Det finns en del forskning kring behandlingsresultaten i LARO men det saknas forskning om själva processen fram till resultaten. Det finns forskning på vilka doser läkemedel som är optimalt men också hur det sociala stödet påverkar behandlingsresultatet. Det föreligger en kunskapslucka och behov av forskning kring själva processen och vårdrelationens betydelse i förhållande till behandlingsresultaten och vilka faktorer som påverkar.
Det skulle dessutom vara betydelsefullt att undersöka hur patienterna i LARO upplever vårdrelationen till behandlande sjuksköterskor.
11 Referenser
American Psychological Association (2018). Addictions. Hämtad 2018-10-23 Björk, M., & Sandman, L., (2007). Vårdrelation - Ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen. Vård i Norden, 86(27), 14-19.
Bukten, A., Skurtveit, S., Gossop, M., Waal, H., Stangeland, P., Havenes, I.,
& Clausen, T. (2011). Engagement with opioid maintenance treatment and reductions in crime: a longitudinal national cohort study. Society for the Study of Addiction, 103(1), 462-468.
Cash, P. & Snider, C. (2014). Investigatin design: a comparison of manifest and latent approaches. Design Studies 35(12), 441-472.
Cusack, E., Killoury, F. & Nugent, L.E. (2016). The professional psychiatric/mental health nurse: skills, competencies and supports required to adopt recovery-orientated policy in practice. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 24, 93-104.
Dahlberg, K. (2002). Vårdlidande - det onödiga lidandet. Vård i Norden, 63 (22), 4-8.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och kultur.
Deering, D., Horn, J., & Frampton, C.M.A. (2012). Clients´ perceptions of opioid substitution treatment: An input to improving the quality of treatment.
Addictive Behaviors, 21(1), 330-339.
Dinc, L. & Gatsmans, C. (2013). Trust in nurse–patient relationships: A literature review. Nursing Ethics, 20(5), 501-516.
Eriksson, K. (2007). The theory of Caritative Caring: A vision. Nursing Science Quarterly, 3 (20), 201-202.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber utbildning.
Franck, J., & Nylander, I. (2011). Beroendemedicin. Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U.H., Lindgren, B-M., & Lundman, B. (2017) Methodological challenges i qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56(1), 29-34.
Granerud, A., & Toft, H. (2015). Opioid dependency rehabilitation whith the opioid maintenance treatment programme- a qualitative study from the clients´
pespective. Substance Abuse Treatment, Prevention, and Policy, 10(1), 1-9.
Irwin, A. (2006). The nurse's role in the management of aggression. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 13, 309–318.
Johnson, B. & Richert, T. (2014) Läckage och icke-medicinskt bruk av metadon och buprenorfin i Sverige. Malmö Universitet.
https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/Halsa-och-samhalle-
startsida/Institutioner/Institutionen-for-socialt- arbete1/Forskning/Forskningsplattformen-Social-utsatthet-och-socialt-arbete/Forskning/Lackageprojektet/ (www) hämtad 2019-02-22 18:12
Johnsson, B. (2010) Risker och sidoeffekter i läkemedelsassisterad rehabilitering av opioidberoende- en forskningsöversikt. Socialvetenskaplig Tidskrift, 1(1), 46-66.
Kakko, J., Svanborg- Dybrandt, K., Kreek, M-J., & Heilig, M. (2003)1-year retention and social function after buprenorphine-assisted relapse prevention treatment for heroin dependence in Sweden: a randomised, placebo-controlled trial. The Lancet, 361, 662-668.
Konttila, J., Pesonen, H-M.., & Kyngäs, H. (2018) Violence committed against nursing staff by patients inpsychiatric outpatient settings. International journal of mental health nursing, 27(6), 1592-1605.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460).
Stockholm: Socialdepartementet.
Lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870).
Stockholm: Socialdepartementet.
Lilly, R., Quirk, A., Rhodes, T., & Stimson GV. (1999). Juggling multiple roles: Staff and client perceptions of keyworker roles and the constraints on delivering counselling and support services in methadone treatment. Addiction Research, 7(4), 267-89.
Ling, W., Mooney, L., & Hillhouse, M. (2011). Prescription opioid abuse, pain and addiction: Clinical issues and implications. Drug Alcohol Rev, 30(3), 300-305.
Maguire, J. & Ryan, D. (2007). Aggression and violence in mental health services: Categorizing the experiences of Irish nurses. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14, 120–127.
Nordfjaern, T., Rundmo, T., & Hole, R. (2010). Treatment and recovery as perceived by patients with substance addiction. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 17(1),46-64.
Petersson, F. (2013). Kontroll av beroende : substitutionsbehandlingens logik, praktik och semantik. Malmö: Égalité.
Phillips, R., & Bourne, H. (2008). The impact of worker values on client outcomes within a drug treatment service. The International Journal on Drug Policy, 19(1), 33-41
Plaza, A., Joekes, E.O., & March, J.C. (2007). Nursing in an Intravenous Heroin Prescription Treatment. Journal of Addictions Nursing, 18(1), 13-20.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Klower Health/Lippincott Wiliams & Wilkins.
