Studiens syfte var att få en inblick över hur förskollärare beskriver arbetet med barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation genom kvalitativa intervjuer. För fortsatt forskning skulle det vara intressant att undersöka hur förskollärare använder pedagogisk dokumentation tillsammans med barn genom observationer för att synliggöra hur förskollärare faktiskt arbetar med det i praktiken. Det skulle även vara intressant att komplettera med barnintervjuer för att få reda på hur de ser på sin delaktighet och sitt inflytande i pedagogisk dokumentation. En fördjupad aspekt hade varit att jämföra förskollärares perspektiv och barns perspektiv för att se vilka likheter och skillnader som framträder samt att försöka ta reda på viktiga faktorer i förskolan som påverkar resultatet.
Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. utök. och aktualiserade uppl., s. 8– 16). Stockholm: Liber.
Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Arnér, E., & Tellgren, B. (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Bath, C. (2012). 'I can't read it; I don't know': Young children's participation in the pedagogical documentation of English early childhood education and care settings. International Journal of
Early Years Education, 20, 1-12. doi: 10.1080/09669760.2012.715242
Bergnehr, D. (2019). Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap - en begreppsdiskussion. Nordisk tidsskrift for pedagogikk och kritikk, 5, 49-61. doi: 10.23865/ntpk.v5.1373
Dahlbeck, P., & Westlund, K. (2015). En förskola i rörelse. I P. Dahlbeck & K. Westlund (Red.),
Förskola i rörelse och förändring (s. 11–26). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, G., & Elfström, I. (2014). Pedagogisk dokumentation i tillblivelse. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 19(4-5), 268-296.
Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande - postmoderna
perspektiv – exemplet förskolan (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod (2. utök. uppl.). Malmö: Gleerups.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (2003a). Om samband mellan dialog, samspel och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog,
samspel och lärande (s. 7–27). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (2003b). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.),
Eidevald, C. (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur
gör man? (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som
grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan.
(Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen). Elfström Pettersson, K. (2015). Children’s participation in preschool documentation practices.
Childhood, 22(2), 231– 247. doi: 10.1177/0907568213513480
Emilsson, A., & Pramling Samuelsson, I. (2014). Documentation and communication in Swedish preschools. Early Years: An International Research Journal, 34(2), 175-187. doi: 10.1080/09575146.2014.880664
Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (Red.), (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad
komplexitet. Stockholm: Liber.
Eriksson, A. (2007) Barns delaktighet i förskolan: på de vuxnas villkor? (Magisteruppsats, Mälardalens Högskola, Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap).
Eriksson, A. (2014). Barns delaktighet i förskolan. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan:
Barn i behov av stöd (2. uppl., s. 215–230). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (2. utök. och aktualiserade uppl., s. 34–54). Stockholm: Liber.
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 8(1–2), 12–23.
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: Den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Malmö: Gleerups.
Hart, R. (1995). The right to play and children's participation. I H. Shier (Red.), Article 31 Action
Pack: Children's Rights and Children's Play : Resources for Action to Implement Article 31 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. (s. 21-29). Birmingham: Play-Train.
Hjalmarsson, M. (2014). Enkäter till förskollärare. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 157–165). Stockholm: Liber.
Holmberg, C. (2015). Så är det ju - den blir aldrig färdig! En etnografisk studie om
förskolepedagogers arbete med pedagogisk dokumentation. (Licentiatavhandling, Stockholms
universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen).
Håkansson, J. (2017). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och
metoder (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Insulander, E., & Svärdemo Åberg, E. (2014). Vilken kunskap erkänns i det systematiska kvalitetsarbetet? Om oförenliga tankestilar i dagens förskola. Nordisk Barnehageforskning (alt.
Journal of Nordic Early Childhood Education Research), 7(12), 1-18.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 17(3–4), 152–170. Lantz Friedrich, A. (2008). Kompendium - Intervjumetodik, kvalitativa analyser och rapportering
av kvalitativa undersökningar. (Kompendium, Uppsala universitet, Institutionen för psykologi).
