• No results found

I resultatet beskriver en av de medverkande föräldrarna att han själv fick agera tolk till en början för att barnen på förskolan till en början skulle förstå pedagogerna. Det kan tolkas som att pedagogerna på den förskolan var nyfikna och tog vara på förälderns kunskaper vilket ledde till en bra samverkan med föräldern och som också förespråkas av författarna (Alfakir, 2004; Eberly et al. 2007; Lahdenperä, 2004 & Lunneblad, 2013). Det kan ha varit så att pedagogerna på den förskola som den medverkande nyanlände föräldern kommit i kontakt med samverkade och kunde ta vara på förälderns förmåga att agera tolk eftersom föräldern var duktig på engelska. Därmed kunde han sätt att agera tolk fungera som en länk mellan pedagogerna och barnen. I det här samarbetet kunde förskolan få till en bra samverkan med familjen vilket är något som alla pedagoger enligt Skolverket (2010) alltid ska sträva efter.

7.5 Pedagogiska implikationer

Pedagoger och nyanlända föräldrar har vanligtvis inte samma kultur och språk. Det kan eventuellt leda till att det uppstår missförstånd i exempelvis kommunikationen. Om pedagoger försöker utgå från ett interkulturellt syn- och förhållningsätt kan eventuellt dessa missförstånd undvikas. Ett annat sätt skulle kunna vara att pedagogerna får

möjlighet till kompetensutveckling inom att arbeta interkulturellt. Kompetensutveckling skulle kunna ge pedagogerna ökad kunskap och förståelse och på så vis kan

pedagogerna bli bättre på att möta och få förståelse för nyanlända föräldrar.

7.6 Förslag till fortsatt forskning

Förskolans kommunikation och bemötande med nyanlända föräldrar är ett högaktuellt ämne i det svenska samhället. Med tanke på den stora flyktingströmmen till Sverige just nu kommer förskolor att komma i kontakt med nyanlända föräldrar. I en fortsatt

forskning skulle vi vilja undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar utifrån ett interkulturellt syn- och förhållningssätt. Hur arbetar pedagoger i förskolan

interkulturellt? Vi anser att det skulle vara av mycket stor betydelse att få mer kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar interkulturellt.

Referenser

Alfakir, N., & Lindberg, T. (2004). Skapa dialog med föräldrarna : integration i praktiken. Hässelby: Runa.

Angel, B., Hjern, A., & Hernandez, J. (2004). Att möta flyktingar. Lund:

Studentlitteratur.

Borgström, M. (2004). Lärarens interkulturella kompetens i undervisningen. I Lahdenperä, P. (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund:

Studentlitteratur.

Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Dimenäs, J. (red) (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhåll ningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Eberly, J L., Joshi, A. & Konzal, J. (2007). Communicating with Families Across Cultures: An Investigation of Teacher Perceptions and Practices. The School Community Journal, 17(2), s. 7-26.

Elmeroth, E. (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Elmeroth, E., & Häge, J. (2009). Flyktens barn : medkänsla, migration och mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur.

Etableringslots.se (2015). Nyanlända. Hämtad från:

http://www.etableringslots.se/nyanlanda (Hämtad 2015-11-13).

Enö, M. (2013). Kommunikation och samverkan i mångkulturella skolor. I Harju, A., &

Tallberg Broman, I. (2013). Föräldrar, förskola och skola : om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Herbert, A. A., & Högskolan i Kalmar, H. O. (2006). Våld och trauma i klassrummet. I Lorentz, H., & Bergstedt, B. (2006). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i

mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur.

Herlitz, G., & Hedberg, A. (2007). Kulturgrammatik : hur du ökar din förmåga att umgås över gränserna. Uppsala: Uppsala Publishing House.

Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet, 2011. Bromma:

CM gruppen.

Huvudbetänkande av språk – och kulturutredningen (1983). Olika ursprung - Gemenskap i Sverige (SOU 1983:57). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Lahdenperä, P. (2004). Interkulturell pedagogik – vad, hur och varför. I Lahdenperä, P.

(2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Lorentz, H., & Bergstedt, B. (2006). Interkulturella perspektiv- från modern till postmodern pedagogik. I Lorentz, H., & Bergstedt, B. (2006). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur.

Lorentz, H. (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats: Att tillämpa interkulturell pedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Lunneblad, J. (2009). Den mångkulturella förskolan : motsägelser och möjligheter.

Lund: Studentlitteratur.

Lunneblad, J. (2006). Förskolan och mångfalden : en etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Lunneblad, J. (2013). Tid att bli svensk. En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordisk Barnehageforskning. 6:7, s. 1-14 Migrationsverket. (2015A). Antal asylsökande – aktuell statistik. (Tillgänglig på Internet)

http://www.migrationsverket.se/info/790.html (Hämtad: 151118)

Migrationsverket. (2015B). Så prövas din ansökan om asyl. (Tillgänglig på Internet) http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar-vuxen-och-har-sokt-asyl/Sa-provas-din-ansokan.html (Hämtad:151118)

NE.se (2015A). Asylsökande. Hämtad från:

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/asylsökande (Hämtad 2015-11-13)

NE.se (2015B). Bemöta. Hämtad från:

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/bemöta (Hämtad 2015-11-13)

NE.se (2015C). Kommunikation. Hämtad från:

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommunikation (Hämtad 2015-11-13)

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder : att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Rikrevisionen (2006). Hämtad från:

http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/1009/RiR_2006_19.pdf (Hämtad 2015-09-29) Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Lic,- avh. Malmö Högskola.

Skolverket (2013). Flera språk i förskolan - teori och praktik. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan. Lpfö 98, reviderad 2010. Stockholm:

Skolverket.

Svenska akademiens ordlista över svenska språket. (2015). Stockholm: Svenska akademien.

Thors Hugosson, C. (2004). Med öppna ögon mot omvärlden. I Mathiasson, L. (2004).

Utanförskap och gemenskap – en antologi om rasism, mångkultur och religion.

Kristianstad: Lärarförbundets förlag.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2015.09.29).

Bilagor

Related documents