjö, M. & Staaf, A. (2014). Rätt till bistånd i äldreomsorg. Etik, juridik, praktik och profession. Falkenberg: Gleerups Utbildning AB.
Wörlén, M. (2010). Att prioritera i socialtjänsten– Om kommunalt handlingsutrymme och beslutsfattande. Socialvetenskaplig tidskrift nr 1, sid. 28-45.
1 Bilaga 1.
Hej!
Vi är två studenter, som går termin 6 på Socionomutbildningen vid Umeå Universitet och vi har nu kommit till den delen i vår utbildning när vi ska skriva vår studie. Vi har valt att fördjupa oss i vad det är som påverkar biståndshandläggarens beslut i handläggningsprocessen? Hur handläggningsprocessen går till och hur Ni som biståndshandläggare ser på de biståndsbeslut som ges till äldre. Vi är alltså intresserade av att få ta del av era erfarenheter och er yrkesprofession kring denna handläggningsprocess. Hur förhåller sig biståndsbeslutet till den enskildes behov? Vilket handlingsutrymme har Ni som biståndshandläggare?
Vi hoppas att ni har möjlighet att medverka i en intervju, som beräknas ta cirka en timme där vi samtalar kring dina erfarenheter av biståndshandläggningen och för att vi ska kunna uppfatta allt som sägs spelar vi in samtalet på en mobiltelefon. Vi har tagit hänsyn till de etiska aspekterna genom att intervjuerna kommer att raderas efter transkribering och det är vi själva som transkriberar och läser igenom materialet. Deltagandet är givetvis frivilligt och Ni kan när som helst avbryta om så önskas. All information som utbytes kommer vi att hantera konfidentiellt och avidentifieras så att Ni inte kan identifieras.
När studien är godkänd av universitetet kommer den att publiceras i databasen DIVA, som ingår i ett samarbete mellan 30 lärosäten i Skandinavium. Det är enbart de som ingår i detta samarbete som kan söka uppsatsen, den finns inte tillgänglig för allmänheten.
Vi som vill göra denna intervju är
Josefine Engström Annika Tjernlund XXXXXXXXXX XXXXXXXXX Umeå Universitet
2 Bilaga 2.
INTERVJUGUIDE Bakgrundsfrågor
Hur länge har du arbetat som biståndshandläggare?
Hur kommer det sig att du valde att arbeta som biståndshandläggare?
Vad har du för utbildning?
Har du fått någon internutbildning för dina arbetsuppgifter i dag, vilken i sådana fall?
Vad har du för yrkeserfarenhet sedan tidigare?
Biståndshandläggaren
Kan du berätta vad du gör som biståndshandläggare?
Vilken sorts insatser är det som du beviljar?
Hur får du vetskap om att den äldre behöver bistånd?
När du har fått information om att den äldre behöver bistånd, kan du berätta om hur en biståndshandläggning kan se ut?
Har du någon metod eller mall som du följer, i så fall vilken? Vad tycker du om den metoden/mall du använder dig av? Ger den dig en bra grund till beslut?
Vad tar du hänsyn till när du ska ta ett beslut?
Vad skulle du säga är viktigast när du ska ta ett beslut?
Hur ser ditt handlingsutrymme ut som biståndshandläggare?
Hur upplever du att ditt handlingsutrymme påverkar beslutet?
Skälig levnadsnivå
I SoL 4 kap 1§ står det att skälig levnadsnivå ska beaktas när man som biståndshandläggare tar ett beslut, vem bör avgöra vad som är skälig levnadsnivå? Vad anser du att skälig levnadsnivå innebär för den äldre?
Hur tar du som biståndshandläggare hänsyn i besluten till att äldre ska ha en skälig levnadsnivå?
I SoL 5 kap Äldre människor - 4 § kan man läsa att, “Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund).
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra”.
Hur ser du på denna lag?
Hur använder du dig av den när du fattar beslut?
Vilka svårigheter/fördelar kan du se med lagen?
Hur tar du som biståndshandläggare hänsyn i besluten till att äldre ska ha en aktiv och meningsfull tillvaro?
Vem bör avgöra vad som är livskvalité för den äldre? (Brukaren eller biståndshandläggaren?) Budget
Hur ser budgetramarna ut för dig som biståndshandläggare?
Finns det en ekonomisk aspekt med i besluten och hur kan den se ut?
Vilken betydelse tycker du att ekonomin har för dina beslut?
3
På vilket sätt påverkas du som biståndshandläggare av budgeten i dina beslut?
Den äldres situation
Vi funderar lite kring om den äldres livssituation spelar någon roll i besluten.(social status, förhållanden, boendesituation, sambo/ensamstående)
Hur tar du som biståndshandläggare hänsyn till den äldres behov i beslutet?
Hur kommer den äldres önskemål med i beslutet då det är den äldres behov som ska styra?
Brukarens egna ekonomiska resurser, hur påverkar det beslutet om bistånd?
(Det står på kommunens hemsida att stöd och hjälp som beviljas med SoL bekostas av brukaren själv? Om man inte kan betala själv vad händer då?)
Hur påverkar den äldres bostadssituation ditt biståndsbeslut? (om de bor i eget boende eller särskilt boende?)
I lagen SoL 5 kap 5§ står det att “Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges.”
Hur tänker du som biståndshandläggare med insatserna om den äldre har någon anhörig som kan hjälpa till?
Om den äldre inte vill ha någon hjälp men den anhörige anser att han/hon behöver det, vems ord väger tyngst i ditt beslut?
Vi tackar för din medverkan och hoppas på att vi får ringa eller maila dig om vi kommer på några följdfrågor.
Tack på förhand Josefine & Annika