Det finns få studier med elevperspektiv på skolsköterskans roll i skolan och därmed blir slutsatsen att andra forskare behöver gå vidare med detta. Svar på hur eleverna ser på skolsköterskans roll i skolan skulle kunna göra att arbetet fokuserar på elevernas behov.
Detta för att skolsköterskan finns på skolan för elevernas skull.
REFERENSER
Ahlström, B. (2009). Bullying and Social Objectives: A study of Prerequisities for Success in Swedish Schools. Umeå: Sociologiska institutionen
Ahnquist, J. & Bremberg, S. (2010). Skolan - Investera i barns hälsa. Göteborg: Gothia förlag.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2:a uppl). Stockholm: Natur och Kultur.
Austvoll-Dahlgren, A. & Helseth, S. (2010). What informs parents decision-making about childhood vaccination? Journal of Advanced Nursing, 66(11).
Baeyer, C.L., Marche, T. A., Rocha, E. M., & Salomon, K. (2004). Children`s Memory For pain: Overview and implications for practice. The journal of Pain, 5(5).
Baqutayan, S. (2011). Stress and social support. Indian Journal of Psychological Medicine, 33(1).
Bishop, K. (2010) Through the eyes of children and young people: the components of a supportive hospital environment. Neonatal, Paediatric and Child Health Nursing, 13(2), s17- 25
Bonell, C. P., Fletcher, A., Jamal, F., Wells, H., Harden, A., Murphy, S. & Thomas, J. (2013). Theories of how the school environment impacts on students health: systematic review and synthesis. Health & Place, 24, 242-249.
Bor, R., Brace, C., Ebner-Landy, J. & Gill, S. (2002). Counselling in schools. London:
SAGE publications Ltd.
Borup, I. (2000) Danish pupils’ perchucieved satisfaction with the health dialogue: Association with the office and work procedure of the school health nurse. Health Promotion International ,15(4) , 313-320
Borup, I. (2001). The school health nurses´ assessment of a successful health dialogue.
Health and Social Care in the Community, Blackwell Science Ltd, 10(1).
Borup, I. (2004) Danish pupil’s perceived satisfaction with the health dialogue:
Associations with the office and work procedure of the school health nurse. Health Promotion International, 2000; 15 (4):313–320.
Borup, I. & Holstein, B. E. (2004). Social class variations in schoolchildren’s selfreported outcome of the health dialogue with the school health nurse. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18, 343–350.
Borup, I. & Holstein, B. E. (2006). Does poor school satisfaction inhibit positive outcome of health promotion at school? A cross-sectional study of schoolchildren’s response to health dialogues with school health nurses. Journal of Adolescent Health, 38, 758–760.
Borup I. & Holstein B. E. (2010). Overweight children's response to an annual health dialogue with the school nurse. International Journal of Nursing Practice, 16, 359-65.
Borup I. & Holstein B. E. (2011). Social relations and outcome of the dialogue with school nurses. NordicJournal of Nursing reserach; 31, 43-6.
Brener, N., Wheeler, L., Wolfe C., Veron-Smiley, M. & Caldart-Olson, L. (2007). Health Services: Results From the School Health Policies and Programs Study 2006. Journal of School Health, 77, (8).
Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Clausson, E. (2008). School health nursing, perceiving, recording and improving schoolchildren’s health. (Akademisk avhandling). Göteborg: Nordiska
Hälsovårdshögskolan.
Clausson, E. & Moberg, S. (2012). Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund:
Studentlitteratur.
Cotton, L., Brazier, J., Hall, D., Lindzay, G., Marsh, P., Polnay, L. & Sim Williams, T.
(2000). School nursing: costs and potential benefits. Journal of advanced nursing. 31(5).
Czarnecki, M., Turner, H., Doellman, D., Wrona, S. & Reynolds, J. (2011). Procedural pain management: a position statement with clinical practice recommendations. Pain management nursing. 12(2), 95-111.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm:
Natur & kultur.
Denscombe, Martyn. (2007). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Duff, C. (2014) Eye on Prevention- Mental Health. NASN School Nurse.29 (8).
Edberg, A-K. & Wijk, H. (Red). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Lund:
Studentlitteratur.
