Den tredje teorin som använts i vår studie är signalteorin. Denna kan appliceras på empirin.
Där hållbarhetsredovisningen kan minska den rådande informationsasymmetrin rörande hållbarhetsfrågor. Vi tror därför likt intressent- och legitimitetsteorin att även signalteorin kan förklara varför företag hållbarhetsredovisar, dels för att svara på efterfrågan och dels för att minska informationsasymmetrin. Hållbarhetsredovisningen för företag kan användas för att på ett trovärdigt sätt minska informationsasymmetrin.
Resultatet av studien visar därför att vi inte kan bortse från någon av de undersökta teorier som varit till grund i vår uppsats, samtliga kan förklara varför företag väljer att frivilligt hållbarhetsredovisa. Det är svårt att utesluta någon av teorierna, både legitimitets- och intressentteorin innehar stora likheter och går lite hand i hand. Vårt resultat visar att det främst är en kombination av dessa två teorier som har en inverkan på varför företag hållbarhetsredovisar. Dock skall det tilläggas att vi finner att även signalteorin enligt vår studie kan appliceras på varför företag hållbarhetsredovisar.
Företagen visar genomgående att hållbarhet är en del av dess verksamhets strategi, vilket visar att det tas på allvar. Vår tro är att företagen är medvetna om vikten av dessa frågor och ser detta som en nödvändighet att bli långsiktigt lönsamma. Även om hållbarhetsredovisningen utvecklats väldigt mycket är det troligt att det kommer hända ännu mer i framtiden.
Hållbarhetsredovisningen har bevisligen vuxit sig allt starkare på senare tid. Kommande EU-direktiv visar att frågor rörande hållbarhet är allt viktigare idag. För företag som idag inte hållbarhetsredovisar och omfattas av EU-direktivet kommer dessa i alla fall till en början göra det för att legitimera sin verksamhet då staten kräver det. Vi tror hållbar utveckling är ett område som kräver ett frivilligt arbete för att få bästa möjliga inverkan. En positiv aspekt med EU-direktivet, vilket även respondenterna varit inne på är att det kan väcka frågor för de företag som idag inte hållbarhetsredovisar. Detta tror vi kan skapa en medvetenhet att ta ansvar för dessa frågor på riktigt.
Kommande EU-direktiv visar att arbetet för hållbar utveckling och redovisningen av dessa frågor är av yttersta vikt. Det som tidigare enbart ansågs vara en trend, verkar vara här för att stanna.
6.1 Förslag till fortsatt forskning
Efter genomförd studie har flera nya frågor växt fram. Något som skulle vara intressant att undersöka är vilken effekt kommande EU-direktiv skulle påverka företag som idag inte hållbarhetsredovisar, men omfattas av det nya direktivet och vad som kommer att krävas av dessa företag. Vilken nivå kommer EU-direktivet att ligga på? Kommer detta få inverkan på företagens dagliga verksamhet?
En annan studie som i framtiden skulle kunna vara intressant vore en djupgående jämförelse mellan G3 och G4 och vilken förbättring den nya versionen skall ha gett upphov till. Ur företagsperspektiv skulle det vara intressant att undersöka om G4-riktlinjerna fått företag att hållbarhetsredovisa på ett annat sätt än tidigare.
Källförteckning
Litteratur och vetenskapliga artiklar
Amran, A., & Ooi, S.K. (2014). Sustainability reporting: meeting stakeholder demands.
Strategic Direction. Vol. 30, No. 7, 38 - 41
Borglund, T., Frostenson, M., & Windell, K. (2010). Effekterna av hållbarhetsredovisning: En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag. Regeringskansliet. 1-33.
Bruzelius, L. H., & Skärvad, P. O. (2009). Integrerad organisationslära. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber.
Connelly, B.L., Certo, S.T., Ireland, R.D. & Reutzel, C.R. (2011). Signaling Theory: A Review and Assessment. Journal of Management. Vol. 37, No. 1, 39-67.
