Av studien synliggörs en genomgående oro över digitaliseringen i förskolan, där barnen inte bör sitta för länge med digitala verktyg och att personalen saknar kompetensutveckling. Det hade varit intressant att göra en liknande studie för att synliggöra hur rektorer konstruerar digital kompetens. Vilka delar av deras språkanvändning skulle bidra till konstruktionen av digital
kompetens och vad saknar rektorer i förhållande till de nya direktiven som införts på anvisning av regeringen. Därför vore det intressant att genomföra en studie med rektorer som deltagare för att kunna analysera och kritiskt granska deras framträdande diskurser. En sådan studie skulle
8. Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G, Ahrne. & P, Svensson. (red.). Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 8-16). Stockholm: Liber. Anderson, D. R., Subrahmanyam, K. (2017). Digital screen media and cognitive development.
On behalf of the Cognitive Impacts of Digital Media Workgroup Pediatrics November 2017, 140(2), 57-61.
Bruce, B. & Ahlqvist, K. (2019). Att möta pedagogiska utmaningar med VR-glasögon. I S, Kjällander. & B, Riddersporre. (red.), Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund. (s. 195- 211). Stockholm: Natur & Kultur.
Bruce, B. & Riddersporre, B. (2019). Kärnämnen och digitala verktyg. I S, Kjällander. & B, Riddersporre. (red.). Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund. (Första utgåvan., s. 41-60). Stockholm: Natur & Kultur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (uppl. 3). Stockholm: Liber.
Boréus, K. (2015). Diskursanalys. I G, Ahrne. & P, Svensson. (red.). Handbok i kvalitativa
metoder (2. uppl., s. 176-190). Stockholm: Liber.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, M., & Palmblad, E. (2007). Introduktion. I M, Börjesson., & E, Palmblad. (red.).
Diskursanalys i praktiken. (s. 7-25). Malmö: Liber.
Chassiakos, Y. R., Radesky, J., Christakis, D., Moreno, M.A., Cross, C., Hill, D., Swanson, W. S. (2016). Children and adolescents and digital media, Pediatrics, 138(5).
Cöster, M., & Falk, T. (2018). Datorisering i ett historiskt perspektiv: från redovisningsdata till styrinformation. I E, Iveroth., Lindvall, J., & Magnusson, J. (red.). Digitalisering och
styrning. (s. 115-153). Lund: Studentlitteratur.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I G, Ahrne. & P, Svensson. (red.).
Handbok i kvalitativa metoder. (2. uppl., s. 81-92). Stockholm: Liber.
Dahlin Ivanoff, S. & Holmgren, K. (2017). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, P., Palm, M., & Melin Mandre, Å. (2018). Svenskarna och internet - 2018.
INTERNET STIFTELSEN, (1), 2-123.
Digital Health Task Force. (2017). Screen time and young children: Promoting health and developement in a digital world [Position Statement; Canadian Paediatric Society]. Paediatrics & Child Health 22(8), 461-477.
Digitaliseringskommissionen (2015). Digitaliseringens transformerande kraft - vägval för
framtiden: slutbetänkande. Stockholm: Wolters Kluwer.
Digitalisering. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-01-15, från https://www.ne.se/uppslagsverk/
Digitalteknik. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-01-15, från https://www.ne.se/uppslagsverk/
Dong, C. (2018). Preschool teachers’ perceptions and pedagogical practices: Young children’s use of ICT, Early Child Development and Care, 188(6), 635-650.
Dunkels, E. (2019). I mediepanikens fotspår: barns rätt till digital kompetens och säkerhet på nätet. I S, Kjällander. & B, Riddersporre. (red.), Digitalisering i förskolan: på
vetenskaplig grund. (s. 283- 299). Stockholm: Natur & Kultur.
Edvardsson, J., Godhe, A. & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.
Europeiska unionens råd (2018). Rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Europeiska unionens officiella tidning, C 189/1. Folke-Fichtelius, M. (2008). Förskolans formande: statlig reglering 1944-2008. Diss. Uppsala:
Uppsala universitet, 2008. Uppsala.
