I urvalet gällande vilka studier som jag ansåg relevanta att analysera valde jag att exkludera studier som är begränsade till att endast omfatta delar av hälsoundervisningen. Exempelvis studier om kostundervisning eller undervisning om kroppsideal. En av anledningarna till att jag exkluderade dessa studier var att jag som ensam forskare inte skulle ha hunnit med att analysera dessa studier då antalet studier i urvalet sannolikt skulle ha dubblerats. Även om dessa studier bara behandlar delar av hälsoundervisningen så skulle de säkert ha bidragit till en ännu klarare bild av undervisningen om vilket hälsoperspektiv som dominerar i
hälsoundervisningen. Därför föreslår jag att andra forskare skulle kunna utvidga den översikt som jag har lagt grund för och på något sätt även inkludera dessa mer begränsade studier gällande hälsoundervisningen av gymnasieämnet idrott och hälsa.
8 Referenser
Annerstedt, C. (1991). Idrottslärarna och idrottsämnet. Utveckling, mål kompetens: ett didaktiskt perspektiv.
Doktorsavhandling. Göteborgsuniversitet.
Annerstedt, C, Peitersen, B & Rønholt, H. (2001). Idrottsundervisning: ämnet idrott och hälsas didaktik, Göteborg: Multicare.
Annerstedt, C. (2001). Ämnet idrott och hälsa – ett historiskt perspektiv. s. 73-110. I: Rönholt, H., Peitersen, B., & Annerstedt, C. (red.) Idrottsundervisning: Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare Förlag AB.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Brolin, M (2017). Perspektiv på hälsa: att bredda vägen. Stockholm: Liber AB.
Carlberg, I. (2018). Några elevers syn på hälsa och skolans hälsoarbete: En kvalitativ intervjustudie.
Kandidatuppsats, Gymnastik- och idrottshögskolan. Hämtad 2018-11-21 från: http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?dswid=-5149&pid=diva2%3A1220610&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=N%C3%A5gra+elevers+
syn+p%C3%A5+h%C3%A4lsa+och+skolans+h%C3%A4lsoarbete&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D
&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_
sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
Carlsson, E. (2016). ”Vi kan ju inte testa på steroider”: En kvalitativ studie av elevers uppfattning om hälsa i ämnet idrott och hälsa. Kandidatuppsats, Gymnastik- och idrottshögskolan. Hämtad 2018-21-11 från
:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-5149&pid=diva2%3A950040&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=Vi+kan+ju+inte+testa+p%
C3%A5+steroider&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&no OfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
Ekberg, J. (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9.
Doktorsavhandling. Malmö högskola.
Elmendahl, J & Andersson, A. (2018). Hälsa, något som bedöms: En kvalitativ studie om gymnasielärares syn på undervisning och bedömning av hälsa i ämnet idrott och hälsa. Kandidatuppsats, Linnéuniversitetet.
Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=418&pid=diva2%3A1180242&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv
&query=En+kvalitativ+studie+om+gymnasiel%C3%A4rares+syn+p%C3%A5+undervisning+och+bed%C3
%B6mning+av+h%C3%A4lsa+i+%C3%A4mnet+idrott+och+h%C3%A4lsa&af=%5B%5D&aq=%5B%5B
%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrd er2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
Eriksson, J & Linderholm, K. 2018. Hälsa i ämnet idrott och hälsa: Gymnasieelevers upplevelse av hälsoundervisningen. Kandidatuppsats, Gymnastik- och idrottshögskolan. Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-5149&pid=diva2%3A1213993&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=Gymnasieelevers+upplev else+av+h%C3%A4lsoundervisningen&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&
aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false
&sf=all
Erkkilä, M & Zettergren, O. (2014) . ”Måste vi prata om det här igen?”. En undersökning om hur gymnasielärare behandlar hälsa och livsstil i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Kandidatuppsats, Uppsala universitet. Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-5149&pid=diva2%3A783412&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=En+unders%C3%B6kning +om+hur+gymnasiel%C3%A4rare+behandlar+h%C3%A4lsa+och+livsstil+i+undervisningen+i+%C3%A4m net+Idrott+och+h%C3%A4lsa.&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%
5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
Ewles, L & S. (2003). Promoting health: a practical guide. Edinburgh: Baillière Tindall.
