Vi har valt att göra en studie i en mindre del av Sverige. Som förslag till framtida forskning skulle man även kunnat titta på i vilken grad man arbetar med social hållbarhet i andra europeiska länder. Genom att påvisa hur det sociala hållbarhetsarbetet skiljer sig mellan olika länder, kan en sådan större studie bidra till bättre kunskaper där EU-länderna kan dra lärdom av varandra.
Under vår studie har vi valt att endast belysa mätbarheten av social hållbarhet. Det har framkommit att det finns en begränsad kunskap om hur lönsamhet kan mätas av sociala hållbarhetsaktiviteter i ekonomiska termer. En del fastighetsbolag tycks ha mer kunskap i frågan än andra bolag. Vid samtal med en av våra medverkande respondenter, påpekades det att ingen på företaget tittar på de ekonomiska effekterna och de menade att detta är något som borde utvecklas vidare. Med det i åtanke har vi som fortsatt forskningsförslag att forska vidare på detta ämne och frambringa mer kunskap på området. Eventuellt går det att undersöka om det är möjligt att ta fram ytterligare en mätmetod som kan mäta de ekonomiska effekterna av ett socialt hållbarhetsarbete.
Många av de medverkande företagen har vid vårt möte berättat att de anser att fler aktörer borde ta ett samhällsansvar, inte endast fastighetsföretagen själva. Enligt Tillväxtverket (2016) har det dessutom visat sig att många företag har ett aktivt hållbarhetsarbete men att det finns stora skillnader mellan olika branscher. Med vetskap om detta och kunskapen om att socialt hållbarhetsarbete blir allt vanligare inom företagande, tror vi därför att det även kan vara intressant att forska om hur det sociala hållbarhetsarbetet ser ut inom andra verksamheter och vad som är värdeskapande för dessa. Möjligen skulle man kunna jämföra andra verksamheter med fastighetsbranschen.
57
I vår studie valde vi att fokusera på fastighetsbolag vars främsta verksamhet är uthyrning av bostadshyreslägenheter. Flera av de deltagande fastighetsbolagen har även andra fokusområden så som kommersiella fastigheter, därför skulle en annan vinkling av det studerade ämnet dessutom kunna vara att undersöka social hållbarhet och dess lönsamhet inom fastighetsbolag som arbetar specifikt med kommersiella fastigheter. Kanske ser hållbarhetsarbetet annorlunda ut för dessa fastigheter och kanske döljer det sig andra lönsamhetsfaktorer.
58
REFERENSER
Allmännyttan. (u.å.). Vad är allmännyttan? Hämtad 2019-02-06 från https://www.allmannyttan.se/vilka-vi-ar/vad-ar-allmannyttan/
Amaeshi, K. M., Osuji, O. K., & Nnodim, P. (2008). Corporate social responsibility in supply chains of global brands: A boundaryless responsibility? Clarifications, exceptions and
implications. Journal of Business Ethics, 81.
Bansal, P. (2005). Evolving sustainably: a longitudinal study of corporate sustainable development. Strategic Management Journal, 26(3), 197-218.
Bolagsformer.nu. (u.å.). Starta fastighetsbolag. Hämtad 2019-05-02 från https://bolagsformer.nu/starta-foretag/starta-fastighetsbolag/
Bontin, B. (2014). Lönsamhetsstyrning - vad driver vinsten i företaget. Stockholm: Bontin Books.
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder (upplaga 2).
Stockholm: Liber AB.
Business Dictionary. (2019). Value creation. Hämtad 2019-05-02 från http://www.businessdictionary.com/definition/value-creation.html
Draper, S. (2013). Creating the big shift: system innovation for sustainability.
Hämtad 2019-02-14 från
http://www.mspguide.org/sites/default/files/resource/forum_for_the_future_creating_the_big_
shift_system_innovation_for_sustainability.pdf
Dobson, A. (1996). Environment sustainabilities: An analysis and a typology. Environmental Politics, 5:3, 401-428.
Eccles, R. G., Ioannou, I., Serafeim, G. (2014). The Impact of Corporate Sustainability on Organizational Processes and Performance. Management Science, 60(11), 2381-2617.
Fastighetsnytt. (2013). Köpcentrum och hållbar utveckling. Hämtad 2019-02-06 från https://fastighetsnytt.se/2013/12/kopcentrum-och-hallbar-utveckling/
FN förbundet. Vi gör. (2019). Hämtad 2019-02-10 från
https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/
Framtid Nu. (2017). Vad menas med hållbart?. Hämtad 2019-02-06 från
59
https://framtidsstigen.se/varfor-hallbart/vad-menas-med-hallbart/
Folkhälsomyndigheten. (2018). Vad är social hållbarhet för oss?. Hämtad 2019-02-13 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/
Friedman, M. (1970). The social responsibility of business is to increase its profits. New York Times Magazine, 122–126.