Forsling, K. (2011). Digital kompetens i förskolan. KAPET. Karlstads universitets
Pedagogiska tidskrift 7(1).
Godhe, A-L. (2019). Digital Literacies or Digital Competence: Conceptualizations in Nordic Curricula. Media and Communication, (2), 25.
Gurung, B., & Rutledge, D. (2014). Digital learners and the overlapping of their personal and educational digital engagement, Computers & Education, 77, 91-100.
Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. Malmö: Liber.
Hanell, F. (2018). What is the ‘problem’ that digital competence in Swedish teacher education is meant to solve?, Nordic Journal of digital literacy, 3(13), 137-151.
Hatlevik, O. E., & Christophersen, K.-A. (2013). Digital competence at the beginning of upper secondary school: Identifying factors explaining digital inclusion. Computers &
Education, 63, 240–247.
Haugerud, T. (2011). Student Teachers Learning to Teach: The Mastery and Appropriation of Digital Technology. Nordic Journal of Digital Literacy, (04), 226.
Hesketh, K. D., Hinkley, T. & Campbell, K. J. (2012). Children′s physical activity and screen time: qualitative comparison of views of parents of infants and preschool children.
International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 9, 152.
Janssen, J., Stoyanov, S., Ferrari, A., Punie, Y., Pannekeet., & Sloep, P. (2013). Experts’ viwes on digital competence: Commonalities and differences. Computers & Education, 68, 473-481.
Kara, N., & Cagiltay, K. (2017). In-Service Preschool Teachers’ Thoughts about Technology and Technology Use in Early Educational Settings. Contemporary Educational
Technology, 8(2), 119–141.
Kerckaert, S., Vanderlinde, R., & van Braak, J. (2015).The Role of ICT in Early Childhood Education: Scale Development and Research on ICT Use and Influencing Factors.
European Early Childhood Education Research Journal, 23(2), 183–199.
Kjällander, S. (2019). Övergripande aspekter av digitalisering i förskolan. I S, Kjällander. & B, Riddersporre. (red.), Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund (s. 21- 40). Stockholm: Natur & Kultur.
Kjällander, S. & Riddersporre, B. (2019) Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lauricella, A. R., Wartella, E., & Rideout, V. J. (2014). Young children’s screen time: The complex role of parent and child factors. JOURNAL OF APPLIED DEVELOPMENTAL
PSYCHOLOGY, 36, 11-17.
Lieberman, D. A., Bates, C. H., & So, J. (2009). Young Childrens’ Learning with Digital Media. Computers in the Schools, 26(4), 271-283.
Lindahl, M., & Folkesson, A. M. (2012). ICT in preschool: Friend or foe? The significance of norms in a changing practice. International Journal of Early Years Education, 20(4), 422– 436.
Marklund, L. (2015). Preschool teachers’ informal online professional development in relation to educational use of tablets in Swedish preschools, Professional Development in
Education, 41(2), 236-253.
Masanet, M. J., Guerrero-Pico, M., & Establés, M. J. (2019). From digital native to digital apprentice. A case study of the transmedia skills and informal learning strategies of adolescents in Spain. Learning, Media & Technology, 44(4), 400–413.
Nikolopoulou, K. & Gialamas, V. (2015). ICT and play in preschool: Early childhood teachers’ beliefs and confidence, International Journal of Early Years Education, 23(4), 409-425, Nilholm, C. & Göransson, K. (2019). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av
forskningen?. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Nygren, T. (2019). Fakta, fejk, fiktion: källkritik, ämnesdidaktik, digital kompetens. Stockholm: Natur & Kultur.
Nyikes, Z. (2018). Digital competence and the safety awareness base on the assessments results of the Middle East-European generations. Procedia Manufacturing, 22, 916-922.
Olofsson, A. D., Fransson, G., & Lindberg, J. O. (2019). A study of the use of digital technology and its conditions with a view to understanding what “adequate digital competence” may mean in a national policy initiative. EDUCATIONAL STUDIES.
Olowe, P. K., & Kutelu, B. O. (2014). Perceived Importance of ICT in Preparing Early Childhood Education Teachers for the New Generation Children. International Journal of
Evaluation and Research in Education, 3(2), 119–124.