Deegan, C. (2002). The legitimising effect of social and environmental disclosures - a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal. Vol. 15, No. 3, 282-311. Characteristics Of Corporations That Provide High Quality Sustainability Reports - An Empirical Analysis. The International Business & Economics Research Journal. Vol. 9 No. 2, 19-30.
Farache, F., & Perks, K. J. (2010). "CSR advertisements: a legitimacy tool?". Corporate Communications: An International Journal. Vol. 15, No. 3, 235 - 248.
Frostenson, M., & Helin, S. (2009). Principer för hållbarhetsredovisning i teori och praktik:
En studie av fjärrvärmebranschen. Swedish Business School at Örebro University. Working Paper No 5. 1-24.
Frostenson, Helin & Sandström. (2012). Hållbarhetsredovisning: Grunder, praktik och funktion. Liber.
Golob, U., Podnar, K., Elving, W. J., Nielsen, A. E., Thomsen, C., & Schultz, F. (2013), CSR communication: quo vadis?". Corporate Communications: An International Journal. Vol. 18, No. 2, 176 - 192.
Guthrie, J., & Parker, L. D. (1989). Corporate social reporting: a rebuttal of legitimacy theory.
Accounting & Business Research. Vol. 19, No. 76, 343-352.
Hahn, R., & Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: A review of results, trends, theory, and opportunities in an expanding field of research. Journal of Cleaner Production. 59: 5-21.
Hemingway, C. A., & MacLagan, P. W. (2004). Managers’ Personal Values as Drivers of Corporate Social Responsibility. Journal of Business Ethics. 50, 33–44,
Holder-Webb, L., Cohen, J. R., Nath, L., & Wood, D. (2009). The supply of corporate social responsibility disclosures among U.S. firms. Journal of Business Ethics. Vol. 84. No.4. 497-527.
Ivan, O. R., (2009). Sustainability in Accounting - Basis: A Conceptual Framework. Annales Universitatis Apulensis Oeconomica. Vol. 11, No. 1. 106-116.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför?: Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Junior, R. M., Best, P. J., & Cotter, J. (2014). Sustainability Reporting and Assurance: A Historical Analysis on a World-Wide Phenomenon. Journal of Business Ethics. Vol. 120, No.
1, 1-11.
Larsson, L.-O., & Ljungdahl, F. (2008). License to operate: CSR och hållbarhetsredovisning i praktiken. Stockholm: Ekerlids Förlag. corporate social responsibility reports: Signaling or greenwashing? Critical Perspectives on Accounting 24 (4/5), 350–359.
Moore, W.B. (2014). Sustainability reporting: A work in progress. Journal of Sustainability and Green Business. Vol. 2. No. 1, 1-13.
Morris, M. (2012). Sustainability : An Exercise in Futility. International Journal of Business and Management. Vol. 7, No. 2, 36-44.
O’Donovan, G. (2002). Environmental disclosures in the annual report: Extending the applicability and predictive power of legitimacy theory. Accounting, Auditing &
Accountability Journal. Vol. 15, No. 3. 344-371.
Sherman, W.R. (2012). The Triple Bottom Line: The Reporting of “Doing Well” & “Doing Good”. Journal of Applied Business Research. Vol. 28, No. 4. 673-681.
Sweeney, L., & Coughlan, J. (2008). Do different industries report Corporate Social Responsibility differently? An investigation through the lens of stakeholder theory. Journal of Marketing Communications. Vol. 14, No. 2, 113–124.
Elektroniska källor
GRI (Global Reporting Initiative), (2006). Riktlinjer för hållbarhetsredovisning, Version 3.0.
https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/Swedish-G3-Reporting-Guidelines.pdf [2015-01-27].