Företagarna. (2015). Hållbara företag – bygger framtiden. Hämtad 2019-02-14 från
https://www.foretagarna.se/globalassets/hallbara-smaforetag-foretagarna-beyond-intent.pdf
Globalreporting. (u.å.). ABOUT GRI. Hämtad 2019-04-04 från
https://www.globalreporting.org/information/about-gri/Pages/default.aspx
Griessler, E., & Littig, B. (2005). Social sustainability: a catchword between political
pragmatism and social theory. International Journal for Sustainable Development, 8(1/2), 65-79.
Hahn, G., & Hök, L., & Jannesson, E. (2018). Så mäts socialt hållbart värdeskapande. Lund:
studentlitteratur AB.
Hallgren, Ö. (2002). Finansiell strategi och styrning (upplaga 8). Helsingborg: Ekonomibok förlag AB,
Hem & Hyra. (2019). Privata hyresvärdar tar socialt ansvar. Hämtad 2019-04-25 från https://www.hemhyra.se/nyheter/privata-hyresvardar-tar-socialt-ansvar/
Hållbarhetsguiden. (u.å.-a). Vad är hållbar utveckling?. Hämtad 2019-02-06 från http://www.svid.se/sv/Hallbarhetsguiden/Design-for-hallbar-utveckling/Vad-ar-hallbar-utveckling1/
Hållbarhetsguiden. (u.å.-b) Vad är hållbar utveckling? Människa. Hämtad 2019-02-06 från http://www.svid.se/sv/Hallbarhetsguiden/Design-for-hallbar-utveckling/Vad-ar-hallbar-utveckling1/Manniska/
Hållbart klimat. (u.å.). Hållbar utveckling. Hämtad 2019-02-07 från http://www.framtidslandet.se/hallbar-utveckling.html
Högberg, L. (2014). Building Sustainability: Studies on incentives in construction and
management of real estate. (Doctoral thesis, Royal Institute of Technology, Stockholm, Serie 14:5). Hämtad 2019-02-08 från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:773126/FULLTEXT01.pdf
60
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.
James, M. L. (2014). The benefits of sustainability and integrated reporting: an investigation of accounting majors’ perceptions.Journal of Legal, Ethical and Regulatory Issues, 17(2), 93-114.
Jutterström, M., & Norberg, P. (2011). Företagsansvar – CSR som managementidé (upplaga 1:1). Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lind, R. (2014). Vidga vetandet: en introduktion till samhällsvetenskaplig forskning. Lund:
Studentlitteratur AB.
Lindén, A-L. (2007). Sociala dimensioner i hållbar samhällsplanering. Department of Sociology, Lund University.
Lindgren, G. (2008). Ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Uppsala: Kopieringshörnan AB.
Miles, M. B., & Huberman, M. A. (1994). Qualitative Data Analysis: An Expanded Sourcebook (upplaga 2). London: Sage Publications Inc.
Millar, R. & Hall, K. (2013). Social Return on Investment (SROI) and Performance Measurement, Public Management Review, 15(6), 923-941.
Missimer, M. (2015). Social Sustainability within the Framework for Strategic Sustainable Development. (Doctoral thesis, Blekinge Institute of Technology, Blekinge, Serie 2015:09) Hämtad 2019-02-13 från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:852857/FULLTEXT02.pdf
Naturvårdsverket. (2018). Energieffektivisering i bostäder och lokaler.
Hämtad 2019-02-06 från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Energieffektivisering/Bostader-och-lokaler/
NE. (u.å.). Samhällsnytta. Hämtad 2019-02-18 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/samh%C3%A4llsnytta
Region Halland. (2018). Vad är social hållbarhet?. Hämtad 2019-02-06 från
http://www.regionhalland.se/utveckling-och-tillvaxt/omrade/folkhalsa/vad-ar-social-hallbarhet/
61
Ryott, A. (2012). Affärsaktivisten. Stockholm: Ekerlids förlag AB.
Rönnegard, D. (2010). Lönsamt ansvarstagande - företagens sociala ansvar och strategier för win-win-csr. Hämtad 2019-02-13 från https://csripraktiken.se/files/david-ronnegrard-lonsamt-foretagande.pdf
SABO. (u.å.-a). Allmännyttan. Hämtad 2019-02-14 från https://www.sabo.se/allmannyttan/
SABO. (u.å.-b). Social hållbarhet. Hämtad 2019-02-15 från https://www.sabo.se/hallbarhet/social-hallbarhet/
Simerly, M., & Li, R.L. (2000). Environmental dynamism, capital structure and performance:
A theoretical integration and an empirical test. Strategic Management Journal, 21, 31-49.