Från https://docplayer.se/5568765-Vad-ar-en-kvalitativ-analys.html
Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation? (2. rev. och uppdaterade uppl.). Malmö: Gleerups.
Lindgren, A-L. (2012). Ethical Issues in Pedagogical Documentation: Representations of Children Through Digital Technology. International Journal of Early Childhood, 44, 327–340. Doi: 10.1007/s13158-012-0074-x
Lindgren, A-L. (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. Malmö: Gleerups.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 144–156). Stockholm: Liber.
Palmer, A. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: Pedagogisk
dokumentation. Stockholm: Skolverket.
Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik.
Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1–2), 70–84.
Pramling Samuelsson, I., & Williams, P. (2015). Varför barns perspektiv är viktiga i yrkesprofessionen. I I. Engdahl & E. Ärlemalm-Hagsér (Red.), Att bli förskollärare:
Qvarsell, B. (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter: Godhetsmaximering eller kunskapsbildning? Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1–2), 101–113.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. utök. och aktualiserade uppl., s. 220–236). Stockholm: Liber.
Roos, C. (2014). Att berätta om små barn - att göra en minietnografisk studie. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 46–57). Stockholm: Liber.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barns rättigheter. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
Sheridan, S. (2015). Förskolans kvalitet - interaktiva och transformativa processer. I I. Engdahl & E. Ärlemalm-Hagsér (Red.), Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet (s. 228–242). Stockholm: Liber.
Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations: A New Model for Enhancing Children´s Participation in Decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. Children & Society. 15(2001), 107–117. doi: 10.1002/CHI.617
SKOLFS 2005:11. Ändringsbeslut Läroplan för förskolan LpFö 98. Stockholm: Utbildnings- och kulturdepartementet.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. uppl.). Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2015a). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015b). Systematiskt kvalitetsarbete: för skolväsendet. (2. uppl.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Nordstedts Juridik.
Sommer, D., & Pramling Samuelsson, I. (2011). Introduktion: Barnperspektiv och barns perspektiv - den skandinaviska kontexten. I. D. Sommer, I. Pramling Samuelsson & K. Hundeide (Red.),
Svenning, B. (2011). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i
förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok
i kvalitativa metoder (2. utök. och aktualiserade uppl., s. 208–219). Stockholm: Liber.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. utök. och aktualiserade uppl., s. 17–32). Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2013). Lärande & kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2017). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U.P Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning (4. rev. uppl., s. 203–264). Stockholm: Natur & Kultur. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4. omarb. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
UNICEF Sverige. (2016). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Utbildningsdep., & Regeringskansliet.
Vallberg Roth, A-C. (2014). Bedömning i förskolors dokumentation - fenomen begrepp och
reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4–5), 268-296.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Åberg, A., & Lenz Taguchi, H. (2018). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt
arbete (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Öqvist, A., & Cervantes, S. (2018). Teaching in preschool: heads of preschools governance throughout the systematic quality work, Nordic Journal of Studies in Educational Policy. 4(1), 38– 47. doi: 10.1080/20020317.2017.1419040
Bilaga 1:
Från: XX
Skickat: 2019-XX-XX Till: YY, ZZ, ÅÅ, ÄÄ, ÖÖ
Ämne: Examensarbete om pedagogisk dokumentation.
Hej!
Vi är två förskollärarstudenter som håller på och skriver examensarbete om hur förskollärare beskriver arbetet med barns delaktighet och inflytande i den pedagogisk dokumentation. Och skulle vilja intervju 1–2 förskollärare på …- förskola, om någon skulle vara intresserad att delta. Intervjun kommer ta ca 60 minuter och planeras att genomföras under vecka 47 och eventuellt vecka 48 vid behov.
Vi skulle behöva mailadresser till förskollärare som skulle vilja ställa upp och gärna lite information om hur länge de arbetat som förskollärare för att få spridning i ålder och hur länge sedan de fick legitimation.
Vi skulle behöva få kontakt med potentiella deltagare senast fredag XX/XX för att bestämma tid för intervju samt information om studien och samtycke.
Mvh