Om vi till denna studie haft obegränsat med tid och resurser hade vi gärna inhämtat mer information till vår empiriska analys. Informationen kunde ha bestått av exempelvis jämförande siffror med privata bolag, branschindex, mer information kring VD och styrelseledamöter (meriter, fler aktiva uppdrag och insiders/outsiders) samt jämförelser över år. En annan aspekt som kunnat vara intressant är att undersöka hur vår studie hade kunnat se ut över fler mandatperioder, och gärna med olika regeringspartier.
Våra förslag till vidare forskning är att ytterligare undersöka vad regeringens insyn och övervakning har för någon effekt. Detta behöver inte bara vara regeringsmedlemmar i styrelsen, utan andra variabler kan också tänkas representera denna aspekt.
Ett annat uppslag är, som vi nämnde ovanför, att inkludera fler variabler som med mer tid och resurser kan bidra ytterligare till studien.
44
En jämförelse med svenska börsbolag hade också varit intressant att fortsätta med efter studien. Jämförelser med andra länder och andra länders statliga motsvarigheter, gärna inom Norden men även övriga Europa.
Deltagande studier för att dokumentera regeringens insyn och inflytande i styrelsearbetet.
Slutdiskussion
7 Slutsats
Vi kommer i detta avsnitt att återkoppla till studiens syfte och problemformulering för att därigenom dra en slutsats av studiens resultat. Vilka variabler som hade signifikanta samband med ersättningsnivån, och de som inte hade det kommer kort att redogöras för.
Slutsatserna som kan dras av vår studies resultat är att variabler som uppvisar ett signifikant samband med ersättningsnivåerna för verkställande direktörer i statliga bolag är omsättning, dotterföretag och antal större ägare (över 5%). Utöver dessa så får variabeln omsättningsökning anses vara signifikant då den i våra huvudmodeller uppvisat signifikans, eller gränsfall till signifikans. Att den dessutom uppvisar en starkare signifikans i den modell som vi med försiktighet beaktat extremvärdenas eventuella påverkan på resultatet, gör att vi i slutändan anser att den har ett samband med ersättningsnivåerna. Våra modeller kan med stor säkerhet uppvisa att dessa fyra variabler förklarar en stor del av variansen i VD-ersättningar. Variabeln ”antal regeringsmedlemmar i styrelsen” som är specifikt konstruerad för vår studie uppvisade signifikant samband i den ursprungliga modellen, men tappade dock det sambandet när vi tog hänsyn till den beroende variabelns extremvärden som eventuellt kunde ha överdriven påverkan på resultatet. När den sedan inte heller uppvisade tillräckligt signifikant samband i kompletterande tester, medför detta att vi inte kan dra slutsatser om ett samband med tillräckligt stor säkerhet. Detta trots att medelvärdena på ersättningsnivån i princip var dubbelt så stor i de bolag som inte hade någon regeringsrepresentant i styrelsen.
VD:ns varaktighet hade i tidigare studier visat signifikanta positiva, såväl som negativa samband med ersättningen. I ett första skede fann vi också ett negativt samband med ersättningen, men vid kontroll mot extremvärden tappades det sambandet. Styrelsestorleken visade inte heller signifikant samband. Skall slutsats dras av detta är en möjlig teori att bolagens styrelser inte tappat effektiviteten vid ökad storlek, och på så sätt inte låtit ersättningsnivåerna skena iväg. Regeringens val av styrelsemedlemmar och eventuell möjlighet att påverka dem, skulle också kunna förklara att storleken inte spelar någon roll. Kön och ålder hade vi inga starka förväntningar på gällande eventuella samband, och några tydliga sådana fann vi inte i studien heller.
Studiens modeller har genomgående visat på en hög förklaringsgrad, vilket har bekräftat att våra utvalda variabler passar väl för att beskriva variansen i ersättningsstorlek. Värdet visade sig vara betydligt högre än våra förväntningar, mycket beroende på att tidigare liknande studier med fler oberoende variabler inte visat upp lika hög förklaringsgrad. Vår egen teori om detta är att riktlinjerna kring statliga bolags direktörsersättningar är tydliga och efterföljs av bolagen, vilket skapar ett enhetligt och tydligt förfarande.
46
8 Referenslista
8.1 Litteratur
Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk Metodlära. Lund: Studentlitteratur. Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (1999). Varför Vetenskap. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber
Ekonomi.
Edling, C., & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig Metod. Uppsala: Studentlitteratur.
Hair, J., Anderson, R., Tatham, R., & Black, W. (1998). Mulitvariate data analysis. New Jersey: Prentice-Hall Inc.
Johansson, M.-B. L. (1993). Att Utveckla Kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R., & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens Grunder. Lund: Studentlitteratur. Wright, B, E. (1894). The Law of Principal and Agent, London, Stevens and Son Limited
8.2 Vetenskapliga artiklar
Bertrand, M., & Mullainathan, S. (2001). Are Cost rewarded For Luck? The Ones Without Principals Are. The Quarterly Journal of Economics , 901-932.
Cahan, S. F., Chua, F., & Nyamori, R. O. (2005). Board Structure and Executive Compensation In the Public Sector: New Zealand Evidence. Financial Accountability &
Managment , 437-465.
Chhaochharia, V., & Grinstein, Y. (February 2009). CEO Compensation and Board Structure.
The Journal of Finance , 231-261.
Churchard, C. (den 05 11 2009). US bonus crackdown spotlights UK reward. People
Managment .
