Inför framtida studier kan forskare studera användning av digitala verktyg med hjälp av observationer och fler intervjuer. Detta med syftet att framtida studier kan ge oss ett större perspektiv och omfattande svar om hur kemilärare integrerar och använder digitala verktyg i praktiken. Det är även viktigt att poängtera att digitala verktyg är något som förändras i takt med tiden. Detta kan göra att kemilärare kan hitta nya möjligheter för att bedriva sin kemiundervisning med hjälp av digitala verktyg. Därför är det viktigt att fortsätta forska inom digitala verktyg i kemi.
32
Referenslista
Bernholt, B. Broman, K. Siebert, Parchmann, I. (2019). Digitising Teaching and Learning – Additional Perspectives for Chemistry Education. Israel Journal of Chemistry, 59, 554 – 564.
Bourne, J. R. (1998). Net-Learning: Strategies for On-Campus and OffCampus Network- enabled Learning. [Electronic version]. Journal of Asynchronous Learning Networks, 2(2), 70–88.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Diaz, Patricia. (2014). Webbpublicering i undervisning. E. Dunkels, & S. Lindgren (red.). Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups.
Dori, Y. Rodrigues, S. Schanze, S. (2013). How to promote chemistry learning through the use of ICT. Eilks, I. & Hofstein, A. (red.). Teaching chemistry - a studybook: a practical guide and textbook for student teachers, teacher trainees and teachers. Rotterdam: Sense Publishers.
Eilks, I. Gjalt, T. Prins & Reuven, L. (2013). How to organize the chemistry classroom in a student-active mode. Eilks, I. & Hofstein, A. (red.). Teaching chemistry - a studybook: a practical guide and textbook for student teachers, teacher trainees and teachers. Rotterdam: Sense Publishers
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Frailich, M. Kesner, M. Hofstein, A. (2008). Enhancing Students’ Understanding of the Concept of Chemical Bonding by Using Activities Provided on an Interactive Website. Journal of research in science teaching, 46 (3), 289 – 310.
Gök, T. (2015). The positive and negative effects of digital technologies on students’ learning. The Eurasia Proceedings of Educational & Social Sciences (EPESS). Antalya, Turkey, 2, 173-177.
Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: bortom ”en dator per elev”. Örebro: Örebro universitet.
33
Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Hughes, J. Ko, Y. (2017). iTeachSTEM: Technological Edgework in High School Teachers’ iPad Adoption. Mid-South Educational Research Association. Arizona, 24, 45- 62.
Hughes, J. (2005). The Role of Teacher Knowledge and Learning Experiences in Forming Technology-Integrated Pedagogy. Jl. of Technology and Teacher Education. Minneapolis, 13, 277-302.
Ianoş, M. & Oproiu, G. (2018). Using Technology to Teach Chemistry. A Theoretical Approach. The International Scientific Conference eLearning and Software for Education. Bucharest, 3, 55–62.
Johnson, G. B. (2013). Student perceptions of the Flipped Classroom. Okanagan: The university of Columbia.
Koehler, M. J., & Mishra, P. (2005). What happens when teachers design educational technology? the development of technological pedagogical content knowledge. J. educational computing research, 32(2) 131-152.
Larsson, P. & Löwstedt, J. (2010). Strategier och förändringsmyter: ett organisationsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, E. (2017). Digitala läromedel i kemi? En undersökning av hur de digitala läromedel i kemi för grundskolans senare del som finns på marknaden ser ut. Sverige: Mittuniversitetet.
Nationalencyklopedin. (2019). Simulering. Hämtad 2019-12-25.Tillgänglig på: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/simulering.
Ollinen, Karin (2019). Digitala verktyg i en naturvetenskaplig undervisningspraktik: Lärares beskrivningar och hur deras TPACK påverkar undervisningen. Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet. Hämtad 2019-12-03. Tillgänglig på Internet: http://portal.research.lu.se/ws/files/71132317/Karin_Ollinen_komplett_med_spikblad.pdf. Skolverket. (2019). Digitalisering av de nationella proven. Hämtad 2019-12-02. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade- omraden/digitalisering/digitala-nationella-prov/digitalisering-av-de-nationella-proven. Skolverket. (2018). Läroplan för gymnasieskolan (Lgy11). Hämtad 2019-12-02. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen- i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan.
Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå – Ett kommentarmaterial för gymnasiesärskola samt komvux och särvux på gymnasial nivå. Hämtad 2019- 11- 14. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2017/fa- syn-pa-digitaliseringen-pa-gymnasial-niva.
34
Skolverket. (2010). Kursplan-kemi (gymnasieskolan). Hämtad 2019-12-02. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2F subject.htm%3FsubjectCode%3DKEM%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d 35a5cdfa92a3.
Sverige Kommuner och Landsting. (2019). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Hämtad 2019-11-14. Tillgänglig på: http://skoldigiplan.se/nationelldigitaliseringsstrategi.2417.html.
Tallvid, Martin (2015). 1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Göteborg: Göteborg Universitet.
TPACK Organisation (2012). Hämtad 2019-12-02. Tillgänglig på: http://tpack.org/.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 2019 - 20- . Tillgänglig på:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-
forskningssed_VR_2017.pdf.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2019 - 11- 04. Tillgänglig på: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
35
Bilaga 1
INLEDNINGSFRÅGOR
1. Hur länge har du arbetat som lärare?
2. Hur länge har du arbetat som lärare i kemi? 3. Vilka årskurser undervisar du i?
4. Har du haft möjlighet att få någon fortbildningskurs inom IT och lärande i kemi? Om svaret är ja: tycker du att det har varit ett stöd för att förbättra din undervisning i kemi?
Om svaret är nej: skulle du vilja ta del av det? FRÅGOR ANGÅENDE DIGITALISERING I KEMI
5. Hur definierar du begreppet digitala verktyg?
6. Vilka digitala verktyg använder du i kemiundervisning?
7. På vilket sätt använder du digitala verktyg och tjänster och inom vilka arbetsområden/innehåll?
8. Finns det några arbetsområden som du tycker att det är lättare att använda digitala verktyg?
9. Vilka digitala tjänster (appar) använder du i kemiundervisningen?
10. Vilka effekter har du observerat hos eleverna när de använder digitala verktyg i kemi?
11. Vilka fördelar och nackdelar anser du att det finns med användning av digitala verktyg i kemi? För elever/för dig som lärare/undervisning
12. Utifrån ditt perspektiv: Vilken betydelse har digitala verktyg för kemiundervisningen?
13. Skulle du vilja använda mer av digitala verktyg i kemiundervisningen?
- Om svaret är ja: I sådana fall, vad är det du tycker som behövs för att du ska göra det?
- Om svaret är nej: varför tycker du så?
14. Vet du att införandet av digitala nationella prov kommer att ske successivt. De första proven kommer att genomföras 2022 (Skolverket, 2019). Vad tycker du angående detta?
Om svaret är ja: hur förbereder du dina elever i kemiundervisning inför digitala nationella prov?
Om svaret är nej: Hur kan du förbereda dina elever inom kemi inför detta? AVSLUTNINGSFRÅGOR
36
15. Har du observerat någon eller några skillnader mellan att elever använder digitala verktyg gentemot vanliga verktyg som papper och penna inom kemi?
16. Har du några egna synpunkter som du vill tilläga?