Vår studie visar genom ett antal exempel på villkor för den fria leken inom förskolans ramar genom förutsättningar samt begränsningar. Den visar även hur leken privilegieras utifrån ett egenvärde respektive nyttovärde. Som utgångspunkt i vår studie använde vi observationer som vår huvudsakliga metod, under observationerna möttes vi däremot av pedagogers egna initiativ till berättelser som vi tolkar syftade till att förtydliga deras handlingar. Detta material kom därmed att utgöra vår andra metod som sedan sammanfördes med den övriga empirin. I och med pedagogernas entusiasm och vilja att dela med sig av sina tankar skulle intervjuer kring lekens kontinuum kunna ge ett fördjupat bidrag inom forskningsgenren.
58
Referenslista
Andersson, Bengt-Erik (2002). Barns situation i Sverige. I Lars Dahlgren & Kenneth Hultqvist (Red.), Seendet och seendets villkor. En bok om barn och ungas välfärd (s. 107-126). Stockholm: HLS Förlag.
Aras, Selda (2016). Free play in early childhood education: a phenomenological study. Early Child
Development and Care, 186(7), 1173-1184.
Ariés, Philippe (1982). Barndomens historia. Avesta: Gidlunds.
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Askland, Leif & Sataøen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns
uppväxt. Stockholm: Liber.
Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas (2010). Barndomens historiska framväxt. I Bim Riddersporre., & Sven Persson (Red.), Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 39-59). Stockholm: Natur & Kultur.
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande
och fysisk miljö i förskola och skola (Forskning i fokus, 5). Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Bodrova, Elena (2008). Make‐believe play versus academic skills: a Vygotskian
approach to today’s dilemma of early childhood education. European Early Childhood Education
Research Journal, 16(3), 357-369.
59
Corsaro, William A. (2005). The sociology of childhood. London: Sage Publications.
Corsaro, William A. (2012). Interpretive reproduction in children's play. American Journal of play,
4(4), 488-504.
Dahlberg, Gunilla & Lenz Taguchi, Hillevi (2015). Förskola och skola: om två skilda traditioner
och om vision om en mötesplats. Stockholm: Liber.
Denick, Lars (2002). Välfärdens barn eller barns välfärrd? Om till-syn, hän-syn, och fel-syn. I Lars Dahlgren & Kenneth Hultqvist (Red.), Seendet och seendets villkor: en bok om barn och ungas
välfärd (s. 63-105). Stockholm: HLS Förlag.
Eriksson Bergström, Sofia (2013). Rum, barn och pedagoger: om möjligheter och begränsningar
i förskolans fysiska miljö (Doctoral thesis, Umeå Pedagogiska Institutionen, 729). Umeå: Umeå
Universitet.
Fangen, Katerine (2005) Deltagande observation. Malmö: Liber.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Fleer, Marilyn (2013). Pedagogical positioning in play – teachers being
inside and outside of children's imaginary play. Early Child Development and Care, 185(11-12), 1801-1814.
Fröbel, Friedrich (1995). Människans fostran. Redigerad av Jan-Erik Johansson. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, Ann (2003). Småbarnslek. En livsnödvändighet. Stockholm: Liber.
60
Gustavsson, H. Lars (2013). Leka för livet. Stockholm: Nordstedts.
Halldén, Gunilla (Red.). (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons.
Hangaard Rasmussen, Torben (2016). Lek på rätt väg. Lund: Studentlitteratur.
Hjorth, Marie-Louise (1996). Barns tankar om lek. En undersökning av hur barn uppfattar leken
i förskolan. (Doctoral thesis, Lund Studia psychologica et paedagogica, 124). Lund: Lund
Universitet.
Huizinga, Johan (2004). Den lekande människan. Stockholm: Natur & Kultur.
Hultqvist, Kenneth (1990). Förskolebarnet: en konstruktion för gemenskapen och den individuella
frigörelsen. Stockholm: Sympoison.
Hultqvist, Kenneth (2002). En nutidshistoria om barns välfärd i sverige. Från fröbel till dagens decentraliseringsprojekt. I Lars Dahlgren & Kenneth Hultqvist (Red.), Seendet och seendets
villkor: en bok om barn och ungas välfärd (s. 141-160). Stockholm: HLS Förlag.
Hägglund, Kent (1989). Lek-Teorier. Berlings Arlöv: Esselte Studium.
Ivarsson, Pia-Maria (2003). Barns gemenskap i förskolan (Doctoral thesis, Uppsala Studies in Education, 101). Uppsala: Acta Universitatis Upsalinesis.
Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (Red.). (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur.
61
Johansson, Jan-Erik (1992). Metodikämnet i förskollärarutbidningen: bidrag till en
traditionsändring. (Doctoral thesis, Göteborg Studies in Educational Science, 86) Göteborg: Acta
Universitatis Gothoburgensis.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2006). Lek och läroplan: möten mellan barn och
lärare i förskola och skola (Doctoral thesis, Göteborg Studies in Educational Sciences, 249).
