Det finns flertalet intressanta forskningsfrågor som rör våld i nära relation utifrån det folkhälsoproblem som det är. Det är viktigt att också belysa mäns utsatthet för våld i nära relation. Det anses därför vara lämpligt att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att möta män som utsatts för våld i nära relation, men även männens upplevelser av sin våldsutsatthet. Vidare är det också viktigt att belysa att våld i nära relation inte enbart är reserverat för de heterosexuella parrelationerna. Samtidigt som förekomsten av våldet i de samkönade relationerna har visat sig vara svårare att identifiera och förstå. Det är därför av vikt att sammanställa den våldsutsattas upplevelser av bemötandet och vården i samband med att den söker hjälp för skador som åsamkats från våld i en samkönad relation. Detta för att öka förståelsen för detta, och för att kunna bemöta individer utsatta för våld i en samkönad relation
24 på bästa sätt. Det förekommer riktlinjer om hur våld i nära relation skall hanteras, det anses då som viktigt att undersöka följsamheten till dessa ute i verksamheten. Detta för att de överhuvudtaget skall ha någon effekt och vara till någon nytta.
Slutsats
Sjuksköterskorna har inte som rutin att ställa frågor om våld i nära relation till kvinnor i samband med deras besök inom hälso- och sjukvården. Motiverande faktorer för att faktiskt ställa frågan grundar sig i bland annat kunskap. Samtidigt så utgör bristen på kunskap, tillsammans med mycket annat, en barriär för de sjuksköterskor som inte frågar. Vidare kan också sjuksköterskan påverkas emotionellt av det trauma som kvinnorna råkat ut för. Det är därför av vikt att det finns tillräckligt med kunskap och stöd ute i verksamheterna både för att möta kvinnans och sjuksköterskans behov.
25
Referenser
Referenser som ingår i resultatet är markerade med *
*Al-Natour, A., Gillespie, G.L., Felblinger, D. & Wang, L. (2014). Jordanian Nurses’ Barriers to Screening for Intimate Partner Violence. Violence Against Women, 20(12), ss. 1473-1488.
*Al-Natour, A., Qandil, A. & Gillespie, G.L. (2016). Nurses’ roles in screening for intimate partner violence: a phenomenological study. International Nursing Review, 63, ss. 422-428.
Bacchus, L., Mezey, G., & Bewley, S. (2003). Experiences of seeking help from health professionals in a sample of women who experienced domestic violence. Health and Social Care in the Community, 11(1), ss. 10-18.
Beccaria, G., Beccaria, L., Dawson, R., Gorman, D., Harris., J. & Hossain, D. (2012). Nursing student’s perception and understanding of intimate partner violence. Nurse Education Today.
33, ss. 907-911.
*Beynon, C., Gutmanis, I., Tutty, L., Wathen, C.N. & MacMillan, H. (2012). Why physicians and nurses ask (or don’t) about partner violence: a qualitative analysis. BMC Public Health. 12 (473). DOI: 10.1186/1471-2458-12-473
Bradbury-Jones, C. & Broadhurst, K. (2015). Are we failing to prepare nursing and midwifery students to deal with domestic abuse? Findings from a qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 71(9), ss. 2062-2072.
Brottsförebyggande Rådet (2014). Brott i nära relationer: En nationell kartläggning (Rapport 2014:8). Stockholm: Brottsförebyggande Rådet. Hämtad 2016-12-16 från
https://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2014-05-09-brott-i-nara-relationer.html
Chang, J., Decker, M., Moracco, K., Martin, S., Petersen, R. & Fraiser, P. (2005). Asking about intimate partner violence: advice from female survivors to health care providers. Patient Education and Counseling, 59. ss. 141-147.
Dominguez-Gomez, E. & Rutledge, D. (2009). Prevalence of Secondary Traumatic Stress Among Emergency Nurses. Journal of Emergency Nursing, 35(3), ss. 199-204.
*Efe, S.Y. & Taskin, L. (2012). Emergency Nurses’ Barriers to Intervention of Domestic Violence in Turkey: A Qualitative Study. Sex Disability, 30, ss. 441-451.
Garcia-Moreno, C., Jansen, H. Ellsberg, M., Heise, L. & Watts, C.H. (2006). Prevalence of intimate partner violence: findings from the WHO multi-country study of women's health and domestic violence. The Lancet, 368(9543), ss.1260-1269.
*Goldblatt, H. (2009). Caring for abused women: impact on nurses’ professional and personal life experiences. Journal of Advanced Nursing, 65(8), ss. 1645-1654.
26 Happell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., Burke, K.J., Caperchione, C.M. & Gaskin, C.J. (2013).
Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing Management, 21, ss. 638-647.