Ferner, J & Albertsson, J. (2014). Idrott och hälsa med fokus på hälsa: En kvalitativ studie om elevers syn på hälsa i undervisningen. Kandidatuppsats, Linnéuniversitetet. Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?dswid=-5149&pid=diva2%3A754675&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=H%C3%A4lsa+i+%C3%
A4mnet+idrott+och+h%C3%A4lsa+gustin&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%
5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=
false&sf=all
Fernros, D. (2015). Hälsobegreppet i idrott och hälsa: Hur uppfattar och arbetar idrottslärarna med hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa?. Kandidatuppsats, Karlstads universitetet. Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=418&pid=diva2%3A893086&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv
&query=Hur+uppfattar+och+arbetar+idrottsl%C3%A4rarna+med+h%C3%A4lsoperspektivet+i+%C3%A4m net+idrott+och+h%C3%A4lsa%3F+&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aq e=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&s f=all
Fjällner, M. (2012). Är hälsa enbart att springa och svettas på lektionen i idrott och hälsa?: En fallstudie om hur hälsoundervisning kan bedrivas i gymnasieskolan. Kandidatuppsats, Umeå universitet. Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-5149&pid=diva2%3A615633&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=En+fallstudie+om+hur+h
%C3%A4lsoundervisning+kan+bedrivas+i+gymnasieskolan.&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=
%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_as c&onlyFullText=false&sf=all
Gard, M. & Wright, J. (2001). Studies in Philosophy and Education. 20: 535. Hämtad 2018-11-21 från:
https://doi.org/10.1023/A:1012238617836
Gustin, E & Matsson, J. (2014). Hälsa i ämnet idrott och hälsa: En kvalitativ studie av elevers uppfattningar om be-greppet hälsa och dess integrering i ämnet idrott och hälsa. Kandidatuppsats, Linnéuniversitetet.
Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-5149&pid=diva2%3A754675&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=H%C3%A4lsa+i+%C3%
A4mnet+idrott+och+h%C3%A4lsa+gustin&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%
5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=
false&sf=all
Hemberg, J. (2014). Lärares tankar om hälsa: Vad lär idrottslärare ut om hälsa i skolan?, Kandidatuppsats, Gymnastik- och idrottshögskolan. Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=418&pid=diva2%3A696895&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv
&query=Lärares+tankar+om+hälsa%2C+Hemberg&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%
Kirk, D. (2010). Physical education futures. London: Routledge.
Lamberg, A & Svensson, W. (2018). Hälsans betydelse: Gymnasielärares syn på begreppet hälsa och hur de anser att det påverkar undervisningen inom idrott och hälsa. Kandidatuppsats, Linnéuniversitetet. Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=418&pid=diva2%3A1182952&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv
&query=Gymnasiel%C3%A4rares+syn+p%C3%A5+begreppet+h%C3%A4lsa+och+hur+de+anser+att+det+
p%C3%A5verkar+undervisningen+inom+idrott+och+h%C3%A4lsa&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5 D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title _sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: I dag, i går, i morgon. Stockholm: Liber.
Laqueur, T. (1994). Om könens uppkomst. Hur kroppen blev kvinnlig och manlig. Stockholm/ Stehag:
Symposion.
Lindblom, M & Östergren, M. (2012). Idrott och hälsa: En studie om lärares hälsoundervisning.
Kandidatuppsats, Umeå universitet. Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=418&pid=diva2%3A633059&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv
&query=Idrott+och+h%C3%A4lsa+%C3%96stergren+Lindholm&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&
aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_so rt_asc&onlyFullText=false&sf=all
Linde, G. (2012). Det ska ni veta!: En introduktion i läroplansteori. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Linderoth, J. (1993). Gymnastik med lek och idrott. För och mot fria kroppsövningar i det svenska läroverket 1878-1928. Stockholm: HLS förlag.
Lundquist Wanneberg, P. (2004). Kroppens medborgarfostran. Kropp, klass och genus i skolans fysiska fostran 1919-1962. Doktorsavhandling. Stockholmsuniversitet.
Lundvall, S & Meckbach, J. (2008). Mind the gap: physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings, Physical Education, Sport Pedagogy 13(4), 345-364.
