Både upplägget på de olika IMYRK- programmen och de elever och pedagoger som har sin arbetsplats på dessa skulle behöva beforskas ytterligare. Som redan nämnts vore en naturlig fortsättning på denna studie att undersöka lärarnas känsla av sammanhang, gärna även här kopplat till förståelse, mål och inflytande. Förstår lärarna hur det program de arbetar på är uppbyggt och vad det har för mål? Känner de att de har inflytande över upplägget?
Denna studie skulle dessutom kunna delas upp i två då det dels handlar om de pedagoger som är ansvariga för de olika IMYRK-programmen, vilka kan antas ha en större förståelse och mer inflytande, och dels om andra undervisande lärare på IMYRK både i karaktärskurserna och eventuella gymnasiegemensamma kurser och grundskoleämnen. Vet de vad som är skillnaden i att vara en elev som går IMYRK jämfört med andra IM-elever eller jämfört med de andra eleverna på det nationella yrkesprogrammet?
Gällande de olika organisationerna påpekade Henning Loeb 2014 att inte alla huvudmän hade utarbetat en plan för hur deras IMYRK-program skulle vara utformat och ha som mål, samt att planen inte alltid var ett levande dokument. Hur är det idag sju år senare? Finns det levande planer för IMYRK hos de olika huvudmännen. Sedan 2014 har förändringar gjorts bland annat då det gäller möjligheten att använda sig av yrkespaket, vilket gör att valmöjligheterna ökat ytterligare, något som gör behovet av en tydlig plan ännu viktigare. Dessutom skulle själva användandet av yrkespaketen, vilka bara funnits sedan 2017, vara intressant att kartlägga.
Slutligen finns det också en del faktorer som lämnats därhän i analys och diskussion. Antalet lärare som undervisar eleverna samt vem som är mentor för IMYRK-eleverna skulle kunna resoneras mer kring och kanske forskas vidare om, liksom för- och nackdelar med att ha
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar. Stockholm: Liber.
Andersson, H. (2013) En bro mellan högstadiet och gymnasieskolans nationella program. Lic.-Avh., Lunds universitet.
Antonovsky, A. 2005. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Bjarnadóttir, V., & Geirsdóttir, G. (2018) ’You know, nothing changes’. Students experiences in influencing pedagogic practices in various upper secondary schools in Iceland. Pedagogy, Culture & SoCiety, 26(4), 631-646.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Henning Loeb, I. (2014) Graden av individanpassning i gymnasieskolans introduktionsprogram yrkesintroduktion. En fallstudie på uppdrag av Skolverket hösten 2014.
Henning Loeb, I., & Lumsden Wass, K. (2015) ‘Clear educational routes’:
An example of conservative modernization in Swedish upper secondary schools. Policy Futures in Education, 13(7), 854-869.
Hjelmér, C. (2012) Leva och lära demokrati. Umeå Universitet.
Hugo, M. (2007) Liv och lärande i gymnasieskolan. Dissertation, series nr 2. Jönköpings University Press.
Juul, J. & Jensen, H. (2009) Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Möllås, G. (2009).”Detta ideliga mötande” – En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Dissertation series nr 8. Jönköpings University Press.
Natvig, G-K., Hanestad, B-R., Samdal, O.(2006). The role of the student: salutogenic or pathogenic?.International Journal of Nursing Practice,12, 280-287.
Nilsson, B. (2002) Vad betyder känslan av sammanhang i våra liv?. Lic.-Avh., Umeå Universitet.
Ramberg, J. (2019) School ethos and the association to upper secondary school students ́ school engagement: A multilevel study. Education in the North, 26(2), 4-17.
Sandberg, J. & Targama, A. (2013). Ledning och förståelse. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:2039. Gymnasieförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2020:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2015b). Elevröster om yrkesintroduktion som en väg till ett arbete. En studie om
ungdomar med arbete efter utbildningen- vilka är framgångsfaktorerna?
https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2015/elevroster-om-
yrkesintroduktion-som-en-vag-till-ett-arbete?id=3577 (Hämtad: 2020-10-27)
Skolverket. (2020). Plan för utbildningar på introduktionsprogram.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2020/plan-for-utbildningar-pa- introduktionsprogram (Hämtad 2021-03-12)
Skolverket. (2017). Yrkesintroduktion av varierande längd – modeller för att organisera utbildningen. https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-
material/2017/yrkesintroduktion-av-varierande-langd (Hämtad: 2021-03-29)
(Hämtad: 2021-03-12)
Sollerhed, A-C., Ejlertsson,G., Apitzsch, E.(2005). Predictors of strong sense of coherence and positice attitudes to physical education an adolescents. Scandinavian Journal of Public Health, 33, 334-342.
Stinson, S. (1993). Meaning and value: Reflections on what students say about school. Journal of
Curriculum and Supervision, 8(3), 216-238.
Stöen Utvaer, BK. (2014). Explaining Health and Social Care Students’ Experiences of Meaningfulness in Vocational Education: The Importance of Life Goals, Learning Support, Perceived Competence, and Autonomous Motivation. Scandinavian Journal of Educational Research, 58(6), 639-658.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
Öquist, O. (2018) Systemteori i praktiken. Stockholm: Gothia
Elektroniska källor:
Skolverket (2021). Introduktionsprogram.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/introduktionsprogram (Hämtad 2021-03-29)
Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan (Hämtad 2021-03-29)
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjuguide
Elever• Kan du förklara för mig vad det innebär att gå IMYRK?
• Vad betyder det i praktiken? – Vilka kurser läser du? – Vilka läser du på ditt program? – Vilka läser du på IM?
• Vad är målet med din utbildning? Kommer du få en yrkesexamen? Går du tre eller fyra år?
• Hur kommer det sig att du valde att gå det här programmet? – Var det en SYV som hjälpte dig?
• Vem har förklarat vad det innebär att gå IMYRK? • Hur har de förklarat för dig?
• Vet dina föräldrar om vad det innebär att gå IMYRK? • Vet dina lärare om att du går IMYRK?
• Får du något extra stöd för att du går IMYRK?
• Har du haft inflytande över planerandet av din utbildning? Hur då i så fall?
Programansvariga
• Hur har ni lagt upp ert IMYRK? Vilka kurser läses på programmet respektive IM? • Praktik?
• Hur bestämmer ni vilka elever som ska tas in på IMYRK?
• Hur sker kommunikationen till eleverna kring vad det innebär att gå IMYRK? Är det du som pratar med dem eller någon annan? Vem iså fall?
• Hur sker kommunikationen med vårdnadshavare?
• Hur delaktiga är eleverna i planeringen av sin utbildning? Hur arbetar man för att säkerställa att de vet vad det innebär och att de kan följa hur deras utbildning förändras under tidens gång?
• Finns det individuella studieplaner? Hur ofta uppdateras dessa? Är eleverna med i de mötena?
Bilaga 2 – Samtyckesblankett – elever
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION
2021-02-18