Szejnwald Brown, H., De Jong, M., & Levy, D. L. (2009). Building institutions based on information disclosure: lessions from GRI´s sustainability reporting. Journal of Cleaner Production, 17, 571-580.
Söderbom, A., & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande – rapporter, projektarbete och examensarbete (upplaga 1:1). Lund: Studentlitteratur AB.
Tillväxtverket. (2016). Hållbart företagande - metod för branschspecifika analyser av företagens hållbarhetsarbete. Hämtad 2019-02-14 från
https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/publikationer/publikationer-2016/2016-10-12-hallbart-foretagande.html
Urban utveckling. (u.å.). Hållbar utveckling. Hämtad 2019-02-26 från https://urbanutveckling.se/ordlista/ghi/hallbar-utveckling
Verksamt. (2018a). Hållbart företagande. Hämtad 2019-02-14 från https://www.verksamt.se/starta/hallbart-foretagande
Verksamt. (2018b). Mer om hållbart företagande. Hämtad 2019-02-14 från https://www.verksamt.se/starta/hallbart-foretagande/mer-om-hallbart-foretagande
Yeh, H-h. H., & Roca, E. (2012). Macroeconomic Conditions and Capital Structure over the Business Cycle: Further Evidence in the Context of Taiwan. Emerging markets finance &
trade, 48, 141-156.
62
BILAGA 1
Intervjuguide
Vår studie handlar om social hållbarhet och hur arbetet med detta ser ut inom fastighetsföretag.
Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad som är drivkraften till hållbarhetsarbetet för att sedan landa i hur hållbarhetsarbetet är lönsamt för företaget.
1. Beskriv hur företaget definierar begreppet social hållbarhet? Vad innebär det för er och er verksamhet?
2. Vilka sociala hållbarhetsfrågor är viktiga för er och varför?
3. Hur arbetar ni med dessa sociala hållbarhetsfrågor?
- Arbetar ni med hållbarhetsfrågorna både vid uppförande och det fortsatta användandet av fastigheter?
- Hur sätts målen kring dessa frågor upp?
4. Vid framtagning av de sociala aspekter ni arbetar med, utgick ni då från företagets verksamhet och processer eller från något annat perspektiv?
5. [Fråga för Kommunala fastighetsbolag:] Har allmännyttan någon betydelse i arbetet med sociala hållbarhetsfrågor?
6. Påverkas ni av andra fastighetsföretag som medför att ni också väljer att fokusera på sociala hållbarhetsfrågor i ert arbete?
7. Finns det något som hindrar er att arbeta med vissa sociala hållbarhetsfrågor?
8. Arbetar ni något med de andra delarna av hållbar utveckling, d.v.s. ekonomisk och/eller ekologisk hållbarhet? Berätta gärna hur i så fall?
Samhällsansvar:
9. Borde fastighetsbolag ta ett större samhällsansvar? Varför inte/varför och är det möjligt?
Tror ni att det kan gynna er att arbeta med detta?
10. Vad innebär det att ta ett samhällsansvar enligt er?
63
11. Integrerar ni arbetet med hållbarhetsfrågor och samhällsansvar i er affärsmodell?
Gör ni exempelvis beräkningar för att täcka kostnader för detta arbete?
12. Känner ni till begreppet CSR och har ni i så fall några CSR-strategier (tex. standarder och policys) på företaget?
13. Deltar eller berörs hyresgäster i några av era hållbarhetsfrågor? Vilka och varför?
14. Ser ni några för- eller nackdelar att som verksamhet ta ett socialt ansvar?
Mätbarhet:
15. Följer ni upp eller mäter ni på något praktiskt sätt det arbete ni utför kopplat till social hållbarhet?
16. Finns det några svårigheter i att mäta social hållbarhet? Går allt att mäta?
Lönsamhet:
17. Vilken är företagets starkaste drivkraft till att arbeta med social hållbarhet?
18. Vad är lönsamt fastighetsföretagande för er?
(Vinstmaximering, ökat fastighetsbestånd, gynna samhället?)
19. Hur skapar ni lönsamhet genom arbetet med era sociala hållbarhetsfrågor?
20. Har ni märkt någon ekonomisk skillnad på företaget sedan dessa frågor prioriterats?
64
BILAGA 2
Matris över intervjusvarens likheter och skillnader
65
66
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Charlotte Svensson Emilie Dalhov