Styrningen av socialtjänsten genom styrningsdoktrinen NPM har visat sig ha stor betydelse för chefers arbetsvillkor. Mer forskning behövs om hur styrningsklimatet inom socialtjänsten kan förbättras för att på så vis uppnå en hälsosam arbetsmiljö för chefer och medarbetare samt en väl fungerande verksamhet. Vidare behövs forskning kring vilka stödfunktioner som bör utvecklas för att chefer ska kunna få mer tid till att arbeta med sina kärnuppgifter, det vill säga leda och styra och finnas till för sina underställda. I föreliggande studie framkommer till exempel chefers dilemman att de fastnar i det operativa arbetet och således får arbetet med verksamhetsutveckling stå tillbaka. Det vore också intressant att genom intervjuer med chefer studera vad de anser bör utvecklas i organisationen och om det stämmer överens med vad politiker och andra ledningsfunktioner inom kommuner menar bör utvecklas. Det är av vikt att välfärdssektorn, på bred front, arbetar med faktorer som skapar bättre villkor för ett hållbart chef- och ledarskap.
Referenser
Aronsson, G., Astvik, W. & Gustafsson, K. (2013). Work conditions, recovery and health: A study among workers within pre-school, home care and social work. British Journal of Social Work,
Advanced Access, 1-19.
Astvik, W., & Melin, M. (2012). Coping with the imbalance between job demands and resources: A study of different coping patterns and implications for health and quality in human service. Journal
of Social Work, 13, 337-360.
Astvik, W. & Melin, M. (2013). Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa? Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19, 61-73.
Arbetsmiljöverket (2007). Tillsyn av socialsekreterarnas arbetsmiljö, 2005-2006. Rapport 2007:5. Arbetsmiljöverket (2012). Arbetsmiljön 2011. Rapport 2012:9.
Arbetsmiljöverket (2015). Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets författningssamling. AFS 2015:4.
Bakker, A. B. & Demerouti, E. (2007). The job demands-resources model: State of the art. Journal of
Managerial Psychology, 22, 309-328.
Bakker, A, B., Demerouti, E., Nachreiner, F. & Schaufeli, W, B. (2001). The job demands-resources model of burnout. Journal of Applied Psychology, 86, 499-512.
Bakker, A. B., Demerouti, E. & Schaufeli, W. B. (2003). Dual processes at work in a call center: An application of the job demands-resources model. European Journal of Work and Organizational
Psychology, 12, 393-417.
Bakker, A. B., Demerouti, E., De Boer, E. & Schaufeli, W. B. (2003). Job demands and job resources as predictors of absence duration and frequency. Journal of Vocational Behavior, 62, 341-56. Bakker, A, B., Demerouti, E., & Verbeke, W. (2004). Using the job demands-resources model to predict
burnout and performance. Human Resource Management, 43, 83-104.
Balducci, C., Schaufeli, W. B. & Fraccaroli, F. (2011). The job demands-resources model and counterproductive work behaviour: The role of job-related affect. European Journal of Work and
Organizational Psychology, 20, 467–496.
Bejerot, E. & Astvik, W. (2010). Kundorientering och förändrade relationer. I A. Härenstam & E. Bejerot (Red.), Sociala relationer i arbetslivet (ss. 83-100). Malmö: Gleerups Utbildning.
Bengtsson, J. (2001). Sammanflätningar: Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Björk, L. (2013). Contextualizing managerial work in local government organizations. (Doktoral dissertation). Göteborg university.
Bryman, A (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Cohen, M. Z., