Eftersom studien genomförts i brytningspunkten mellan två läroplaner där digitala verktyg i den nya versionen fått en större roll skulle en likvärdig studie nu vara av intresse eftersom kravet på förskollärarna nu förändrats.
Det skulle även vara intressant att utifrån Design i lärande observera hur barnen agerar med de digitala verktygen och hur deras handlingsutrymme och förskollärarens icsensättning möjliggör lärande och utveckling.
29
Aubrey, C & Dahl, S. (2014). The confidence and competence in information and
communication technologies of practitioners, parents and young children in the Early Years Foundation Stage, Early Years, 34:1, 94-108, DOI: 10.1080/09575146.2013.792789
Bjurulf, V. (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Bølgan, N. (2012). From IT to Tablet: Current Use and Future Needs in Kindergartens. Nordic journal of digital literacy 03-2012, Vol. 7. Page 154-170
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups
Denscombe, M. (2018) Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Dunkels, E. (2019) I mediepanikens fotspår: barns rätt till digital kompetens och säkerhet på nätet. I S. Kjällander, B. Riddersporre (red) Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & kultur
Edvardsson, J., Godhe, A-L. & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur
Elfström Pettersson, K. (2014) Barn som medskapare i dokumentation. I B. Riddersporre, B. Bruce (red) Berättande i förskolan. Stockholm: Natur & kultur.
Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012) Design för lärande i förskolan. Stockholm: Nordstedts
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2004). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik
Forsling, K. (2011) Digital kompetens i förskolan. KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 7, nr 1, 2011
Gulz, A. & Haake, M. (2019). Kan förskolebarn lära sig själva genom att undervisa en digital figur? I S. Kjällander, B. Riddersporre (red) Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & kultur
Hernwall, P. (2016). ‘We have to be professional’ – Swedish preschool teachers’
conceptualisation of digital media. Nordic Journal of Digital Literacy, 1-2016, Vol 11. Page 5–23 DOI: 10.18261/issn.1891-943x2016-01-01
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder. Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur
Kirova, A., & Jamison, N. M. (2018). Peer scaffolding techniques and approaches in
preschool children’s multiliteracy practices with iPads. Journal of Early Childhood Research, 16(3), 245–257. https://doi.org/10.1177/1476718X18775762
Kjällander, S. (2016) Plattan i mattan- Digitala lärplattor och didaktisk design i förskolan. Hämtad 19-08-04 från
30
https://www.uppsala.se/contentassets/ef5f63b9d1d44487a99c96096077246e/plattan-i-mattan.pdf
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn: datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan. Diss. Lund: Univ., 2004. Malmö.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl (red), M. Hjalmarsson (red), K. Franzèn (red), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber
Magnusson, L. O. (2018). Photographic Agency and Agency of Photographs: Three-year-olds and Digital Cameras. Australasian Journal of Early Childhood, 43(3), 34–42.
https://doi.org/10.23965/AJEC.43.3.04
Marklund, L. & Dunkels, E. (2016) Digital play as a means to develop children`s literacy and power in the Swedish preschool, Early Years, 36:3, 289-304, DOI:
10.1080/09575146.2016.1181608
Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2018. Göteborg.
Olsson, E. (2019). Nu ska förskolan vara digital. Lärarnas tidning. Hämtad 19-07-05 från https://lararnastidning.se/nu-ska-forskolan-vara-digital/
Prensky, M. (2001). Digital Natives, Digital Immigrants Part 1. On the Horizon. 9. 1-6. DOI: 10.1108/10748120110424816.
Riddersporre, B. & Kjällander, S. (2019) Digitalisering: ledarskap och medarbetarskap i förändring. I S. Kjällander, B. Riddersporre (red) Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & kultur
Selander, S. (2008). Didaktisk design. I S. Selander, Svärdemo-Åberg, E. (red) Didaktisk design i digital miljö. Stockholm: Liber
Selander, S. & Kress, G. (2017). Design för lärande- ett multimodalt perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018) Läroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: Skolverket.
Thoresson, A. (2019) Utforska digitala verktyg i förskolan. Stockholm: Lärarförlaget
Walldén Hillström, K. (2014). I samspel med surfplattor: om barns digitala kompetenser och tillträde till digitala aktiviteter i förskolan. Licentiatavhandling Uppsala: Uppsala universitet, 2014. Uppsala.
Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning Hämtad 19-08-04 från www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Bilaga 1
Jag heter Anna Sacic och studerar termin 6 på förskollärarprogrammet vid Högskolan Väst. Jag kommer nu skriva mitt examensarbete som handlar om hur digitala verktyg används med barnen i förskolan. Mitt syfte med intervjun är därför att få ta del av hur du som förskollärare upplever digitala verktyg i ditt arbete med barnen och då främst hur och varför du väljer att använda /inte använda dessa. Studien är av kvalitativ art och syftar till att få syn på olika uppfattningar om ämnet, snarare än att hitta sanningar. Intervjun beräknas ta max 1 timma. Det är viktigt att intervjun sker på en ostörd plats utanför barngrupp, gärna i konferensrum eller liknande om det finns tillgängligt på förskolan, och naturligtvis på en tid som passar dig. De vetenskapliga etiska reglerna kommer följas. Deltagande i studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas om du så önskar. Intervjuerna kommer spelas in och materialet kommer endast vara tillgängligt för mig och min handledare. Alla namn kommer att fingeras och uppgifter hanteras konfidentiellt så att varken ort, deltagare eller förskola kan identifieras. Mer information kring Vetenskapsrådets etiska regler finns på www.vr.se
Vid eventuella frågor - kontakta mig gärna! Tel: 0733-xxxxxx
anna.sacic@student.hv.se
Jag hoppas vi ses, din medverkan är värdefull! Med vänlig hälsning/ Anna Sacic
Bilaga 2
Intervjufrågor Ålder?År i yrket?
Vad är digitala verktyg för dig?
Vilken erfarenhet har du av att arbeta med digitala verktyg? Vilka digitala verktyg har du tillgång till på förskolan? Vilka används mest och varför?
Var upplever du är de främsta fördelarna med att använda digitala verktyg med barnen? Vad upplever du är de främsta nackdelarna med att använda digitala verktyg med barnen? Hur avgör du när det är lämpligt/ inte lämpligt att använda digitala verktyg?
Berätta om hur du ser på digitala verktyg som ett hjälpmedel för att främja barns lärande? Hur ser du på din egen roll?
Hur ser barnens möjligheter ut att använda digitala verktyg i egna aktiviteter/lek? På vilket sätt ges barnen möjlighet att interagera med digitala verktyg?
Vad har du för tankar kring barns användande av digitala verktyg Hur ser du på din egen digitala kompetens?
Hur ser du på barnens digitala kompetens?
Hur är dina tankar kring barns behov av digital kompetens?
Vilka övriga faktorer, om någon, kan du se som påverkar ert användande av digitala verktyg? Övriga tankar?