*Hughes, J. (2010). Putting the pieces together: How public health nurses in rural and remote Canadian communities respond to intimate partner violence. Online Journal of Rural Nursing and Health Care, 10(1). ss. 34-37.
ICN, International Council of Nurses. (2014). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2017-02-21 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Loke, A.Y., Wan, M.L.E., & Hayter, M. (2012). The lived experience of women victims of intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing, 21(15/16), ss. 2336-2346.
Polit, D. & Beck, C.T. (2012). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Pratt-Eriksson, D., Bergbom, I. & Lyckhage, E. (2014). Don’t ask don’t tell: Battered women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given.
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 9. DOI:
10.3402/qhw.v9.23166
*Robinson, R. (2010). Myths and Stereotypes: How registered nurses screen for intimate partner violence. Journal of Emergency Nursing, 36(6), ss. 572-576.
Scheffer Lindgren, M. & Renck, B. (2008). ‘It is still so deep-seated, the fear’: psychological stress reactions as consequences of intimate partner violence. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 15, ss. 219–228.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.
Socialstyrelsen (2006). Kostnader för våld i nära relation: En samhällsekonomisk analys.
Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2017-02-24 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-131-34
Socialstyrelsen (2016). Våld: Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2016-12-16 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-6-37/Sidor/default.aspx
SOSFS 2014:4. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relation.
Stockholm: Socialstyrelsen.
*Sprague, C., Hatcher, A., Woollett, N. & Black, V. (2015). How Nurses in Johannesburg Address Intimate Partner Violence in Female Patients: Understanding IPV Responses in Low- and Middle-Income Country Health Systems. Journal of Interpersonal Violence. DOI:
10.1177/0886260515589929
27 Statistiska Centralbyrån (2010). Tema: Utbildning; Könsstruktur per utbildning och yrke 1990–2030 (Temarapport 2010:1). Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
*Sundborg, E., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Törnkvist, L. (2012). Nurses’ preparedness to care for women exposed to Intimate Partner Violence: a quantitative study in primary health care. BMC Nursing, 11(1). DOI: 10.1186/1472-6955-11-1
*Sundborg, E., Törnkvist, L., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Hylander, I. (2015). To ask, or not to ask: the hesitation process described by district nurses encountering women exposed to intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing. DOI: 10.1111/jocn.12992
Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspects of Nursing. Philadelphia: F. A. Davis Company.
Usta, J., Antoun, J., Ambuel, B., & Khawaja, M. (2012). Involving the Health Care System in Domestic Violence: What Women Want. ANNALS OF FAMILY MEDICINE, 10(3), ss. 213-220.
*van der Wath, A., van Wyk, N. & Janse van Rensburg, E. (2013). Emergency nurses’
experience of caring for survivors of intimate partner violence. Journal of Advanced Nursing, 69(10), ss. 2242-2252.
*Vieria, EM., Ford, NJ., De Ferrante, FG., Almeida, AM., Daltoso, D. & Santos, MA. (2013).
The response to gender violence among Brazilian health care professionals. Ciência & Saúde Coletiva, 18(3), ss. 681-690.
Vives-Cases, C., Ruiz-Cantero, MT., Escribà-Agüir, V. & Miralles, JJ. (2010). The effect of intimate partner violence and other forms of violence against women on health. Journal of Public Health, 33(1), ss. 15-21.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1.
125 sjuksköterskor, 103 kvinnor och 22 män.
Medelålder var 31.9 år.
Antal år i yrket hade ett medelvärde på 10 år.
12 sjuksköterskor, 6 kvinnor och 6 män.
Medelåldern var 29 år.
Antal år i yrket hade ett medelvärde på 7 år.
512 kvinnor, 12 män. Ålder från 20 till 60+, medelåldern ej angiven.
Antal år i yrket ej angivet.
Enkät 43 frågor som
4 Efe, S. &
Ålder ej angivet. Antal år i yrket ej angivet.
Ålder ej angivet. Antal år i yrket varierade från ett till 25 år
Djupintervjuer. Innehållsanalys
Ålder ej angivet. Antal år i yrket hade ett medelvärde på 13.8 år, och sträckte sig mellan 2,5 till 35 år.
13 sjuksköterskor, 8 kvinnor och 5 män.
Ålder ej angivet.
Antal år i yrket ej angivet.
Semistrukturerade
Antal år i yrket ej angivet.
Semistrukturerade intervjuer.
Innehållsanalys
9 Sundborg, E.,
192 stycken, 189 kvinnor, 1 man, 2 stycken har en angivit könstillhörighet.