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund:
Studentlitteratur.
Ekholm, L. (2014). Tveksamma föräldrar: När, hur och varför? Hämtad 05 juni, 2015, från http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Nar-hur-och-varfor/Tveksamma-foraldrar/
Eriksson, K. (2002). Caring Science in a New Key. Nursing Science Quartevly; 15 (1)
Eriksson, K. (1987). Vårdandets idé. Stockholm: Almqvist&Wiksell.
Ewles, L. & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete.(2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2014). Orsaker till lokalt låg täckning av MPR-vaccination i Sverige. Stockholm. Hämtad 150213: http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationer/Orsaker-till-lokalt-lag-tackning-av-MPR-vaccination-i-Sverige/
Folkhälsomyndigheten (2014). Barn och ungas uppväxtvillkor.
Solna/Östersund: Folkhälsomyndigheten.
Fossum, B. (2007). Kommunikation – samtal och bemötande i vården. Lund:
Studentlitteratur
Giambra, B. K., Sabourin, T., Broome, M. E., & Buelow, J. (2014). The theory of shared communication: How parents of technology-dependent children communicate with nurses on the inpatient unit. Journal of pediatric nursing, 29(1), 14-22.
Golsäter, M. (2012). Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa – en utmanande uppgift. School of Health Sciences, (26).
Golsäter, M., Enskär, K., Lingfors, H., & Sidenvall, B.(2009). Health counselling:
parental-oriented health dialogue-an innovation for child health nurses. Journal of Child Health Care. 13(1), 75-88
Golsäter, M., Sidenvall, B., Lingfors, H. & Enskär, K. (2011). Adolescens and school nurses perceptions of using a health and lifestyle tool in health dialogues. Journal of Clinical Nursing, 20 2573-2583.
Gustavsson, L. H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Guttu, M., Keehner-Engelke, M., & Swanson, M. (2004). Does the School Nurse-to- Student Ratio Make a Difference? Journal of School Health, 74, (1), 6-9.
Guvå, G. (2009). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik.
FOG-RAPPORT NUMMER 65 2009. Linköpings universitet: Institutionen för Beteendevetenskap och lärande.
Guvå, G. (2013). Elevhälsans retorik och praktik. Skolverket.
Hillman, O. (2011). Skolhälsovård - introduktion och praktisk vägledning. Stockholm:
Gothia förlag.
Hoang, T. (2009). Nursing care of children with needle phobia. Sygeplejersken/ Danich Journal of Nursing, 29 (109), 54-61.
Hylander, I. (2011). Elevhälsans professioner egna och andras föreställningar. FOG- RAPPORT NUMMER 70/ 2011. Linköping: Linköpings Universitet, Institutionen för Beteendevetenskap och lärande.
Hwang, P. & Nilsson, B. (2010). Utvecklingspsykologi.(2:a uppl.) Stockholm: Natur och Kultur.
Johansson, A. & Ehnfors, M. (2006). Mental health- promoting dialoque of school nurses from the perspective of adolescent pupils. Vård i Norden, 26 (4).
Kajikawa, M., Maeno,T. & Maeno, T. (2014). Does a child's fear of needles decrease through a learning event with needles? Journal of Pediatric Nursing, 37 (3).
Kassab, M. I., Royshouse, J. K., Fowler, C. & Foureur, M. (2012). The effectiveness of Glucose in Reducing Needle-related Procedural Pain in Infants. Journal of Pediatric Nursing, 27(1), 3-17.
Kelly, D. & Young M. D. (2005). Pediatric procedural pain. Annals of Emergency Medicine. 45(2), 160-171.
Kirchofer, G., Telljohann, S., Price, J., Dake, J. & Ritchie, M. (2007). Elementary School Parents’/Guardians’ Perceptions of School Health Service Personnel and the Services they Provide. Journal of School Health, 77, (9) 607-614.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, M., Ekebergh, M., Johansson Sundler, A (2014) Striving to Make a Positive
Difference: School Nurses´Experiences of Promoting the Health and Well-being of Adolescent Girls, The Journal of School Nursing, Vol 30(5)358-365
Lindgren, C. (2014). (Red.). Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur.