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Knutsdotter Olofsson (1987). Lek för livet. Stockholm: HSL Förlag.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1991). Varför leker inte barnen? Stockholm: HSL Förlag.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1996). De små mästarna: om den fria lekens pedagogik. Stockholm: HSL Förlag.
Korczak, Janusz (2011). Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur & Kultur.
Kristjánsson, Baldur (2002). Vardandets barndom- (be)varandets barnforskning: Om mötet mellan en föränderlig värld och en statisk världssyn. I Lars Dahlgren & Kenneth Hultqvist (Red.), Seendet
och seendets villkor: en bok om barn och ungas välfärd (s. 29-61). Stockholm: HLS Förlag.
Kärrby, Gunni (1989). Lek och inlärning ur barns perspektiv. Del 1, Begreppsanvändning och
lekteorier (Institutionen för pedagogik, 4) Göteborg: Göteborgs Universitet.
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HSL Förlag.
Lillemyr, Ole Fredrik (1990). Lek på allvar. Teorier om lek under förskoleåren. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, Gunilla (1995). The aesthetics of play: a didactic study of play and culture in preschools (Doctoral thesis, Uppsala Studies in Education, 62). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
62
Lindqvist, Gunilla (1996) Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, Annica (2002). Förskolebarns lek - en arena för socialt och kulturellt meningsskapande (Doctoral thesis, Karlstad University Studies, 28). Karlstad: Högskolan i Karlstad.
Löfdahl, Annica (2009). Maktspel i lekdiskurser. I Mikael Jensen & Åsa Harvard (Red.), Leka för
att lära. Utveckling, kognition och kultur. (s. 93-105). Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, Annica (2014). Kamratkulturer i förskolan - en lek på andras villkor. Stockholm: Liber.
Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik (Doctoral thesis, Linköping Studies in Pedagogic Practices, 1) Linköping: Linköpings Universitet.
Markström, Ann-Marie & Halldén, Gunilla (2009) Children’s strategies for agency in preschool.
Children & Society, 23(2), 112–122.
McInnes, Karen; Howard, Justine; Miles, Gareth & Crowley, Kevin (2011).
Differences in practitioners’ understanding of play and how this influences pedagogy and children’s perceptions of play. Early Years, 31(2), 121-133.
Nordin Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.
Näsman, Elisabet (2002). Vuxnas intresse av att se med barns ögon. I Lars Dahlgren & Kenneth Hultqvist (Red.), Seendet och seendets villkor. En bok om barn och ungas välfärd (s. 279-304). Stockholm: HLS Förlag.
Piaget, Jean (2008). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Nordstedts.
63
Qvarsell, Birgitta (2001). Juridik och politik i barnpedagogiken: om FN-konventionens dilemman.
Utbildning och demokrati, 10(2), 51-63.
Rasmussen, Kim (2004). Places for children – children’s places. SAGE Publications. London,
Thousand Oaks and New Delhi, 11(2), 155–173.
Skarre Aasebø, Turid & Melhuus, E. Cathrine (2005). Rum för barn rum för kunskap. Stockholm: Liber.
Skolverket (1998). Läroplanen för förskolan 98. Hämtad från: [http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442]
Skolverket (2009). Redovisning av regeringsuppdrag angående förtydliganden och
kompletteringar av förskolans läroplan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010). Läroplanen för förskolan 98. Reviderad 2010. Hämtad från: [http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442]
Skolverket (2016). Läroplanen för förskolan 98. Reviderad 2016. Hämtad från: [http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442]
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (1997). Pedagogiskt program för förskolan. Stockholm: Allmänna förlaget.
SOU 1972:26. Förskolan del 1. Betänkande angivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Allmänna förlaget.
SOU 1972:27. Förskolan del 2. Betänkande angivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Allmänna förlaget.
64
SOU 1997: 157. Att erövra omvärlden: förslag till läroplan för förskolan. Stockholm: Norstedts.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2013). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Lund: Studentlitteratur.
Tellgren, Britt (2004). Förskolan som mötesplats: barns strategier för tillträden och uteslutningar
i lek och samtal (Licentiate thesis, Örebro Educational Institution, 2) Örebro: Örebro Universitet.
Tullgren, Charlotte (2004). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet (Doctoral thesis, Malmö Studies in Educational Sciences, 10). Malmö: Malmö Högskola.
UNICEF (2009). Barnkonventionen: Fn:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling. Bakgrund till ändring i förskolans
läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij S. Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Welén, Therese (2003). Kunskap kräver lek (Forskning i fokus, 17). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Welén, Therese (2009). Historiska perspektiv på lek. I Mikael Jensen & Åsa Harvard (Red), Leka
65
Änggård, Eva (2012). Att skapa platser i naturmiljöer. Om hur vardagliga praktiker i en I Ur och Skur-förskola bidrar till att ge platser identitet. Nordiskbarnhageforskning, 5(10), 1–16.
Öhman, Margareta (2006) Empati genom lek och språk. Stockholm: Liber.
Öhman, Margareta (2006). Den viktiga vardagen: vardagsberättelser och värdegrund. Stockholm: Liber.
Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber.
66