I den här litteraturstudien framkom det att föräldrarna delvis upplevde vårdtiden på neonatalavdelningen som bristfällig. Föräldrarna uttryckte en känsla av utanförskap och att de inte kände sig tillräckligt delaktiga i omvårdnaden av sitt spädbarn. Vid de tillfällen där delaktigheten uteblev kunde detta bero på yttre faktorer så som miljön och vårdpersonalens agerande. För att öka möjligheterna till föräldrars delaktighet och positiva upplevelse av vårdtiden bör familjecentrerad neonatalvård användas. På de platser där den familjecentrerade neonatalvården används visar resultatet att det förekommer brister i användningen då den inte används på ett
adekvat sätt alternativt fullt ut. Vidare forskning inom den familjecentrerad neonatalvården bör därför göras för att undersöka vilka effekter denna typ av vård har på föräldrar och spädbarn. För att den familjecentrerade neonatalvården skall kunna appliceras i den kliniska verksamheten bör även åtgärder vidtas för att sprida forskningen. Resultatet visar även att forskning bör bedrivas kring föräldrars närvaro samt besökstider på en neonatalavdelning. I vår litteraturstudie uppgav flera föräldrar att de inte fick vara på avdelningen dygnet runt vilket de upplevde som problematiskt och ej gynnsamt för varken spädbarn eller föräldrar. Föräldrars närvaro är en väsentlig del i den familjecentrerade neonatalvården och bör prioriteras.
14 Referenser
*Artiklar inkluderade i resultatet
Baylis, R., Ewald, U., Gradin, M., Hedberg-Nyqvist, K., Rubertsson, C., &
Thernström-Blomqvist, Y. (2014). First‐time events between parents and preterm infants are affected by the designs and routines of neonatal intensive care units. Acta Paediatrica, (103)10, 1045–1052. doi:10.1111/apa.12719
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2017a). Teoretiska utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad. I Benzein, Hagberg & Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (2. uppl., s. 33–49). Lund: Studentlitteratur.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2017b). Varför ska familjen ses som en enhet? I Benzein, Hagberg & Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (2. uppl., s. 27–31). Lund: Studentlitteratur.
Berg, M., & Premberg, Å. (2010). Att bli förälder. I M. Berg & I. Lundgren (Red.), Att stödja och stärka vårdande vid barnafödandet (2., [rev.] uppl. s. 69–83). Lund:
Studentlitteratur.
Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E., & Andersson U-B. (2010). Obstetrik och gynekologi (4., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Broberg, A., Risholm-Mothander, P., Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008).
Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur &
Kultur.
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhus MAS och Malmö högskola”. (Rapport nr 2). Malmö: Hälsa och samhälle, Malmö högskola.
Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. (5., [omarb. och utvidgade] uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis.
Stockholm: Natur & Kultur.
Fernandez-Medina, I. M., Granero-Molina, J., Fernandez-Sola, C., Hernandez-Padilla, J. M., Camacho-Avila, M., & Lopez-Rodriguez, M. D. M. (2018). Bonding in neonatal intensive care units: Experiences of extremely preterm infants´ mothers.
Women and Birth, 31(4), 325-330. doi:10.1016/j.wombi.2017.11.008
Flacking, R., Lehtonen, G., Axelin, A., Ahlqvist, S., Hall-Moran, V., Ewald, U., &
Dykes, F. (2012). Closeness and separation in neonatal intensive care. Acta Paediatrica. 101(10), 1032-1037. doi:10.1111/j.1651-2227.2012.02787.x
*Gallagher, K., Partridge, C., Tran, H. T., Lubran, S., & Macrae, D. (2017). Nursing
& parental perceptions of neonatal care in Central Vietnam: a longitudinal qualitative study. BMC pediatrics, 17(1). doi:10.1186/s12887-017-0909-6
*Gibbs, D. P., Boshoff, K., & Stanley, M. J. (2016). The acquisition of parenting occupations in neonatal intensive care: A preliminary perspective. Canadian Journal of Occupational Therapy, 83(2), 91-102. doi:10.1177/0008417415625421
*Hagen, I. H., Iversen, V. C., & Svindseth, M. F. (2016). Differences and
similarities between mothers and fathers of premature children: a qualitative study of parents’ coping experiences in a neonatal intensive care unit. BMC Pediatrics, 16(92). doi:10.1186/s12887-016-0631-9
Jackson, K. (2005). Att vara förälder till ett för tidigt fött barn: en prospektiv studie om upplevelsen av föräldraskap och möten med vården. (Doktorsavhandling, Örebro universitet, Örebro).