McCuaig, L,. Öhman, M. & J, Wright. (2013) Shepherds in the gym: employing a pastoral power analytic on
caring teaching in HPE, Sport, Education and Society, 18(6), 788-806.
Nymark, E. (2013). Hur arbetar idrottsläraren för att uppmuntra och motivera elever till att bibehålla hälsa i framtiden?. Kandidatuppsats, Gymnastik- och idrottshögskolan. Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=418&pid=diva2%3A677871&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv
&query=Hur+arbetar+idrottsl%C3%A4raren+f%C3%B6r+att+uppmuntra+och+motivera+elever+till+att+bib eh%C3%A5lla+h%C3%A4lsa+i+framtiden%3F&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%
5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFull Text=false&sf=all
Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: Universitetsbiblioteket.
Quennerstedt, M. (2008). Exploring the relationship between physical activity and health: a salutogenic approach to physical education. Sport, Education and Society, 13(3), 267-283.
Raanaes, P. (2015). Idrott (och hälsa?): En kvalitativ intervjustudie om hur lärare i idrott och hälsa
uppfattar hälsobegreppet i den nya läroplanen(GY11). Kandidatuppsats, Umeå universitet. Hämtad 2018-11-21 från: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A801451&dswid=-5149
Ranki, K & Hägglund, J. (2018). Idrott och hälsa eller hälsa i idrott: En kvalitativ studie om lärarnas upplevelse av hälsoundervisning i Sverige och i Finland. Kandidatuppsats, Umeå universitet. Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-5149&pid=diva2%3A1221566&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=Ranki+H%C3%A4gglun d&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sort Order=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
Rienecker, L & Jorgensen, S, P. (2014). Att skriva en bra uppsats, 3. uppl. Samfundslitteratur och Liber AB
Sandahl, B. (2005). Ett ämne för alla? Normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning 1962-2002.
Doktorsavhandling. Stockholm: Carlssons
Seedhouse, D. (1997).
Health Promotion: Philosophy, Prejudice, and Practice by Dr. David Seedhouse (1997-01-15)
Skolinspektionen, (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9. Stockholm:
Skolinspektionen 2018
Skolinspektionen. (2010). ”Mycket idrott och lite hälsa” Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i idrott och hälsa. Stockholm: Skolinspektionen 2010
Skolverket. (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2589.
Skolverket. (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.
Hämtad 2018-11-21 från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705
Ståhl, J. (2013) .”Det handlar om att må bra fysiskt helt enkelt”: En kvalitativ intervjustudie om sju idrottslärares syn på begreppet hälsa inom ämnet Idrott och hälsa. Kandidatuppsats, Uppsala universitet.
Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-5149&pid=diva2%3A704952&c=4&searchType=SIMPLE&language=sv&query=Jonatan+St%C3%A5hl&a f=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrd er=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
Vallberg Roth, A.-C. (2002). De yngre barnens läroplanshistoria.
Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2002). 17 s. : 2002 :
Hämtad 2018-11-21 från: URL: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
World Health Organisation [WHO]. (1986). The Ottawa charter for health promotion. Köpenhamn. WHO Europe, 1986. Ottawadeklarationen. Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/
WHO. (1948). World Health Organization, Constitution of the World Health Organization. Geneve: WHO. Hämtad 2018-11-21 från:
http://www.who.int/?ReturnUrl=http%3a%2f%2fwww.who.int%2fsuggestions%2ffaq%2fen%2f,
Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder - och inga kvantitativa heller för den delen: Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik
Forskning i Sverige, 6(4), 270-292.
Östman, S & Källman, E. (2017).”Vi får ju inte glömma bort att de ska röra på sig”; Lärares uppfattningar om hur hälsa implementeras i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Kandidatuppsats, Umeå universitet.
Hämtad 2018-11-21 från: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1168429&dswid=-8892
9 Bilaga 1
Analystabeller för enskilda lärare
Uppsats: Hälsa, något som bedöms? (Andersson & Elmendahl, 2017).
Fiktivt lärarnamn
Citat från läraren Författarens eventuella kommentar
Hälsosyn & koppling till matris
Min redogörelse för koppling till hälsosyn Victor, 63 ”Jag vill ju inte påstå att
jag bedriver
undervisningen utifrån ämnet hälsa utan att jag bedriver den utifrån rörelseaktiviteter eller vad det nu kan vara, men med dessa hälsoglasögon mer tycker jag - Victor, 63”
Vi pratar med varje elev om deras livsstil, vi tar upp allt som har med det och göra, om stress och rökning, mat och hur de tränar, sömn och sådana saker. [...] är de rökare så erkänner som det, dricker de för mycket alkohol erkänner de det och vi utsätter dem då inte något straff på något vis utan erbjuder dem hjälp.