Rance, J & Treloar, C. (2015). “We are people too”: Consumer participation and the potential transformation of therapeutic relations within drug treatment.
International Journal of Drug Policy, 26(2), 30-36.
Sandelowski, M. (1995). Focus on qualitative methods. Sample size in qualitative research. Research in Nursing & Health, 18(2), 179-183.
Socialstyrelsen. (2015a). Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende: Slutsatser och förslag. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2015b). Kartläggning av verksamheter som bedriver läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende: Omfattning och tillgång till behandlingen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2017a). Nationella riktlinjer för stöd och vård vid missbruk och beroende: Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2017b). Nationellt utvecklingsarbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2018a). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Strike, C. & Rufo, C. (2010). Embarrassing, degrading, or beneficial: Patient and staff perspectives on urine drug testing in methadone maintenance treatment. Journal of Substance Use, 15(5), 303-312.
Thorkildsen, K- M., Eriksson, K. & Råholm, M-B. (2015). The core of love when caring for patients suffering from addiction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), 353-360
Vandecasteele, T., Debyser, B., Van Hecke, A., De Backer, T., Beeckman, D.
& Verhaeghe S. (2015). Nurses' perceptions of transgressive behaviour in care relationships: a qualitative study. Journal of advanced nursing 71(12). 2786-2798.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
World Health Organization. (2009). Guidelines for the Psychosocially Assisted Pharmacological Treatment of Opioid Dependence. Geneva: World Health Organization.
Bilaga 1 (Till verksamhetschef och enhetschef)
Till dig som är verksamhetschef eller enhetschef för LARO. Information och förfrågan till rekrytering av deltagare inom er verksamhet.
Tidigare forskning har belyst att vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska har en betydelse för patientens rehabilitering och behandlingsresultat inom beroendevården.
Vi har därför som målsättning att genomföra en intervjustudie med förhoppningen att resultatet i studien kan leda till en ökad förståelse om hur sjuksköterskor som arbetar med patienter under pågående LARO upplever vårdrelationens betydelse. Detta innebär att vi önskar ställa frågor om sjuksköterskornas upplevelse av vårdrelationen till patienter på mottagningen.
Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans upplevelse av vårdrelationen med patienter under pågående LARO.
Sjuksköterskor som arbetar med patienter under pågående LARO i Region Skåne och Västra Götalandsregionen kommer att bli tillfrågade om deltagande i studien.
Det är helt frivilligt att delta i studien, och deltagarna kan även under studiens gång när som helst välja att avbryta sin medverkan utan att ange orsak.
Intervjuerna kommer att ta ungefär 30 minuter, och kommer att äga rum på en plats som deltagaren själv bestämmer, förslagsvis aktuell mottagning.
Intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av appen “Röstmemon”.
Allt material som samlas in kommer att hanteras konfidentiellt genom avidentifiering. Det vill säga att namn eller andra personuppgifter inte kommer att lämnas ut i studien. Materialet kommer att förvaras inlåst/lösenordsskyddat så att endast vi, handledare och examinator har tillgång till materialet. När studien är färdigställd kommer den att publiceras i databasen Digitala Vetenskapliga Arkivet “DiVA”, där kan du själv som verksamhetschef eller enhetschef ta del av studien kostnadsfritt.
Vi som kommer genomföra denna studie heter Anna Nyman Thaning och Emelie Dahlström. Vi är båda legitimerade sjuksköterskor och yrkesverksamma inom beroendevården, och arbetar med patienter som behandlas i LARO. Vi läser specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning psykiatrisk vård på Linnéuniversitetet i Växjö. Denna studie kommer att utgöra vår magisteruppsats.
Studerande:
Anna Nyman Thaning Telefon: xxx-xxxxxxx E-post: xxxxxxx@lnu.se
Emelie Dahlström Telefon: xxx-xxxxxxx E-post: xxxxxxx@lnu.se
Handledare:
Mikael Rask
Telefon: xxx-xxxxxxx E-post: xxxxxxx@lnu.se
Bilaga 2 (Till deltagare)
Till dig som arbetar som sjuksköterska på LARO. Information och förfrågan till deltagande i intervjustudie.
Tidigare forskning har belyst att vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska har en betydelse för patientens rehabilitering och behandlingsresultat inom beroendevården. I vår kommande studie ämnar vi att studera fenomenet vårdrelation i förhållande till patienter med beroendesjukdom. Det specifika syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans upplevelse av vårdrelationen med patienter under pågående LARO.
Vi har som målsättning att genomföra en intervjustudie med förhoppningen att resultatet i studien kan leda till en ökad förståelse om hur sjuksköterskor som arbetar med patienter under pågående LARO upplever vårdrelationen.