Medelåldern var 49 år.
Antal år i yrket hade ett medelvärde på 21 år.
Ålder ej angivet. Antal år i yrket ej angivet.
11 sjuksköterskors, 9 kvinnor och 2 män. Ålder varierade från 25–50 ålder.
Antal år i yrket ej angivet.
Ostrukturerade intervjuer Innehållsanalys
11 sjuksköterskor (och 14 läkare), 10 kvinnor, 1 man.
Ålder ej angivet. Antal år i yrket hade ett medelvärde på 22 år.
Djupintervjuer. Innehållsanalys
Bilaga 2.
Att utvärdera screening för våld i nära relation och barriärer gällande screening hos
sjuksköterskor i Jordanien.
Förekomsten av screening var låg, det skedde främst när kvinnan sökte vård för fysiska skador. Flertalet barriärer identifierades till att inte screena för våld i nära relation.
2 Al-Natour, A., Qandil, A. &
Gillespie, G.L.
Att beskriva Jordanska sjuksköterskors roll i, och metoder för screening av våld i nära relation.
De screenar oftast inte trots misstanke. De upplevde barriärer av olika karaktär för att inte screena för våld i nära relation. Det fanns delade känslor gällande
screening för våld i nära relation.
3 Beynon, C., Gutmanis, I., Tutty, L., Wathen, C.N. &
MacMillan, H.
Att identifiera hinder och främjande faktorer hos sjuksköterskor och läkare för att fråga om våld i nära relation.
Kunskap upplevdes både som ett hinder och en
främjande faktor för att fråga, de upplevde dock att det krävs mer kunskap om våld i nära relation.
4 Efe, S. & Taskin, L. Att beskriva de faktorer som hindrar adekvat vård för kvinnor utsatta för våld i nära relation
De upplevde att de saknade kunskap om våld i nära relation, att det var andra professioners ansvar och de upplevde en tidsbrist att vårda dessa kvinnor.
5 Goldblatt, H. Att studera hur sjuksköterskans professionella och privata liv påverkas av att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relation.
Sjuksköterskans påverkades främst emotionellt. De hade svårt att skilja på det professionella och privata livet.
6 Hughes, J. Att beskriva metoder för bedömning och interventioner hos distriktsköterskor vid arbete med kvinnor utsatta för våld i nära relation på landsbygden och avlägsna platser i norra Kanada.
Sjuksköterskorna frågade kvinnor trots att det inte ingår i deras arbetsuppgifter. Det ansåg att det krävs att
sjuksköterskan stöttar kvinnorna efter att de medgivit till utsatthet.
7 Robinson, R. Att urskilja hur registrerade sjuksköterskor screenar för våld i nära relation på en akutmottagning
Det identifierades att sjuksköterskorna hade förutfattade meningar om kvinnorna. De upplevde både frustration över att screena, men såg även nyttan av det.
8 Sprague, C., Hatcher, A., Woollett, N. & Black, V.
Att skapa förståelse för hur sjuksköterskor inställning till våld i nära relation.
Det var inte sjuksköterskornas jobb att identifiera och hantera våld i nära relation, men något som de gjorde ändå. En av anledningarna till detta var oro för
kvinnornas hälsa. Dock upplevde de behov av kunskap.
9 Sundborg, E., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Törnkvist, L.
Att bedöma distriktsköterskors beredskap att identifiera och ge omvårdnad till kvinnor som varit utsatt för våld i nära relation.
Det frågades främst om våld i nära relation i samband med att kvinnan uppvisade fysiska skador. De visste inte hur de skulle fråga. De kände sig inte förberedda p.g.a.
de saknade kunskap om våld i nära relation.
10 Sundborg, E., Törnkvist, L., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Hylander, I.
Att förbättra kunskapen gällande
distriktssköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation.
Distriktssköterskorna kände sig osäkra i mötena med kvinnor utsatta för våld i nära relation, detta till följd av olika barriärer. Främjande faktorer identifierades som kunde hjälpa distriktssköterskorna i att fråga.
11 Van der Wath, A., van Wyk, N. &Janse van Rensburg, E.
Att studera akutsjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor utsatta för våld i nära
relation.
Det framkallade emotionell stress på sjuksköterskorna och de fick kvarstående minnen av kvinnornas historier.
12 Vieria, EM., Ford, NJ., De
tillgodose behoven hos kvinnor som utsatts för våld i nära relation.
De visste hur de skulle identifiera offer utsatta för våld i nära relation. Det förekom barriärer för att lyfta ämnet i samband med vården. De tyckte att det krävs ett bättre samarbete mellan olika instanser.