Meho, L. I. (2006). E-Mail interviewing in qualitative research: A methodological discussion. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 57(10).
Milerad, J. & Lindgren, C. (2014). Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur.
Morberg, S. (2008). Ensam i sin profession i skolans värld – skolsköterskans upplevelser av förutsättngar att utöva och utveckla yrket. Licentiatavhandling. Stockholm: Karolinska institutet.
Morberg, S. (2012). Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, A. (2013). Elevhälsans uppdrag – främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen: Skolverket.
Noel, M., Chambers, T., McGrath, P. & Klein, R. (2012). The influence of children´s pain memories on subsequent pain experience. Pain. 153(8) 1563-1572.
Nordenfelt, L. (2004). Livskvalitet och hälsa. Teori och kritik. Falköping: Almqvist &
Wiksell.
Ogden, C. L., Caroll, M. D., Kit, B. K. & Flegal, K. M. (2012). Prevalence of obesity and trends in body mass index among US children and adolescents 1999-2010. Journal of the American Medical Association, 307.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Partanen, Petri. (2012). Att utveckla elevhälsa. Stockholm: Skolutvecklarna i Sverige.
Persike, M. & Seiffge-Krenke, I. (2012). Competence in coping with stress in adolescents from three regions of the world. Journal of Youth Adolescence, 41(7).
Quelly, S. B. (2014). Obesity prevention: a review of school nurse perception and practices. Journal for Specialist in Pediatric Nursing 19, 198-209.
Reuterswärd, M. & Lagerström, M. (2010). The aspects school health nurses find
important for successful health promotion. Scandinavian Journal of caring Sciences, 24;
159-163.
Rosenblum, R. K. & Sprague-McRae, J. (2013). Using principles of quality and safety education for nurses in school nurse continuing education. Journal of School Nursing 2014 April 30 (2): 97-102.
Salmons, J. (2012). (Red.). Cases in Online Interview Research. Kalifornien: Sage Publications, Inc.
Segesten, K.(1994). Patienters upplevelse av trygghet och otrygghet. Göteborg:
Göteborgsuniversitet.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SKL. (2013). Pojkars betyg och priset för utanförskap: Stockholm. Hämtat 150422:
https://www.boras.se/download/18.46bfb7ae142ca92fc2580001862/1390354269216/Pojka rs+betyg+och++priset+f%C3%B6r+utanf%C3%B6rskap.pdf
Skolinspektionen. (2015). Varför söker många elever som mår dåligt inte upp elevhälsan?
Hämtat 150308: http://www.elevhalsan.se/
Skolverket. (2012) Juridisk vägledning, Elevhälsa. Hämtat 141018:
http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/elevhalsa-1.126285
Skolverket. (2013). Elevhälsan i skollagen. Hämtat 141018: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok
%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2477
Socialstyrelsen & Skolverket. (2014). Vägledning för elevhälsan. Socialstyrelsen: Falun.
Socialstyrelsen. (SOSFS 2006:22). Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn;
SOSFS, 2008:7; 2008;31.
Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för elevhälsan. Hämtad 150119:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19397/
SOU (2006:77) Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder.
Stockholm: Fritzes Offentliga publikationer.
Speroni, K, G. (2014). School Nurse Facilitated Program for Families Living Fit. NASN School Nurse.
Sveningsson, M., Lövheim, M. & Bergquist, M. (2003). Att fånga nätet: kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening (SSF). (2009). Sjuksköterskans profession. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
Taylor, S. J. (2004). Salutogenesis as a framework for child protection: literature review.
Journal of Advanced Nursing, 45(6).
Tinnfält, A., Eriksson, C. & Brunnberg, E. (2011). Adolescent Children of Alcoholics on Disclosure, Support, and Assessment of Trustworthy Adults. Child and Adolescent Social Work Journal 28:133–151
Tivorsak, T., Britto, M., Klostermann, B., Nebrig, D & Slap, G. (2004). Are Pediatric Practice Settings Adolescent Friendly? An Exploration of Attitudes and Preferences.
Clinical Pediatrics (Phila) 43;55.