Jackson, K., & Hedberg-Nykvist, K. (2013). Att bli förälder till ett för tidigt fött eller nyfött sjukt barn. I K. Jackson & H. Wigert (Red.), Familjecentrerad neonatalvård (s. 31–60). Lund: Studentlitteratur.
Jackson, K., & Wigert, H. (2013). Historik och rättigheter i ett familjecentrerat perspektiv. I K. Jackson & H. Wigert (Red.), Familjecentrerad neonatalvård (s. 15–
30). Lund: Studentlitteratur.
Jotzo, M., & Poets, C. F. (2005). Helping parents cope with the trauma of premature birth: an evaluation of a trauma-preventive psychological intervention. Pediatrics, 115(4), 915–919. 10.1542/peds.2004-0370
Kirkevold, M. (2003). Familjen i ett hälso- och sjukdomsperspektiv. I M. Kirkevold
& K. Strömsnes-Ekern (Red.), Familjen i ett omvårdnadsperspektiv (s. 19–48).
Stockholm: Liber.
Kleberg, A. (2013). Familjecentrerad utvecklingsstödjande vård enligt NIDCAP. I P. Lundqvist (Red.), Omvårdnad av det nyfödda barnet (2. uppl., s. 41–90). Lund:
Studentlitteratur.
Kleberg, A., & Aagaard, H. (2013). Familjecentrerad utvecklingsstödjande vård enligt NIDCAP. I K. Jackson & H. Wigert (Red.), Familjecentrerad neonatalvård (s. 77–96). Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Lagercrantz, H., & Norman, M. (2012). Neonatologi. I K. Hanséus., H. Lagercrantz.
& T. Lindberg (Red.), Barnmedicin (2., [rev.] uppl. s. 69–83). Lund:
Studentlitteratur.
Lindskog, B. I. (2014). Medicinsk miniordbok. (8. uppl.). Lund: Studentlitteratur
*Logan, R. M., & Dormire, S. (2018). Finding My Way: A Phenomenology Fathering in the NICU. Advances in Neonatal Care, 18(2), 154-162.
doi:10.1097/ANC.0000000000000471
*Lundqvist, P., Weis, J., & Sivberg, B. (2019). Parents´ journey caring for a preterm infant until discharge from hospital-based neonatal home care - A challenging process to cope with. Journal of Clinical Nursing, 28(15-16), 2966-2978.
doi:10.1111/jocn.14891
Mercer, R. T. (2004). Becoming a mother versus maternal role attainment. Journal of Nursing Scholarship, 36(3), 226–232. doi:10.1111/j.1547-5069.2004.04042.x Månsson, C. (2013). Vård av nyfödda barn i CPAP. I P. Lundqvist (Red.), Omvårdnad av det nyfödda barnet (2. uppl., s. 195–210). Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (2019). Neonatal. Hämtad 2019-12-04 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/neonatal
*Ncube, R. K., Barlow, H., & Mayers, P. M. (2016). A life uncertain - My baby's vulnerability: Mothers' lived experience of connection with their preterm infants in a Botswana neonatal intensive care unit. Curationis, 39(1).
doi:10.4102/curationis.v39i1.1575
*Noergaard, B., Ammentorp, J., Fenger-Gron, J., Kofoed, P. E., Johannessen, H., &
Thibeau, S. (2017). Fathers' Needs and Masculinity Dilemmas in a Neonatal Intensive Care Unit in Denmark. Advances in neonatal care: official journal of the National Association of Neonatal Nurses, 17(4), 13–22.
doi:10.1097/ANC.0000000000000395
Obeidat, H. M., Bond, E. A., & Callister, L. C. (2009). The parental experience of having an infant in the newborn intensive care unit. The Journal of Perinatal Education, 18(3), 23-29. doi:10.1624/105812409X461199
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (9th. ed.). Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins
Ramezani, T., Shirazi, Z. H., Sarvestani, R. S., & Moattari, M. (2014). Family-Centered Care in Neonatal Intensive Care Unit: A Concept Analysis. International Journal of Community Based Nursing and Midwifery, 2(4), 268-278.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4201206/
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken. (2.
uppl.). Lund: Studentlitteratur.
*Sarapat, P., Fongkaew, W., Jintrawet, U., Mesukko, J., & Ray, L. (2017).
