För vidare forskning inom ämnet skulle djupgående till exempel en etnografisk studie kunna bidra med en mer grundlig insikt i och för de olika strategierna som framkommit
37
i detta arbete. Genom att finnas på plats i de verksamheter där förskollärare från de olika grupperna är verksamma skulle en fördjupad studie av inomhusmiljön vara möjlig och objektivt studeras utan att endast grundas i respondenternas egen uppfattning och skildring av sin verksamhet.
Vidare skulle resultatet av detta arbete kunna utvecklas genom att utföra en mer jämnt fördelad population sett till erfarenhet och utbildningsår för att undersöka vad och om utbildning och uppdaterad kunskap kring tidigare forskning har för inverkan på förskollärares inställning till att arbeta med genus i förskolan.
38
Referenser
Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront.
Ambjörnsson, F. (2011) Rosa: den farliga färgen. Stockholm: Ordfront.
Barnombudsmannen, https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkon ventionen/ Hämtad 2019-10-08
Butler, J. (1999[1990]). Gender trouble [Elektronisk resurs] feminism and the subversion of identity. New York: Routledge.
Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter, 1.
uppl., Studentlitteratur, Lund
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Børve, H. E., & Børve, E. (2017). Rooms with Gender: Physical Environment and Play Culture in Kindergarten. Early Child Development and Care, 187(5), 1069–1081.
Retrieved from:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ 1140387&site=eds-live Hämtad: 2019-08-28
Caldera, Y. M., Huston AC, O'Brien M. (1989). Social Interactions and Play Patterns of Parents and Toddlers with Feminine, Masculine, and Neutral Toys. Child Development, 60(1), 70–76. Retrieved from:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ 387603&site=ehost-live Hämtad: 2019-08-28
Chapman, R. (2015). A case study of gendered play in preschools: how early childhood educators’ perceptions of gender influence children’s play. Early Child Development and Care, 186(8), 1271–1284. Retrieved from:
https://doi.org/10.1080/03004430.2015.1089435 Hämtad: 2019-08-28
Cherney, I. D., Kelly-Vance, L., Glover, K. G., Ruane, A., & Ryalls, B. O. (2003). The effects of stereotyped toys and gender on play assessment in children aged 18-47 months. Educational Psychology, 23(1), 95–105. Retrieved from:
https://doi.org/10.1080/01443410303222 Hämtad: 2019-08-10 Vetenskapsrådet. Codex (2019), Retrieved
from: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad: 2019-10-19
39
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss.. Jönköping. Retreived from: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:158528/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2019-09-05
Eidevald, C. (2011). "Anna bråkar!": att göra jämställdhet i förskolan. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Emilson, A., Folkesson, A-M., Moqvist Lindberg, I. (2016). Gender Beliefs and Embedded Gendered Values in Preschool. Springer Science+Business Media Dordrecht, 48:225–240. doi: 10.1007/s13158-016-0162-4.
Frödén, S. (2019). Situated Decoding of Gender in a Swedish Preschool Practice.
Ethnography and Education, 14(2), 121–135. Retrieved from:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ 1205248&site=eds-live Hämtad: 2019-08-28
Hedlin, M. (2006). Jämställdhet - en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber AB Heikkilä, M. (2013). Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan i Norden: Med lärande exempel. Retreived from:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:701475/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2019-08-28 Heikkilä, M. (2015). Lärande och jämställdhet i förskola och skola. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Göteborgs Universitet. Retrieved from:
http://hdl.handle.net/2077/22776 Hämtad: 2019-10-07
Hirdman, Y. (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. (2., [rev.]
uppl.)Malmö:Liber
Kjellberg, K. (2005). Snacka om jämställdhet!. (1. uppl.) Stockholm: Rädda barnen.
Larsen, A.T. (2005). From feminist to family politics: re-doing gender in Denmark after 1970. NORA (Online). (2005(13):2, s. 90-100).
Lyttleton-Smith, J. (n.d.). Objects of conflict: (re) configuring early childhood experiences of gender in the preschool classroom. Gender and Education, 1–18.
Retrieved from: https://doi.org/10.1080/09540253.2017.1332343 Hämtad: 2019-08-10 Nelson, A. & Nilsson, M. (2002). Det massiva barnrummet: Teoretiska och empiriska studier av leksaker. (Doctoral dissertation). Malmö: Forskarutbildningen i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola
40
Norberg, M. (2005). Jämställdhetens spjutspets?: manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet. Göteborg: Arkipelag
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande.
Stockholm: Liber
Regeringen (2018) Barnkonventionens väg mot svensk lag. Retrieved from:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionens-vag-mot-svensk-lag/
Hämtad: 2019-10-07
Regeringen (2006) Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolanspedagogiska arbete. Retrieved from:
https://www.regeringen.se/contentassets/c1c17b2298f8467ebab019c9aafe3f0e/jamstalld -forskola---om-betydelsen-av-jamstalldhet-och-genus-i-forskolans-pedagogiska-arbete-sou-200675 Hämtad: 2019-10-07
Rithander, S. (1991). Flickor och pojkar i förskolan. Hjälpfröknar och rebeller.
Falköping. Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Rubinstein Reich, L, Tallberg Broman & Vallberg Roth (2017). Professionell yrkesutövning i förskola – Kontinuitet och förändring. Lund: Studentlitteratur.
Skeggs, B. (2000). Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön. Stockholm:
Daidalos.
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med jämställdhet. Retreived
from https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapport er/kvalitetsgranskningar/2017/jamstalldhet/jamstalldhet-i-forskolan.pdf Hämtad: 2019-08-27
Statistiska centralbyrån (2016). Frågor och svar om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar. Retreived from:
https://www.scb.se/contentassets/c6dd18d66ab240e89d674ce728e4145f/ov9999_2016a 01_br_x08br1601.pdf Hämtad: 2019-10-01
SOU 2006:75. Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i
förskolans pedagogiska arbete. Delegationen för jämställdhet i förskolan. Stockholm:
Fritzes.
Svaleryd, K. (2002). Genuspedagogik. Stockholm: Liber AB
Sverige (2013). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
41
Sverige. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]).
Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2019). Guide och webbinarium om förändringarna i Lpfö 18.
Retrieved from:
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/guide-och-webbinarium-om-forandringarna Hämtat: 2019-11-08
Tas, I. (2018). An analysis on play and playmate preferences of 48 to 66 months old children in the context of gender. Academic Journals, 13(13), 511–517. doi:
10.5897/ERR2017.3355. Unicef. Barnkonventionen. Retrieved from:
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten Hämtad: 2019-10-03
Änggård, E. (2011) Children´s Gendered and Non-Gendered Play in Natural Spaces.
Children, Youth and Environments 21(2): 5–33. Hämtad: 2019- 11-10
Ärlemalm-Hagsér, E., Pramling Samuelsson, I. (2009).,Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, (2), 89. Retrieved from:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=edsswe&AN
=edsswe.oai.services.scigloo.org.100493&site=eds-live Hämtad: 2019-08-10
42