Under studiens gång har många tankar och frågor väckts som kan vara intressanta för fortsatta studier. En tanke har varit att i framtiden undersöka hur barn och ungdomar som utreds utifrån BBIC har upplevt sin delaktighet i utredningar
I den tidigare forskning vi tagit del av framkommer det att de barn som placerats ofta har kontakt med sin biologiska mamma. Det framkommer dock lite om de placerade barnens kontakt med sina biologiska pappor. Vad som nämns är att papporna inte är delaktiga i barnens liv och vi undrar hur det kan komma sig? Vart tar alla pappor vägen och vad medför denna avsaknad av kontakt med pappan för barnen?
Något annat som kan vara intressant att undersöka är hur pojkar och flickor har upplevt att vara placerade, ur ett genusperspektiv. Detta för att se om det finns skillnader och/eller likheter i upplevelserna samt om vilka dessa i så fall är och vad de innebär.
Litteraturförteckning
Andersson, G. (1995). Barn i samhällsvård. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, G. (1999). Children in permanent foster care in Sweden. Child and Family Social Work, vol. 4, ss. 175-186.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Berrick Duerr, J. & Fox, A. (2007). A response to no one ever asked us: A review of childrens experiences in out-of-home care. Child and Adolescent Social Work Journal, vol. 24:1, ss. 23-51.
Berrick Duerr, J., Fox, A. & Frasch, K. (2008). Saftey, family, Permancy, and Well- Being: What We can Learn from Children. Child Welfare Leauge of America, vol.87:1, ss. 63-87.
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, M. (2008a). Flicka fick ingen hjälp av sociala – behandlingshemmet anmäler kommunen. Östersundsposten, 18 april.
Bergström, M. (2008b). Eftervården är minimal i Sverige. I Östersund är den obefintlig. Östersundsposten, 11 juni.
Brorsson, A. (2008). Vägrade barnfamilj ekonomisk hjälp. Östersunds posten, 30 maj. Denvall, V. & Vinnerljung, B. (2006). Nytta & Fördärv. Socialt arbete i kritisk belysning. Stockholm: Natur och Kultur.
Engström, A. (2008a). Socialtjänsten kritiseras för brister i stöd till barn. Svenska dagbladet, 31 mars.
Engström, A. (2008b). Hård kritik mot hem för unga som far illa. Svenska dagbladet, 16 april.
Erman, M. (2003). Barnet och familjehemmet - En handbok om socialnämndens ansvar. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
Friberg, F. (red.). (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Hagbard, S. & Esping, U. (1992). Med barns ögon: Om ett barnrelaterat förhållningssätt i familjehemsvården. Stockholm: Allmänna barnhuset.
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. (S. Andersson övers.) Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 1989).
Hansson, B., & Knutsson, M. (1998). Så gick det sén. Fosterhemsplacerade på 70- talet…hur mår de idag?. Helsingborgs Socialförvaltning.
Jones, L. & Kruk, E. (2005). Life in government care: The connection of youth to family. Child & Youth care forum, vol. 34:6, ss. 405-422.
Kalla fakta (2007). Tryggare kan andra vara. TV4 8 oktober. (video:VHS). Kalla fakta (2008a). Paragraf 15b LVU. TV4 27 januari. (video:VHS).
Kalla fakta (2008b). Morgan Ekelund tvångsplacerad. TV4 5 oktober. (video:VHS). Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lagerberg, D., & Sundelin, C. (2003). Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat. Göteborg: Förlagshuset Gothia.
Lindén, G. (1998). Att bli fosterbarn i tonåren. Om frigörelsen från internaliserade föräldraobjekt. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Mattsson, T (2006) Det familjehemsplacerade barnet som rättighetsbärare. Socialmedicinsk tidskrift 83(1), 66-73
Persson, M-Å. (2008). Socialtjänsten i Krokom kan inte följa lagen. Östersundsposten, 10 november.
Repstad, P. (1999). Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (3:e rev. uppl., B. Nilsson övers.). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 1987). Rädda barnen. (2005). Rakt från hjärtat. Tankar och idéer från barn och ungdomar placerade i samhällets vård. Tryck: Elanders 2005, Första upplagan
Socialstyrelsen (2008). Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 1998:4. Anmälan, Utredning, Insats – Individ- och familjeomsorgens arbete med barn. Stockholm:Socialstyrelsen.
Sundell, K., & Egelund, T. (2001). Barnavårdsutredningar – en kunskapsöversikt. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Svenning, C. (2003). Metodboken. Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling. Klassiska och nya metoder i informationssamhället. Källkritik på internet. Eslöv: Lorentz.
Triseliotis, J., Borland, M. & Hill, M. (2000). Delivering foster care. London: British Agencies for Adoption and Fostering.
Uppdrag granskning (2007a). Fallet Louise. SVT1 10 april. (video:VHS).
Uppdrag granskning (2007b). Debatt angående fallet Louise. SVT1 24 april. (video:VHS).
Vinnerljung, B. (1996a). Svensk forskning om fosterbarnsvård – en översikt. Liber Utbildning/CUS.
Vinnerljung, B. (1996b). Fosterbarn som vuxna. Diss: Lunds universitet. Lund: Arkiv förlag.
Wahldén, C. (2008). Socialnämnd ska gränsas. Svenska Dagbladet, 3 juli.
Whiting, J.B. (2000). The view from Down Here: Foster Children´s Stories. Child & Youth Care Forum, vol. 29:2, ss. 79-95.
Widerberg, K. (2003). Vetenskapligt skrivande – kreativa genvägar. Lund: Studentlitteratur.
Internetkällor
Socialstyrelsen. (2006). Individ och Familjeomsorg. Lägesrapport 2005. (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig: < http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/E145EF1F- 32ED-493A-95D7-5F517F57F343/4979/20061316.pdf >. (09-01-05).
Socialstyrelsen. (2007). Barn och unga – insatser 2006. (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig: < http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/1112C885-6B27-44D7- A6AC-ACC5F2ABE73D/8145/2007449rev1.pdf >. (08-11-17).
Bilaga 1
Intervjuguide
Snabbfrågor: ÅlderÅlder vid utredning Antal utredningar Ålder vid placering Placeringens längd Antal placeringar
Är du placerad nu eller när avslutades placeringen? Teman:
*Utredningstiden
– Hur upplever du att du blivit bemött av socialtjänsten?
– Upplevde du att du fick komma till tals hos socialtjänsten under utredningen? – Upplevde du dig lyssnad till av socialtjänsten under utredningen?
– Kände du dig delaktig under utredningen och på vilken sätt? * Placeringstiden
– Hur upplevde du kontakten med socialtjänsten under din placering?
– Upplevde du att du fick komma till tals vid eventuell kontakt med socialtjänsten? – Upplevde du dig lyssnad till av socialtjänsten under placeringstiden?
– Kände du dig delaktig vid en eventuell omplacering? * Efter avslutad placering
– Upplevde du dig delaktig under placeringens avslut? – I så fall, på vilket sätt kände du dig delaktig?
– Har du eller har du haft kontakt med socialtjänsten efter placeringen?
– Skulle du vilja att kontakten med socialtjänsten hade sett annorlunda ut, och i så fall på vilket sätt?