Sjuksköterskor som arbetar med patienter under pågående LARO i Region Skåne och Västra Götalandsregionen kommer att bli tillfrågade om deltagande i studien.
Det är helt frivilligt att delta i studien, och du kan även under studiens gång när som helst välja att avbryta din medverkan utan att ange orsak. Intervjuerna kommer att ta ungefär 30 minuter, och kommer att äga rum på en plats som du själv bestämmer tillsammans med en av oss. Intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av appen “Röstmemon”.
Allt material som samlas in kommer att hanteras konfidentiellt genom avidentifiering. Det vill säga att namn eller andra personuppgifter inte kommer att lämnas ut i studien. Materialet kommer att förvaras inlåst/lösenordsskyddat så att endast vi, handledare och examinator har tillgång till materialet. När studien är färdig kommer den att publiceras i databasen Digitala Vetenskapliga Arkivet “DiVA”, där kan du själv ta del av studien, kostnadsfritt.
Vi som kommer genomföra denna studie heter Anna Nyman Thaning och Emelie Dahlström. Vi är båda legitimerade sjuksköterskor och yrkesverksamma inom beroendevården och arbetar med patienter som behandlas i LARO. Vi läser specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning psykiatrisk vård på Linnéuniversitetet i Växjö. Denna studie kommer att utgöra vår magisteruppsats.
Om du vill medverka i studien kontakta Anna Nyman Thaning (Västra Götalandsregionen) och Emelie Dahlström (Region Skåne) för att boka in tid för intervju. Samtyckesformulär samlas in vid intervjutillfället.
Studerande:
Anna Nyman Thaning Telefon: xxx-xxxxxxx E-post: xxxxxxx@lnu.se
Emelie Dahlström Telefon: xxx-xxxxxxx E-post: xxxxxxx@lnu.se
Handledare:
Mikael Rask
Telefon: xxx-xxxxxxx E-post: xxxxxxx@lnu.se
Bilaga 3 (Samtyckesformulär)
Jag har tagit del av studien “Sjuksköterskans upplevelse av vårdrelationen till patienter i LARO”, fått tillfälle att ställa frågor, fått dem besvarade och samtycker till deltagandet.
Jag har även fått information om att deltagandet är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta min medverkan utan att ange orsak.
_____________________________________________________________
Underskrift av deltagare
_____________________________________________________________
Namnförtydligande, ort, datum
_____________________________________________________________
Underskrift av informationsgivare
_____________________________________________________________
Namnförtydligande, ort, datum
Bilaga 4 (Intervjuguide)
• Hur många år har du arbetat som yrkesverksam sjuksköterska?
• Har du ytterligare erfarenheter i form av studier, eller tidigare arbete som kan gynna dig i ditt arbete med patienter inskrivna i LARO-programmet? I så fall vilka?
• Hur länge har du arbetat med patienter inskrivna i LARO-programmet?
• Har du arbetat inom andra områden? I så fall vilka?
• Berätta för mig hur du upplever att arbeta med patienter under pågående LARO-behandling?
• Upplever du att vårdrelationen har betydelse för patienternas rehabilitering och behandlingsresultat?
- Har du några exempel på detta, något som är framträdande i ditt kliniska arbete?
En situation?
• Hur arbetar du idag för att främja vårdrelationen med patienten?
• Vad upplever du i din yrkesroll behöva för att kunna etablera en god vårdrelation tillsammans med patienterna?
• Upplever du att det finns svårigheter att etablera en god vårdrelation med patienterna?
- Hur har detta påverkat ditt arbete med patienternas rehabilitering?
- Hur har det påverkat dig i din yrkesroll och med ditt fortsatta arbete med andra patienter?
• Upplever du att det finns skillnader i vårdrelationen till patienter i LARO kontra andra patientkategorier? I så fall på vilket sätt?
• Vad upplever du kännetecknar en god vårdrelation?
• Upplever du att det finns tillfällen där vårdrelationen blir osund?
Bilaga 5 (Etisk egengranskning)
Ja Kanske Nej
1
Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter (dvs. behandla
personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv).
X
2
Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även sådant som inte avviker från
rutinerna men som är ett led i studien)? X
3
Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka?
X
4 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex.
blodprov )?
X
5
Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, person med
demenssjukdom eller psykisk funktions-nedsättning, personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av försöksledaren)?
X
6 Avses vetenskaplig publicering såsom vid konferens eller i vetenskaplig tidskrift efter studiens genomförande.
X
7 Kommer personregister upprättas (där data kan kopplas till fysisk person) och anmälas till
registeransvarig person (GDPR- ansvarig). X 8 Syftet och metoden är väl avvägt gällande
risk-nytta samt anpassat till nivån på studien. X
9
I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår.
(För studier med deltagare under 15 år krävs vårdnadshavares godkännande t ex vid enkäter i skolklasser.)
X
10
Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga informationen till forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan
angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar forskningspersonens omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.
X
12
Det finns resurser för genomförande av projektet och ansvariga för studien är
namngivna (student och handledare) X