GRI (Global Reporting Initiative). (2013). G4 Sustainability Reporting Guidelines.
https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/GRIG4-Part1-Reporting-Principles-and-Standard-Disclosures.pdf [2015-03-15]
GRI (Global Reporting Initiative). (2015a). What is GRI?
https://www.globalreporting.org/information/about-gri/what-is-GRI/Pages/default.aspx [2015-03-16]
GRI (Global Reporting Initiative). (2015b). G3.1 and G3 Guidelines.
https://www.globalreporting.org/reporting/G3andG3-1/Pages/default.aspx [2015-03-18]
GRI (Global Reporting Initiative). (2015c). G4 Guidelines.
https://www.globalreporting.org/reporting/g4/Pages/default.aspx [2015-03-18]
KPMG. (2013). The KPMG Survey of Corporate Responsibility Reporting 2013.
http://www.kpmg.com/Global/en/IssuesAndInsights/ArticlesPublications/corporate-responsibility/Documents/kpmg-survey-of-corporate-responsibility-reporting-2013.pdf [2015-04-26]
Regeringskansliet. (2007). Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/41/19/ea93479e.pdf [2015-02-26]
Regeringskansliet. (2014). Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/18/61/729b04a4.pdf [2015-03-04]
Intervjuer
Lars Strömberg. Holmen AB. 16 mars. Telefonintervju.
Claes Åkesson. Spendrups AB. 17 mars. Telefonintervju.
Elin Olsson och Paulina Aldåsen. Peab AB. 26 mars. Personlig intervju.
Åsa Domeij. Axfood AB. 2 april. Telefonintervju.
Elisabet Linge Bergman. SEB AB. 16 april. Telefonintervju.
Rapporter
Holmen (2015). Årsredovisning 2014.
https://www.holmen.com/globalassets/holmen-documents/publications/annual-reports/holmen-arsredovisning-2014.pdf
Spendrups (2015). Hållbarhetsredovisning 2014.
http://www.spendrups.se/upload/Dokument/csr/Spendrups%20H%C3%A5llbarhetsredovisnin g%202014.pdf
Peab (2015). Hållbarhetsredovisning 2014.
http://www.peab.se/Global/PEAB-SE/Documents/Hallbarhet/Hallbarhetsredovisning-2014.pdf
Axfood (2015). Hållbarhetsredovisning 2014.
http://www.axfood.se/Global/H%C3%A5llbarhet/AXF_HAR_14_sve_webb.pdf Skandinaviska Enskilda Banken (2015). Hållbarhetsrapport 2014.
http://sebgroup.com/siteassets/om_seb/hallbarhet/arlig_rapportering/2014/hallbarhetsrapport_
2014.pdf
Bilaga
Intervjufrågor Företaget
Vad anser ni att hållbarhetsredovisning är?
Varför hållbarhetsredovisar ni? Vad är syftet med er hållbarhetsredovisning?
Skapar hållbarhetsredovisningen fördelar för er?
Skapar hållbarhetsredovisningen nackdelar för er?
Anser ni i förhållande till kostnader att hållbarhetsredovisningen skapar mervärde för ert företag?
Hur granskas er hållbarhetsredovisning internt och hur kontrolleras riktigheten?
Påverkar hållbarhetsredovisningen ert företags sätt att arbeta?
Är er hållbarhetsredovisning i enhet med företagets strategi?
Hur samlar ni in underlag för hållbarhetsredovisningen?
Intressenter
Vilka är hållbarhetsredovisningens intressenter/målgrupp? För vem hållbarhetsredovisar ni?
Finns det ett informationskrav från era intressenter?
Har ni känt påtryckningar att behöva hållbarhetsredovisa?
Har ni fått respons på er hållbarhetsredovisning? Av vem?
GRI
Vad anser ni om GRI?
Kan GRI förbättras?
Granskas er hållbarhetsredovisning av en oberoende part?
Lagkrav och framtid
Anser du upprättandet av hållbarhetsredovisningen bör vara frivillig eller lagstadgad som för statligt ägda bolag?
Tror du att lagkrav på hållbarhetsredovisningen skulle kunna höja kvaliteten?
Tror du en standardisering av ramverken skulle få positiv eller negativ effekt på hållbarhetsredovisningen?
Vad anser du kan göras för att hållbarhetsredovisningen skall få en bättre standard?
Tror du att företag kan använda eller använder hållbarhetsredovisningen som ett medel för att legitimera sin verksamhet?
Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se