Perceptions and Practices of Parents in Caring for their Hospitalized Preterm Infants. Pacific Rim International Journal of Nursing Research, 21(3), 220-233.
doi:10.1097/JPN.0000000000000239
Socialstyrelsen. (2015). Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2015-12-27.pdf
Stern, D. N. (1996). Moderskapskonstellationen: en integrerad syn på psykoterapi med föräldrar och små barn. Stockholm: Natur & Kultur.
Spinelli, M., Frigerio, A., Montali, L., Fasolo, M., Simonetta-Spada, M., & Mangili, G. (2016). I still have difficulties feeling like a mother´: The transition to
motherhood of preterm infants’ mothers. Psychology & Health, 31(2), 184–204.
doi:10.1080/08870446.2015.1088015
Thernström-Blomqvist, Y., & Hedberg-Nyqvist K. (2013). Vård enligt
kängurumetoden. I P. Lundqvist (Red.), Omvårdnad av det nyfödda barnet (2. uppl., s. 91–126). Lund: Studentlitteratur.
Tiedje L. B. (2003). Psychosocial pathways to prematurity: changing our thinking toward a life course and community approach. Journal of obstetric, gynecologic, and neonatal nursing, 32(5), 650-658. doi:10.1177/0884217503257529
Trajkovski, S., Schmied, V., Vickers, M., & Jackson, D. (2012). Neonatal nurses’
perspectives of family-centered care: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing. 21(17–18), 2477–2487. doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04138.x
Van den Berg, J. (2013). Neonatala transporter. I P. Lundqvist (Red.), Omvårdnad av det nyfödda barnet (2. uppl., s. 265–294). Lund: Studentlitteratur.
*Van der Pal, S. M., Alpay, L. L., van Steenbrugge, G. J., & Detmar, S. B. (2013).
An Exploration of Parents’ Experiences and Empowerment on the Care for Preterm Born Children. Journal of Child and Family Studies, 23(6), 1081-1089.
doi:10.1007/s10826-013-9765-7
*Whittinghamn, K., Boyd, R. N., Sanders, M. R., & Colditz, P. (2014). Parenting and Prematurity: Understanding Parents Experience and Preferences for Support.
Journal of Child and Family Studies, 23(6), 1050-1061. doi:10.1007/s10826-013-9762-x
Wickberg, B. (2005). Psykologiska insatser under graviditet och postpartumtid: en metod för mödrahälsovården. I B. Sjögren (Red.), Psykosocial obstetrik: kropp och själ och barnafödande (s.71–88). Lund: Studentlitteratur.
Wigert, H. (2013). Föräldrarnas delaktighet i familjecentrerad neonatalvård. I K.
Jackson & H. Wigert (Red.), Familjecentrerad neonatalvård (s. 61–76). Lund:
Studentlitteratur.
Wigert, H., Hellström, A-L., & Berg, M. (2008). Conditions for parents’
participation in the care of their child in neonatal intensive care – a field study. BMC Pediatrics, 8(3). doi:10.1186/1471-2431-8-3
Wigert, H., Berg, M., & Hellström, A-L. (2009). Health care professionals’
experience of parental presence and participation in neonatal intensive care unit.
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 2(1), 45-54.
10.1080/17482620600979195
World Health Organization. (2018a). New global estimates on preterm birth published. Hämtad 2019-12-02 från https://www.who.int/reproductivehealth/global-estimates-preterm-birth/en/
World Health Organization. (2018b). Preterm birth. Hämtad 2019-12-02 från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/preterm-birth
*Wraight, C. L., McCoy, J., & Meadow, W. (2015). Beyond stress: describing the experiences of families during neonatal intensive care. Acta Paediatrica, 104(10).
1012-1017. doi:10.1111/apa.13071
Wright L. M. & Leahey M. (2013). Nurses and families. A guide to family assessment and intervention, (6. ed.). Philadelphia: FA Davis.
Wright, L. M., Watson, W. L., & Bell, J. M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad.
Lund: Studentlitteratur.
Ylikangas, C. (2012). Miljö - ett vårdvetenskapligt begrepp. I L. Wiklund-Gustin &
I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 256–276).
Lund: Studentlitteratur.
Zabielski, M. T. (1994). Recognition of maternal identity in preterm and fullterm mothers. Maternal- Child Nursing Journal, 22(1), 2-36.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8041199
Öqvist, O. (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat.
(3., omarb. uppl.) Stockholm: Gothia.