Förslag till fortsatt forskning

Under studiens gång när vi samlat in och bearbetat vår empiri upptäckte vi intressant material som inte var relevant för den här studiens syfte och forskningsfrågor. Om tidsaspekten varit längre hade vi kunnat fördjupa oss i ett bredare material. Något vi upptäckte var att det inte finns så mycket forskning kring hur barn ser på sin förskolegård. Utifrån det här menar vi att fortsatt forskning skulle kunna inbegripa studier på barns perspektiv på deras förskolegård.

37

8.Referenslista;

Aasen, W. Grindheim, L,T. & Water, J. (2009)The outdoor environment as a site for

children's participation, meaning-making and democratic learning: examples from Norwegian kindergartens. Education 3-13: International Journal of Primary, Elementary and Early Years Education.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber

Bergström,Eriksson, S. (2013). Rum, barn och pedagoger Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Pedagogiska institutionen. Umeå universitet.

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber

Blanchet-Cohen, N. & Elliott, E. (2011) Young Children and Educators Engagement and Learning Outdoors: A Basis for Rights-Based Programming. Early Education and Development. 22(5), 757-777.

Boréus, K & Bergström, G (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Boréus, K. (2011) I. Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.) Stockholm: Liber. Burr, V. (1995) An Introduction to Social Constructionism. London: Routledge Burr, V. (2003). Social constructionism. (2. ed.) London: Routledge.

Dahlin,Ivanoff (2011) I. Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber

Engdahl, K(2006). Förskolegården - det bortglömda uterummet: en empirisk studie om barns interaktion och lek på två förskolegårdar. Stockholm: Lärarhögskolan

Eriksson-Zetterquist, U. Ahrne, G. I Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber

Hjorth, M-L. (1996). Barns tankar om lek – En undersökning av hur barn uppfattar leken i förskolan. Graphic System AB, Malmö.

Holmberg, K. (2010) Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? Diss. Malmö. Malmö Academy of Music

38

Johnsson, B. & Karlsson, M. (2013). (red). Att involvera barn i forskning och utveckling. Studentlitteratur: Lund.

Kvale, S.(1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB

Lenz Taguchi, H. 1999. Varför pedagogisk dokumentation. Stockholm. HLS förlag Leffler, E. I. Rönnqvist, C. & Vinterek, M.(2008). Se skolan - Forskningsmetoder i pedagogiskt arbete. Umeå universitet, Fakultetsnämnden för lärarutbildningen

Löfdahl, A. (2002). Förskolebarns lek: En arena för kulturellt och socialt meningsskapande (Karlstad University studies, nr. 2002:28). Doktorsavhandling, Karlstad: Karlstads universitet

Melhuus, C.(2012) Outdoor day-care centres – a culturalization of nature: how do children relate to nature as educational practic?, European Early Childhood Education Research

Journal, 20:3, 455-467,

Morgan, D. L. (1997). Focus groups as qualitative research. Qualitative Research Methods Series, 16. 2. ed. Thousands Oaks: Sage.

Mårtensson,F. Lisberg, Jensen, E. Söderström, M. Öhman,J. (2011) Den nyttiga utevistelsen. Naturvårdsverket.

Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken (Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences). Alnarp: Institutionen för landskapsplanering.

Möllenborg, E. & Holmberg, K. (2014) Drama – viktig resurs eller hämmare för undervisningen i samhällskunskap? Journal of humanities and social science eduation. 2014:97-115

Norling, M. & Sandberg, A. (2015). Language Learning in Outdoor Environments: Perspectives of preschool staff. Nordic Early Childhood Education Research Journal. Potter, J. (1996). Representing Reality. Discourse, Rhetoric and Social Construction. Los Angelse/London/New Delhi/Singapore: Sage.

Potter, Jonathan & Wetherell, Margaret (1987). Discourse and Social Psychology. London: Sage.

Pramling, Samuelsson I & Asplund, Carlsson M (2003) Det lekande lärande barnet; i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm; Liber Skolverket

Pramling-Samuelsson, I & Sheridan, S (2008) i Pramling-Samuelsson, I & Fleer, M M.fl (2008) Play and learning in early childhood settings:international perspectives

Sandberg, A. Pramling-Samuelsson (2005) An Interview Study of Gender Differences in Preschool Teachers’ Attitudes Toward Children’s Play. Early Childhood Education Journal,

Volym 32.