Otterborn, A., Schönborn, K. J., & Hultén, M. (2019a). Investigating preschool educator’s implementation of computer programming in their teaching practice. Early Childhood Education Journal.
Otterborn, A., Schönborn, K. J., & Hultén, M. (2019b). Surveying preschool teachers’ use of digital tablets: General and technology education related findings. International Journal
of Technology and Design Education, (4), 717.
Prensky, M. (2001). "Digital Natives, Digital Immigrants Part 1", On the Horizon, 9(5), 1-6. Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ
forskning. Lund: Studentlitteratur.
Sharkins, K. A., Newton, A. B., Ernest, J. M., & Albaiz, N. E. A. (2015). Preschool Children’s Exposure to Media, Technology, and Screen Time: Perspectives of Caregivers from Three Early Childcare Settings. Early Childhood Education Journal, 44(5), 437-444.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (2. uppl.). Stockholm: Skolverket. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (3. uppl.). Stockholm: Skolverket. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Nordstedts Juridik.
Skolverket (2019). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket.
Statens medieråd. (2016). Medielandskapets utveckling. Hämtad 2019-11-04 från, https://www.statensmedierad.se/larommedier/medierdaochnu/medielandskapetsutvecklin g.378.html
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G, Ahrne. & P, Svensson. (red.).
Handbok i kvalitativa metoder. (2. uppl., s. 208- 219). Stockholm: Liber.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G, Ahrne. & P, Svensson. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. (2. uppl., s. 17- 31). Stockholm: Liber. Svensson, P. (2019). Diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Tamana, S. K., Ezeugwu, V., Chikuma, J., Lefebvre, D. L., Azad, M. B., Moraes, T. J., Mandhane, P. J. (2019). Screen-time is associated with inattention problems in preschoolers: Results from the CHILD birth cohort study. PLoS ONE, 14(4), 1–15. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Hej,
Tack för att ni vill delta i min studie som handlar om hur digital kompetens och barns digitala kompetensbehov konstrueras inom förskolan, dvs att kritiskt granska och diskutera vilka diskurser som synliggörs vad gäller det digitala kompetens uppdraget. Detta är mitt bidrag till C-uppsatsen som är det sista steget på förskollärarprogrammet, Luleå tekniska universitetet. Studien kommer att genomföras med hjälp av fokusgruppsdiskussion, vilket betyder att det inte krävs någon särskild förberedelse för dig som ska delta. På plats kommer det föras ett samtal i anknytning till några nyckelfrågor, men vill du känna dig en aning förberedd går det bra att fundera över begreppet digital kompetens och vad det innebär i förskolans kontext. Fokusgruppen kommer att träffas vid ett tillfälle, där diskussionen kommer att pågå i cirka 45- 60 min och ytterligare 30 min finns till förfogande ifall att diskussionen behöver mer utrymme.
Jag har tagit del av Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer och vill därför påminna om att deltagande i studien är frivilligt och därför har var och en rätt att när som helst avsluta sin medverkan. För att inte missa något som sägs under diskussionen kommer det hela att dokumenteras genom ljudinspelning. All information som samlas in kommer hanteras konfidentiellt så att obehöriga inte kan ta del av materialet. Inga uppgifter eller synpunkter som blir synliga i diskussionen kommer att kunna spåras till någon av er i presentationen av studiens resultat. Det insamlade materialet kommer att raderas direkt efter att uppsatsen blivit godkänd.
Vänlig hälsning, Carolin Svanström
Har ni frågor är ni välkomna när som helst att kontakta mig på
Bilaga 2
Motiv Motiv Syfte Syfte Ny Nyckelfrågor
Belysa mönster och diskurser som synliggörs i den lokala förskoleverksamhetens sätt att tala om det digitala kompetensuppdraget
Kritisk Kritiskt granska och diskutera
hur digital kompetens och barns digitala kompetens- behov konstrueras bland förskollärare/förskolepersonal
· Vad associerar ni till när ni tänker på digital kompetens?
· Vad tycker ni är viktigt gällande ert kompetensuppdrag?
· Hur ser ni på barns behov av digital
kompetens?