Förslag på fortsatt forskning

Det skulle vara intressant att genomföra studien i en större utsträckning med fler intervjuer, men även tillägga observationer för att se hur musik används i praktiken. Detta för att få en ännu klarare bild över i vilken utsträckning musik används som eget innehåll och mål.

Dessutom för att undersöka hur förskollärare känner kring att utöva musik som eget innehåll i förskolans verksamhet.

Ett annat område som skulle vara intressant att undersöka är varför musik har en sådan liten plats i utbildningen när den förr hade större utrymme, eftersom den bidrar med mycket i barns utveckling och lärande, samt står som eget innehåll och mål i förskolans läroplan. Var längs vägen fick musiken mindre betydelse i förskollärarutbildningen och varför?

46

Referenser

Asplund Carlsson, Maj, Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2008). Från görande till lärande och förståelse. En studie av lärares lärande om estetik. Nordisk

Barnehageforskning, 1 (1), 41-51.

Bronäs, Agneta & Runebou, Niclas (2010). Ämnesdidaktik – En undervisningskonst. Stockholm: Norstedts Förlag AB.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Dahlbeck, Per & Persson, Sven (2010). Estetik i förskolan. I Bim Riddersporre & Sven Persson, (Red.), Utbildningsvetenskap för förskolan (s 191-207). Stockholm: Natur & Kultur. Ehrlin, Anna (2012). Att lära av och med varandra: En etnografisk studie av musik i

förskolan i en flerspråkig miljö. (Doktorsavhandling, Örebro Studies in Music Education, 7,

Örebro Studies in Educational Sciences with an Emphasis on Didactics, 3). Örebro: Örebro Universitet. Tillgänglig: http://oru.diva-

portal.org/smash/get/diva2:552453/FULLTEXT03.pdf

Ehrlin, Anna (2014). Swedish preschool leadership – Supportive of music or not? British

Journal of Music Education, 32 (2), 163-175. doi: 10.1017/S0265051714000308

Ehrlin, Anna & Gustavsson, Hans-Olof (2015). The Importance of Music in Preschool Education. Australian Journal of Teacher Education, 40 (7), 32-42.

Ehrlin, Anna & Wallerstedt, Cecilia (2014). Preschool teachers’ skills in teaching music: two steps forward one step back. Early Childhood Development and Care, 184 (12), 1800-1811. doi: 10.1080/03004430.2014.884086

Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2012). Kvalitet och kompetens i den pedagogiska musikverksamheten. I Bim Riddersporre & Johan Söderman, (Red.), Musikvetenskap för

förskolan (s 53-62). Stockholm: Natur & Kultur.

Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska

litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.

Eriksson, Marie (2013). Musik i förskolan – Inspiration och lärande i sagans värld. Stockholm: Lärarförbundets Förlag

47

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg, (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s 16-43). Stockholm: Liber AB.

Ferm Thorgersen, Cecilia (2009). Lärares didaktiska val i relation till deras levda erfarenhet av musikdidaktik. Didaktisk tidskrift, 18 (1), 306-324.

Friskis&Svettis Riks (2016). Mini-Röris. Hämtad 2017-04-25, från

http://web.friskissvettis.se/roris-och-miniroris/mini-roris/mini-r%C3%B6ris

Holgersen, Sven-Erik (2008). Music education for young children in Scandinavia: Policy, philosophy, or wishful thinking?Arts Education Policy Review,109 (3), 47-54.

Holgersen, Sven-Erik (2012). Musik som fast hållpunkt. I Bim Riddersporre & Johan Söderman, (Red.), Musikvetenskap för förskolan (s 87-103). Stockholm: Natur & Kultur. Holmberg, Ylva (2014). Musikskap: Musikstunders didaktik i förskolepraktiker.

(Doktorsavhandling, Malmö Studies in Educational Sciences, 71, Doktorsavhandlingar inom den nationella forskarskolan Barndom, lärande och ämnesdidaktik, 6). Malmö: Malmö Högskola. Tillgänglig:

https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/16896/YH%202043_16896%20muep.pdf?seque

nce=2&isAllowed=y

Kansanen, Pertti, Hansén, Sven-Erik, Sjöberg, Jan & Kroksmark, Tomas (2017). Vad

allmändidaktik? I Sven-Erik Hansén & Liselott Forsman, (Red.), Allmändidaktik – Vetenskap

för lärare (s 29-48). Lund: Studentlitteratur.

Kim, Hae Kyoung & Kemple, Kristen M. (2011). Is music an active developmental tool or simply a supplement? Early childhood preservice teachers’ beliefs about music. Journal of

Early Childhood Teacher Education, 32 (2), 135-147. doi: 10.1080/10901027.2011.572228

Lagerlöf, Pernilla (2013). Att berika barns musikaliska lyssnande i förskolan. I Ingrid Pramling Samuelsson & Ingegerd Tallberg Broman, (Red.), Barndom, lärande och

ämnesdidaktik (s 177-191). Lund: Studentlitteratur.

Lenz Taguchi, Hillevi (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent. Introduktion till

intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Nilsson, Bo (2012). ”Jag kan alltid göra en ny låt!”. I Bim Riddersporre & Johan Söderman, (Red.), Musikvetenskap för förskolan (s 155-172). Stockholm: Natur & Kultur.

48

Pitts, Stephanie E. (2016). Music, language and learning: Investigating the impact of a music workshop project in four English early years settings. International Journal of Education &

the Arts

,

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2014). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber AB.

Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Skarre Aasbø, Turid & Melhuus, E. Cathrine (2007). Rum för barn – rum för kunskap. Kropp,

kön, vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber AB.

Skolverket (2016a). Didaktik – Vad, hur och varför. Hämtad: 2017-04-12, från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik

Skolverket (2016b). Läroplan för förskola 98/16, reviderad 2016. Hämtad från

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Skolverket (2009). Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan. Redovisning av

regeringsuppdrag. Stockholm: Regeringskansliet – Utbildningsdepartementet.

Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.

Söderman, Johan (2012). Barnmusik eller musik för barn. I Bim Riddersporre & Johan Söderman, (Red.), Musikvetenskap för förskolan (s 37-50). Stockholm: Natur & Kultur. Tellgren, Britt (2008). Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare – Kontinuitet och

förändring i en lokal förskollärarutbildning. (Doktorsavhandling, Örebro Studies in

Education, 24). Örebro: Örebro Universitet. Tillgänglig: https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:136476/FULLTEXT01.pdfn

Thornberg, Robert & Fejes, Andreas (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Andreas Fejes & Robert Thornberg, (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s 256-278). Stockholm: Liber AB.

Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur.

49

Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westlund, Ingrid (2015). Hermeneutik. I Andreas Fejes & Robert Thonberg, (Red.), Handbok

50