Skarre Aasebø, T. & Melhuus, C.E. (2005). Rum för barn. rum för kunskap - Kropp, kön,

vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber.

Szczepanski, Anders (2008). Handlingsburen kunskap: lärares uppfattningar om landskapet

som lärandemiljö. Lic. avh. Linköping : Linköpings universitet, 2008 Tillgänglig på Internet: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:234992

39

Skolverket (2005). Kvalitet i förskolan: allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2010) Läroplan för förskolan 98/10. Skolverket: Fritzes

Sjöstrand Öhrfelt, M. (2015) Barn i natur och natur i barn. En diskursanalys av texter om utomhuspedagogik och uteförskola. Licentiatavhandling; Malmö högskola, 2015

Trageton, A. (1996). Lek med material: konstruktionslek och barns utveckling. 1:a uppl. (Hans. Carlberg övers.). Stockholm: Runa (Originalarbete publicerat 1995)

Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. Malmö Studies in educational sciences,nr. 10). Malmö: Malmö högskola, lärarutbildningen

Waite, S. Rogers, S & Evans, J (2013) Freedom, flow and fairness: exploring how children develop socially at school through outdoor play, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 13:3, 255-276, DOI: 10.1080/14729679.2013.798590

Wallin, Karin (1996). Reggio Emilia och de hundra språken. Stockholm: Liber. Wetherell, M. Potter, J (1992) Mapping the language of racism: Discourse and the legitimation of exploitation. New York: Columbia University Press.

Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Wilhelmsson, B. (2012)Teachers’ intentions for outdoor education: conceptualizing learning in different domains. Department of Science and Mathematics Education. Umeå Universitet. Winther Jörgensen, M. & Philips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Ärlemalm-Hagsèr, E. (2006) Gender, Playing and learning in natural outdoor environments. I J. Brodin & P. Lindstrand. (Eds.) Interaction in outdoor play-environments- Gender, culture and learning. Research report nr 47, Technology, Communication, Disability. Stockholm Institute of Education

40

Bilaga Informationsbrev

Hej!

Vi är nu framme vid den sista kursen i vår förskollärarutbildning.

Det innebär att vi, Elin Larsson och Elina Örn, ska skriva ett examensarbete där vi kommer göra en mindre studie. Vi vill undersöka hur pedagoger talar om förskolegården och vilken roll de anser sig ha vid utevistelsen på förskolegården. Vi kommer genomföra

fokusgruppsamtal, detta samtal är till för att vi ska få ta del av vad ni har att säga om förskolegården.

Ett fokusgruppsamtal innebär att vi möts i en grupp och diskuterar området utifrån några teman som vi formulerat.

Vi är endast intresserade av det som uttrycks i samtal mellan oss, studien är inte till för att utvärdera eller analysera verksamheten, er som pedagoger eller enskilda personer.

Att delta i studien är helt frivilligt och ni kan när som helst välja att avbryta även om vi redan påbörjat samtalen. Samtalen kommer att spelas in med ljudupptagning och det är ett verktyg för oss att i efterhand kunna analysera vad som sagts.

Hela vår studie följer strikt vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Att vi följer dem innebär att alla individer som deltar är skyddade utifrån fyra kriterier och man kommer inte kunna utröna vilka som deltar eller vart studien ägt rum.

De fyra riktlinjer vi följer är;

Informationskravet - Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella

forskningsuppgiftens syfte. Detta innebär att ni som deltar blivit väl informerade om studiens syfte.

Samtyckeskravet - Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin

medverkan. Det här innebär att ni som deltar gör det frivilligt och när som helst kan avbryta er medverkan.

Konfidentialitetskravet - Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges

största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Detta innebär att ni som deltar blir avidentifierade och de ljudinspelningar som görs förvaras på en säker plats så att ingen obehörig kan ta del av det.

Nyttjandekravet - Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för

forsknings- ändamål. Detta innebär att den information som vi samlar in endast kommer användas av oss för vår studies ändamål. När vi avslutat vår studie kommer ljudfilerna att raderas.

Är det något ni undrar eller om något känns oklart så kontakta gärna oss. Elin Larsson.

ellars12@student.hh.se

41

Elina Örn

elijoh11@student.hh.se

0735331179

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se