Det finns mängder med forskning som påvisar hur personer med BPD upplever omvårdanden i vården men trots detta så sker ingen större förändring. Ett förslag på framtida forskning är just att ta reda på varför ingen förändring sker i omvårdnaden av personer med BPD. Beror det på fortsatt okunskap eller beror det på ovilja hos
vårdpersonalen att inte ta sig an nya kunskaper som skulle kunna leda till förbättring för dessa personer? Att göra en studie där vårdpersonal intervjuas relaterat till omvårdnaden av personer med BPD skulle vara av stor vikt och kunna bidra till nytta.
REFERENSLISTA
Barker, P., & Barker-Buchanan, P. (2005). The Tidal Model: A Guide for Mental Health
Professionals. New York: Routledge.
Bäckström, B. (2016). Neuroleptika vid emotionell personlighetsstörning hos barn och
ungdomar. Hämtad den 28 december från: https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och- sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/7.%20Neuroleptika%20vid%20emotion ellt%20instabil%20personlighetsstorningar%20hos%20barn%20och%20ungdomar.pdf
Bonnington, O. & Rose, D. (2014). Exploring stigmatisation among people diagnosed with either bipolar disorder or borderline personality disorder: A critical realist analysis.
Social Science & Medicin, (123), 7-17. doi.org/10.1016/j.socscimed.2014.10.048.
Crowe, M. (2004a). Never god enough-part 1: shame or borderline personality disorder?
Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, (11), 327-324.
Crowe, M. (2004b). Never god enough-part 2: clinical implications. Journal of Psychiatric
and Mental Health Nursing, (11), 335–340.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka Hälsa & Vårdande. Stockholm: Natur & kultur.
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss.143–154). Lund:
Studentlitteratur.
Fallon, P. (2003). Travelling through the system: the lived experience of people with borderline personality disorder in contact with psychiatric services. Journal of
Psychiatric and Mental Health Nursing, 10(4), 393–400. Filar, N J., & Ward, C.
(2005). Borderline personality disorder: attitudes of mental health nurses. Mental
Health Practice. 9(2). 34–36.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (ss.57–80). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindgren, B. -M., Wilstrand, C., Gilje, F., & Olofsson, B. (2004). Struggling for hopefulness: a qualitative study of Swedish women who self-harm. Journal of Psychiatric and
Mental Health Nursing, 11(3), 284-291. DOI: 10.1111/j.1365-2850.2004.00712.x
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss.111–119). Lund:
Herlofson, J. & Ekselius, L. (2017). Personlighetssyndrom. I Herlofson, J (Red.) Psykiatri (ss. 557–610). Lund: Studentlitteratur AB.
Horn, N., Johnstone, L. & Brooke, S. (2007). Some service user perspectives on the diagnosis of borderline personality disorder. Journal of Mental Health, 16(2), 255–269.
doi.org/10.1080/09638230601056371
Jörgensen, B B. (2012). Omvårdnadsteori som referensram. I Jörgensen, BB (Red.),
Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling (ss.57–75).
Stockholm: Liber AB.
Kåver, A., & Nilsonne, Å. (2002). Dialektisk Beteendeterapi vid emotionellt instabil
personlighetsstörning. Stockholm: Natur & Kultur.
Lawin, S. & Mcmahon, J. (2015). Experience of care by Australians with a diagnosis of borderline personality disorder. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, (22), 510-521. doi: 10.1111/jpm.12226.
Lundman, B., & Hällgren-Greneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-sjukvård. (ss.219-234). Lund: Studentlitteratur AB.
Morris, C., Smith, I & Alwin, N. (2014). Is contact with adult mental health service helpful with a diagnosable? A study of service users views in the Uk. Journal of Mental
Health, 23(5),251-255.
Nehls, N. (1999). Borderline personality disorder: the voice of patients. Research in Nursing
& Health, 22(4), 285-293.
Neville, S., Adams, J & Cook, C. (2016). Using internet-based approaches to collect qualitative data from vulnerable groups: reflections from the field. Contemporary
Nurse. 52 (6). 657–668.doi: 10.1080/10376178.2015.1095056.