Det är ju ett svårt begrepp att bedöma, det här med deras sömn och kost, deras sociala relationer. Det är jättesvåra invägningar att examinera i, så det gör jag nog inte. Jag ser det mer som en helhet och samtalar kring det och ifrågasätter lite. Men att ha någon examination, nej, det har jag inte i sig”
menar istället på att hälsa kommer på köpet genom att eleverna aktivt får röra på sig.
Läraren anser att hälsoaspekten finns i
undervisningen även om den inte rent konkret kommer till uttryck som en uttalad del i undervisningen.
Patogen-
* All fysisk aktivitet ses som
hälsoundervisning.
Lärandemål är underordnade fysisk träning.
* Det anses givet på förhand vad som ger hälsa, utan hänsyn tagen till individuella behov. Uppmaning mot
hälsonormalisering genom upplysning om att ohälsa förhindras genom
”rätt” vanor kopplade till biomedicinska faktorer. Detta utan hänsyn till vad som är begripligt, hanterbart eller meningsfullt för individuella elever.
Andreas, 58
Jag försöker nog göra så mycket praktiskt, men jag är praktisk av mig. Jag kör sällan, visst det händer med inte ofta
teorilektioner. Det ska ju alltid röra på sig, försöker att blanda in det i de
Andreas 58, bedriver en blockverksamhet kring hälsa och livsstil där eleverna själva ska analysera, planera, utföra samt reflektera över en vald del som kopplas till hälsa och
Övervägande Patogen?
* Det anses givet på förhand vad som ger hälsa, utan hänsyn tagen till individuella
övningar vi gör”
”Ihälsa ligger hygien och sådana bitar, som vi kanske tar upp lite för lite då jag ser ett problem idag med att det är många som inte duschar.”
som ska förbättras. behov. Uppmaning mot
hälsonormalisering genom upplysning om att ohälsa förhindras genom
”rätt” vanor kopplade till biomedicinska faktorer. Detta utan hänsyn till vad som är begripligt, hanterbart eller meningsfullt för individuella elever.
* All fysisk aktivitet ses som
hälsoundervisning.
Lärandemål är underordnade fysisk träning.
* Demokrati och medbestämmande ses som en
hälsoresurs som utvecklar KASAM.
Max, 39
”Så just nu med tvåorna har vi en teoretisk period, där fokus är på psykisk ohälsa, som ena läraren kör. Jag har fått reglera anspänning och lite mer mentala metoder.”
Jag hade någon elev som kunde redogöra för allt vad kostlära är och allt sånt där, samtidigt som han kunde göra reflektionen över vad som skulle göras men inte hade någon motivation till att göra det, sedan redovisade han ärligt hur han åt. Men kunskapen finns där, han visste vad han skulle göra. Men kuggar man honom på att han inte gör det så är det ingen som kommer vara ärlig mot mig. Det är bättre att få in en ärlig
Salutogent
* Likt det patogena synsättet på hälsa ses biomedicinska och fysiska faktorer som viktiga för hälsan, men sociala samt psykiska faktorer ses som lika viktiga.
* Undervisningen syftar till att ge eleverna nycklar till att utveckla
hälsoresurser.
Lärande ses som en hälsoresurs som utvecklar KASAM.
dokumentation och sen få en reflektion kring det för det kan ju skapa lärande - Max, 39
Jesper, 63 Det var en helt ny tanke precis som jag säger, man kan titta på innebandy t.ex., man kan spela innebandy ur ett
hälsoperspektiv och ur ett tävlingsperspektiv. Ja menar det är klart att vi spelar ur ett
hälsoperspektiv
”Vi pratar med varje elev om deras livsstil, vi tar upp allt som har med det och göra, om stress och rökning, mat och hur de tränar, sömn och sådana saker. [...] är de rökare så erkänner som det, dricker de för mycket alkohol erkänner de det och vi utsätter dem då inte något straff på något vis utan erbjuder dem hjälp”
”tidigare menade han på att ämnet hade stort tävlingsfokus men att han nu fokuserade på hälsoaspekter även om innehållet är det samma som tidigare.”
