Förslag på fortsatt forskning

Vi valde att göra en jämförelse mellan två olika skolformer, gymnasieskola och

gymnasiesärskola och två olika kategorier lärare, gymnasielärare och gymnasiesärskollärare. Vår förhoppning med denna mindre undersökning var att få fram likheter och skillnader mellan dessa två skolformer. I svaren vid intervjuerna med elever framkom inga egentliga skillnader mellan skolformerna.

Vår intervju med eleverna var ganska hårt strukturerad det är inte alltid lätt att få fram alla nyanser. Vid en intervju av öppen karaktär kan svaren bli mer skilda som visade sig under efterpratet med en del av eleverna vid intervjutillfällena.

Viss skillnad upptäcktes dock mellan lärarna, gymnasielärarna talar mer om betyg och

målbeskrivningar jämfört med gymnasiesärskollärarna. Därför är det i vår undersökning svårt att dra några enhälliga slutsatser. Vi har funnit en del likheter och olikheter. Undersökningen har kanske kommit fram till annat resultat om underlaget vid intervjuer och enkät varit större. Det har med största sannolikhet också blivit ett annat resultat om vårdnadshavare funnits med i undersökningen. Vårdnadshavares syn på skolan och skolverksamheten, speglar deras sätt att se på sin skoltid, det var bättre förut eller vad det är bra nu förtiden. De flesta vårdnadshavare har varit med om det relativa betygssystemet och de har fått informationen från sina föräldrar som suttit tillsammans med lärare på så kallade kvartssamtal. Vårdnadshavarna har i de flesta fall, tror vi, inte upplevt delaktigheten i planeringen av studierna.

Till vidare forskning förslår vi en studie med ett större antal elever och deras vårdnadshavare samt fler berörda lärare för att få ta del av hur olika/lika dessa personer kan uppleva ordet delaktighet i upprättande av IUP/individuella studieplaner.

”Slutsatser kan dras och lika resultat kan tyda på något, men man ska komma ihåg att det är svårt att bevisa något när det gäller människor.” (Bell s.109)

Referenser

Ahlberg, A. (2005). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, B. (2002). Vägledning. Ängelholm: Tryckservice i Ängelholm AB.

Andersson, I. (2004). Lyssna på föräldrarna. Om mötet mellan hem och skola. Stockholm:

HLS förlag.

Andreasson, I. (2007). Elevplanen som text – om identitet, genus, makt och styrning i skolans

elevdokumentation. Göteborg: Göteborgs universitet.

Bell, J. (2007). Introduktion till forskningsmetodik. Danmark, Studentlitteratur

Blom, A. (2003). Under rådande förhållanden. Att undervisa särskoleelever – nio lärare

berättar. Stockholms stad: FoU-rapport, 2003:3 delrapport.

DfES (Department for Education and Skills). (2001 a). Special Educational Need Code of

Practice. London DfES

Fischbein, S & Österberg, O. (2003). Mötet med alla barn –ett specialpedagogiskt perspektiv.

Stockholm: Gothia AB.

FN. (1989). Barnkonventionen.

http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=9&module_instance=3&action=pod_show

FN. (2006). A/ 61/611, Konvention om funktionshindrades rättigheter.

http://www.un.org/esa/socdev/enable/rights/convtexte.htm#convtext

Frithiof, E. (2007). Mening, makt och utbildning: Delaktighetens villkor för personer med

utvecklingsstörning. Göteborg: Växjö universitet.

Gladh-Carlsson, B. 23/4 2007. Föreläsning: Individuella Utvecklingsplaner IUP.

Lärarhögskolan i Stockholm.

Government of South Australia. (2007). The Negotiated Education Plan.

http://www.decs.sa.gov.au/svpst/pages/parents/NEP/

Granlund, M., Eriksson, L., Almqvist, L., Björck – Åkesson, E & Luttropp, A. (2004).

Delaktighet: En kort sammanfattning av ett forskningsprojekt. Forskningsprogrammet CHILD

Mälardalens Högskola & FUB´s forskningsstiftelsen Ala.

Grigal, M., Debre A. Neubert., Sherril Moon & Graham, S. (2003). Self Determination for

Students With Disabilities Views of Parents and Teachers. Exceptional Children. University of

Gustavsson, A. (red). (2004). Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur.

Göransson, K. (2007). Man vill ju vara som alla andra. Elevers röster om delaktighet och

inkludering med fokus på elever med funktionsnedsättning. Specialpedagogiska institutet.

Hildén, A. Föreläsning 21/5 2007. Lärarhögskolan i Stockholm.