Torrens Armstrong, A., Brown McGormack, K., Brindley, R., Coreil, J. & McDermott, R.
(2011). Frequent filers, school phobias, and sick student: School health personnel´s perceptions of students who refuse school. Journal of School Health, 81 (9).
Tjora, A. (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap. Kvalitativ forskning i praktiken.
Lund: Studentlitteratur.
Travelbee, J. (2001). Mellommennesklige forhold I sykepleie. (K. M. Thorbjørnsen, övers.).
Oslo: Gyldendal Norsk Førlag. (Originalarbete publicerat 1971).
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige.
Utbildningsdepartementet. (2000:19). Från dubbla spår till elevhälsan. Statens offentliga utredningar.
Van der Moeren, M., Willemsen, L. & Hellström-Muhli, U. (2008). Accounts of School Nursing. Vård i Norden, 1/2008, (28), 45-47.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Warne, M. (2013). Där eleverna är: Ett arenaperspektiv på skolan som stödjande miljö för hälsa. Doktorsavhandling. Östersund: Mittuniversitetet.
WHO. (1948). WHO defenition of Health. Hämtat 150228:
http://www.who.int./about/definition/en/print.html
WHO. (2011). Statement on narcolepsy and vaccination. Hämtad 141022:
http://www.who.int/vaccine_safety/committee/topics/influenza/pandemic/h1n1_safety_ass essing/narcolepsy_statement/en/
WHO. (2012). The Childhood. Obesity Pandemic. A public policy exchange symposium, Brussels.
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). (2011). Rekommendationer, aktivitetsnivå och attityder. Hämtat 150106: http://www.folkhalsomyndigheten.se/far/rekommendation
Bilaga 1
Hej!
Tack för att du visar intresse för att delta i vår studie. Studien handlar om att vi vill undersöka vad du vet om skolsjuksköterskans arbete och hennes roll inom elevhälsan.
Vi som vill undersöka detta ämne heter Ann-Catrine Carlsson och Eva Larsson och arbetar redan som skolsköterskor men läser på Skövde högskola en 60 poängs kurs för att bli ännu bättre i yrket. I kursen ingår det att skriva en magisteruppsats och vi har valt ämnet utifrån att vi vill genom ditt och de andra svarande få en bild av hur elever ser på skolsköterskan arbete. Svaren kan leda till förbättrad mottagning av elever i framtiden.
Nedan följer lite information som du ska känna till innan du bestämmer dig om du vill vara med i studien eller inte.
Från och med att du har mottagit det här mejlet så ber vi dig att svara på frågorna inom en vecka (7 dagar). Svaren mailar du tillbaka till den adress som följer nedan. Om du behöver mer än en vecka, kontakta någon av oss så löser vi det.
Du kommer att vara helt anonym i studien. Ditt namn kommer inte att finnas med i
undersökningen, och inte heller namnet på den skola du går i. Allt material kommer förstöras efter att uppsatsen är avslutad och godkänd.
Eftersom det är ett examensarbete kan det publiceras offentligt t ex i biblioteksdatabaser.
Du har rätt att när som helst under studiens gång avbryta din medverkan. Om du inte längre vill vara med så är det bara att skriva det i ett mail till oss.
Om du redan nu har bestämt dig för att du inte längre är intresserad av att delta i studien, vänligen skriv det i ett mail till oss.
Om du undrar över något så är det bara att du skickar ett mail till någon av oss.
Ann-Catrine Carlsson Eva Larsson
d13annka@student.his.se a13evala@student.his.se Handledare för studien är:
Maria Brovall, sjuksköterska, filosofie doktor, docent på Högskolan i Skövde.
maria.brovall@his.se
Bilaga 2
Samtyckesblankett
Här med ger jag mitt medgivande till att delta i en mejlintervju som undersöker vad jag vet om skolsjuksköterskans arbete och hennes roll inom elevhälsan.
Jag har blivit informerad om att deltagandet är frivilligt och jag när som helst kan avsluta medverkan utan att utsättas för några krav eller påtryckningar.
……….
Namn
……….
Vårdnadshavares namn om eleven inte är myndig
……….
Mejladressen jag nås på
………
Ort och datum