Fama, E. F., & Jensen, M. C. (1983). Agency Problems And Residual Claims. Journal of Law
& Economics , 26 (2), ss. 327-349.
Geiger, S. W., & Cashen, L. H. (2007). Organizational Size and CEO Compensation: The Moderating Effect of Diversification in Downscoping Organizations. Journal of
Manegerial Issues , 19 (2), 233-252.
Girma, S., Thompson, S., & Wright, P. W. (2006). The Impact of Merger Activity on Executive Pay in the United Kingdom. Economica , 321-339.
Hambrick, & Finkelstein. (1995). The Effects of ownership structure on conditions at the top. The case of CEO pay raises. Strategic managment journal , 175-193.
Referenslista
Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory Of The Firm: Managerial Behaviour, Agency Costs And Ownership Structure. Journal of Financial Economics , 3, ss. 305-360. Jensen, M. C., & Murphy, K. J. (1990). Performance Pay and Top-Managment Incentives. 98
(2), 225-264.
Kaplan, S. N. (2007). Testimony of Steven N. Kaplan on "Empowering Shareholders on
Executive Compensation" and H.R 1257, the "Shareholder Vote on Executive Compensation Act" Before the Committee on Financial Servicies United States of Representatives, March 8 2007.
Lilling, M. S. (2006). The Link Between CEO Compensation and Firm Performance: Does Simultaneity Matter? Atlantic Economic Journal , 101-114.
Mangel, R., & Singh, H. (1993). Ownership Structure, Board Relationships and CEO Compensation in Large US Corporations. Accounting and Business Resarch , 23, 339-350. Parthiban, D., Kochhar, R., & Levitas, E. (1998). The Effect of Institutional Investors on the
Level And Mix of CEO Compensation. Academy of Managment Journal , 41 (2), 200-208. Pukthuanthong, K., Talmo, E., & Wallace, J. S. (2004). Corporate Governance And Theories
Of Executive Pay. ss. 94-105.
Tosi, H. L., Werner, S., Katz, J. P., & Gomez-Meija, L. R. (2000). How Much Does Performance Matter? A Meta-Analysis of CEO Pay Studies. Journal of Managment , 26 (2), 301-339.
8.3 Publikationer/Rapporter
Hallvarsson & Halvarsson. (2009). Svenska VD-ersättningar I Ett Internationellt Perspektiv
2006-2008. Stockholm: Hallvarsson & Halvarsson.
LO. (2002). Näringslivet ökar takten. Stockholm: EO Print AB.
Näringsdepartementet. (den 29 04 2010). Regeringen.se - Staten som företagsägare. Hämtat den 03 05 2010
Regeringen. (2009). Skrivelse 2008/09:120. Stockholm:
Regeringskansliet. (2009). Riktlinjer for anstallningsvillkor for ledande befattningshavare i
foretag med statligt agande. Stockholm: Regeringskansliet.
Regeringskansliet. (2009). Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande. Stockholm: Näringsdepartementet.
Statens offentliga utredningar. (2004). Svensk kod för bolagsstyrning. Stockholm: SOU 2004:46
48
8.4 Webbplatser
di.se - Rausing ryter till om direktörslönerna. (den 27 03 2006). Hämtat från http://di.se/Default.aspx?pid=81522__ArticlePageProvider den 28 03 2010
di.se - Skandias bonusar har kostat minst 2,5 mdr. (den 14 04 2004). Hämtat från di.se: http://di.se/Artiklar/2004/4/14/57840/Skandias-bonusar-har-kostat-minst-2-5-mdr/ den 20 03 2010
e24.se - Statliga VD-löner stiger snabbt. (den 20 11 2009). Hämtat från e24.se: http://www.e24.se/makro/sverige/statliga-vd-loner-stiger-snabbt_1696897.e24 den 13 03 2010
Expressen.se - Nordeastyrelsen kör över staten. (den 17 02 2010). Hämtat från http://www.expressen.se/1.1886232 den 03 04 2010
Realtid.se - Bonusprogrammen felkonstuerade. (den 20 04 2006). Hämtat från Realtid.se: http://www.realtid.se/ArticlePages/200604/19/20060419170807_Realtid314/20060419170 807_Realtid314.dbp.asp den 10 03 2010
Regeringen.se - Förslag om anpassning av insättningsgarantin. (den 29 04 2009). Hämtat
från Regeringen.se: http://www.regeringen.se/sb/d/11400/a/123722 den 15 03 2010
Regeringen.se - Regeringen vidtar åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten. (den 29
10 2008). Hämtat från Regeringen.se: http://www.regeringen.se/sb/d/10045/a/114438 den 10 03 2010
Regeringen.se -Nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. (den 03 07 2008). Hämtat från Regeringen.se:
http://www.regeringen.se/sb/d/10769/a/108377 den 14 03 2010
8.5 Tidningsartiklar
Dagens Industri. (den 30 01 2009). Frysta direktörslöner imponerar inte.
Dagens Nyheter. (den 24 03 2009). ”Vi stoppar chefsbonusar i statens alla företag”. Dagens Nyheter. (den 29 10 2003). Skandiaskandalen som växte.
Svenska Dagbladet. (den 22 11 2008). Posten VD avstår från Lön. Svenska Dagbladet. (den 16 08 2008). Svenska vd-löner är alltför låga. Veckans Affärer. (den 12 02 2010). Hög lön ingen garanti för bra prestation. Veckans Affärer. (den 24 04 2008). Våga sätt lön efter prestation