Ingelman, R. 22/5 2007. Föreläsning: Förundran, något i skolan förlorat? Om förebyggande

arbete. Lärarhögskolan i Stockholm.

Lindestrand, P. Brodin, J. (2007). En skola för alla! Om barns och ungdomars rätt till

delaktighet. Socialmedicinsk tidskrift 2007 årgång 84 häfte 3.

Lingard, T. (2001). Does the Code of Practice help secondary school SENCos to improve

learning? British Journal of Special Education. Vol. 28, No 4.

Ljungblad, A-L. (2003). Att möta barns olikheter: åtgärdsprogram och matematik. Varberg:

KalmarSund Tryck.

Lärarnas Riksförbund. (2007). Yrkesetiska principer för lärare. http://www.lr.se Lärarnas tidning, nr 8. (2006).

May, H. (2005). Whose participation is it anyway? Examining the context o pupil participation

in the UK. British Journal of Special Education, 32, (1).

Ministry of education, Ontario, (2000). Individual EducationPlans.

http://www.edu.gov.on.ca/eng/general/elemsec/speced/iep/iep.html#intro

Molin, M. (2004). Att vara i särklass: Om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan.

Linköping/Örebro: Institutet för handikappvetenskap, IHV. Linköpings universitet.

Myndighet för skolutveckling. (2004). Individuell planering och dokumentation (Dnr

2003:251). Stockholm.

Myndigheten för skolutveckling. (2004). (Dnr 2004:462) Yttrande 2004-10-01, Individuella

utvecklingsplaner i grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskola, Dnr U 2004/2868/S

NE Nationalencyklopedin. http://www.sub.su.se/startasok/uppslagsbocker.aspx

Pedagogiska magasinet, Horgby, A. Artikel, Intervju Karin Wennbo Ingela Elfström. Den

röda tråden från ett till nitton. Nr 3. September 2007.

SFS 1993:38, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. SFS 1994:1194 Grundskoleförordningen.

SFS 1992:394 Gymnasieförordningen.

SFS 1995:206 Särskoleförordningen.

SFS 2000:219 Förordning om ändring i gymnasieförordningen.

Skolverket. (2002). Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program. Borås:

Fritzes.

Skolverket. (2005). Allmänna råd och kommentarer – Den individuella utvecklingsplanen.

Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2007 b). Hur används individuella utvecklingsplaner? En studie efter införandet

av nya bestämmelser. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2007 a). Stort genomslag för individuella utvecklingsplaner – Skolverket.

http://www.skolverket.se/sb/d/1871/a/9395 2007.09.01

Skolverket. (2008). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning

och utvärdering. Stockholm. Fritzes

Skrivelse, 2005/06:151. Kvalitet och samverkan – om utbildning för barn, unga och vuxna med

utvecklingsstörning. http://regeringen.se/content/1/c6/06/02/26/c64c3ac2.pdf

SOU 2004:98 För oss tillsammans. Carlbeck – kommittén.

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/30554

Socialdepartementet, (2000). prop.1999/2000:79 Från patient till medborgare – en nationell

handlingsplan för handikappolitiken. http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/1478

Socialdepartementet, (2007) Pressmeddelande 30 mars.

http://www.regeringen.se/sb/d/8832/a/79741

Stenhammar, A-M., m fl (2000). Individuell planering för eleven i skolan. Umeå: Statens

Institut för Handikappfrågor i skolan, SIH.

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:

Norstedts Akademiska Förlag.

Szönyi, K. (2007). Elever i särskilda undervisningsgrupper – elever och föräldrars perspektiv.

Specialpedagogiska institutet.

Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund Studentlitteratur

US department of education. (2004). Individualized Education Program.

http://idea.ed.gov/explore/home

Utbildningsdepartementet. (2001). DS 2001:19. Elevens framgång, skolans ansvar.

Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Stockholm:

Fritzes.

Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf

Vernersson, I-L. (2002). Specialpedagogik: i ett inkluderande perspektiv. Lund:

Studentlitteratur.

Wahlström, G-O. (2006). Gruppen som grogrund. En arbetsmetod som utvecklar. Stockholm:

Liber AB.

Wennbo, K. (2005). Individuell planering. – Ett led i en önskvärd pedagogisk utveckling?

Göteborg: Skolutvecklingsenheten.

WHO (World Health Organization) (2003). Klassifikation av funktionstillstånd,

funktionshinder och hälsa (svensk version). Stockholm: Socialstyrelsen.

Zetterström, A. (2005). Att arbeta med IUP. Individuella utvecklingsplaner och portfolie för