Ntshingila, N., Poggenpoel, M., Myburg, C.P.H. & Temane, A. (2015). Experience of women living with borderline personality disorder. Health SA Gesondheid, (21),110-119. O´Connel, B., & Dowling, M. (2013). Community psychiatric nurse´s experience of caring for
clients with borderline personality disorder. Mental Pealth Practice, 17 (4), 27-33. Perseius, K-I., Ekdahl, S, Åsberg, M & Samuelsson, M. (2005). To Tame a Volcano: Patients
with borderline personality disorder and their perceptions of suffering. Archives of
Psychiatric Nursing, 19(4), 160-168.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: Genereating and assessing evidence for
Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. (2014).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Stockholm: Svensk
Sjuksköterskeförening. Hämtad den 5 april 2019 från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014.pdf
Robert, S., Biskin, MD., & Joel Paris, MD. (2012). Diagnosing borderline personality disorder. Canadian Medical Association or its licensors, 184, (16). doi:10 1503 /cmaj.090618.
Rydén, G. & Vinnars, B. (2002). Flera alternativ för symtomlindring men inget mot störningen. Läkartidningen, 99(50), 5088–5094.Svensk Sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad den 20 april 2019 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska Principer (ISBN:91-7307-008-4). Stockholm: Vetenskapsrådet.
1177, Vårdguiden. (2018) Emotionellt instabilt personlighetssyndrom-borderline
personlighetssyndrom. Hämtad 18 december 2018 från:
https://www.1177.se/ostergotland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och- besvar/angest/emotionellt-instabilt-personlighetssyndrom--borderline-
personlighetssyndrom/
Weight, E J. & Kendal, S. (2013). Staff attitydes towards inpatients with borderline personality disorder. Mental Health Practice, 17 (3), 34–38.Wiklund Gustin, L. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.
Wiklund. (2008). Vårdvetenskap I klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Woolaston, K. & Hixenbaugh, P. (2008). Destructive Wirvelvind: nurse´s perceptions of patients diagnosed with borderline personality disorder. Journal of Psychiatric and
Mental Health Nursing, (15), 703-709.
Wright, K. (2012) Therapeutic alliances in people with borderline personality disorder.
1
BILAGA A. INTERVJUGUIDE
• Kan du berätta om ett vårdtillfälle där du upplevde att du fick den det stöd som du behövde.
• På vilket sätt upplevde du att det var stödjande?
• Kan du berätta om något vårdtillfälle där du upplevde att du inte fick det stöd som du behövde.
• På vilket sätt upplevde du att du inte fick det stöd du hade behövt?
• Vilka förväntningar har du i mötet med omvårdnadspersonal när du befinner dig i vårdsituation?
• Utifrån dina erfarenheter hur skulle du vilja att vården skulle se ut utifrån dina egna önskemål och behov.
2
BILAGA B. MISSIVBREV TILL DELTAGARNA
Tillfrågan om deltagande i ” Gränsland-Borderline”.
Jag heter Mikaela Stenberg och är student i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med min studie är att beskriva vilka förväntningar personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning har på den psykiatriska
slutenvården. Intervjuerna förväntas starta vecka 7, 2019. Min fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att du blir intervjuad via telefon. Om du väljer att delta ringer jag upp dig och samtalet kommer att spelas in via en inspelnings APP på min mobil. Intervjun kommer att pågå under ca en timme. Intervjun kommer ordagrant skrivas ner för att sedan analyseras och därefter finna mönster mellan intervjuerna.
Att delta i intervjun kommer för din del ge dig utrymme att uttrycka dina förväntningar, tankar och erfarenheter gällande vilket stöd du behöver av den psykiatriska slutenvården. Som författare är jag medveten om att denna intervju kan medföra känslor och minnen som kan vara extra känsliga och jobbiga. Du kan därför när som helst avbryta intervjun, avstå att svara eller bara ta en paus utan att du behöver ange någon orsak.
Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter avidentifieras, data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. Inspelade data kommer att raderas när studien är avslutad. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till dig.
Om du är intresserad av delta i studien kan du kontakta mig, Mikaela Stenberg, via mejl:
msg18004@student.mdh.se för skriftligt samtycke till att delta i studien samt ytterligare
information och eventuella frågeställningar.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av mig eller min handledare. Med vänliga hälsningar
Mikaela Stenberg
Mitt namn: Mikaela Stenberg, Student, msg18004@student.mdh.se
3
BILAGA C. SAMTYCKE TILL ATT DELTA I PROJEKTET
Samtycke till att deltaga i projektet,
”Gränsland-Borderline”.
Jag har skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga
informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
Jag tackar JA till att delta i studien.
_______________________________
Namn
____________________________
Datum
För samtycke behöver du fylla i datum och namn, sänd sedan samtycket åter till mig:
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00