”Jesper 63, förklarar att examinationer kring hälsa delas upp för E-nivå respektive högre betyg, då det för ett E räcker med att eleverna deltar aktivt i undervisningen.”
Patogen
* All fysisk aktivitet ses som
hälsoundervisning.
Lärandemål är underordnade fysisk träning.
* Det anses givet på förhand vad som ger hälsa, utan hänsyn tagen till individuella behov. Uppmaning mot
hälsonormalisering genom upplysning om att ohälsa förhindras genom
”rätt” vanor kopplade till biomedicinska faktorer. Detta utan hänsyn till vad som är begripligt, hanterbart eller meningsfullt för individuella elever.
Robin, 36 ”Mycket handlar om att utgå från sig själv. Att sträva efter att göra en egen förbättring.”
”Robin 36, trycker på att undervisningen kring hälsa måste vara individbaserad, att göra förbättringar och utveckla en bättre hälsa kan se olika ut hos varje individ, undervisningen går då inte att generalisera.”
”Robin 36, anser att i de
studieförberedande programmen kan teoretiska uppgifter med fördel vävas in gentemot de praktiska och yrkesförberedande programmen där undervisningen
Salutogent-
*Konstruktionistiskt- Det är inte på för hand givet vad som skapar hälsa hos alla individer, kritiskt förhållningssätt till hälsa.
präglas av mer praktiska kunskaper.
Beroende på vilken elevgrupp läraren undervisar anpassas undervisningen därefter, inklusive hälsoundervisningen
”
Axel, 41 Där så tittar jag på arbetet hur de ställer sig till det (sömn, kost och rörelse) och hur de kan förbättra det ur en hälsoaspekt. Så där har jag lagt mycket fokus på hälsa. Jag har utgått mer från
kunskapskraven, det står någonstans att eleverna ska ha kunskaper om sin livsstil, det har jag utgått ifrån. Det kopplas till vilka kunskaper de kan om sin livsstil. - Axel, 41
Jag kan ju tycka att idrott och hälsa inte är idrott och hälsa, det är idrott.
Hälsoaspekten vävs in lite grann, i ämnet, fast hälsan är inte så betydelsefull för idrottslärare i allmänhet - Axel, 41
Axel 41, förklarar att traditioner på hans arbetsplats styr hur han bedriver sin undervisning, det finns normer som påverkar idrott och hälsas status på skolan, där både eleverna och andra lärare på skolan där han arbetar ser idrott och hälsa som endast idrott vilket gör att hälsoperspektivet hamnar i
skuggan.
Patogent
* All fysisk aktivitet ses som
hälsoundervisning.
Lärandemål är underordnade fysisk träning.
* Utesluter de
psykiska samt sociala aspekterna av hälsa och värderar hälsan utifrån
fysiska/biomedicinska faktorer.
Hälsa i ett långt perspektiv (Nymark, 2013)
Fiktivt
Hälsosyn & Koppling till matris
Min redogörelse för koppling till hälsosyn Lärare A Avspänning till exempel
[...] men sen också teoretiska kunskaper som vävs in i möjligheten för att bygga hälsa..och dom teoretiska kunskaperna tycker jag bör bland annat att ta upp till exempel kroppsideal [...] sen också att man pratar om kost- och näringslära som är jättejätteviktigt när vi
Övervägande Salutogen-
*Konstruktionistiskt- Det är inte på för hand givet vad som skapar hälsa hos alla individer, kritiskt förhållningssätt till hälsa.
* Undervisningen syftar till att ge
lever i det samhälle som vi lever i i Sverige idag som är ett utav dom länder i Europa som är absolut mest
matnitiska..om man tittar liksom på hur samhället alla dieter som flödas och den allmänna kunskapsnivån om vad kost är så är det viktigt att prata om vad som är narturlig kost och vad som är viktigt för att bygga naturlig
matnitiska..om man tittar liksom på hur samhället alla dieter som flödas och den allmänna kunskapsnivån om vad kost är så är det viktigt att prata om vad som är narturlig kost och vad som är viktigt för att bygga naturlig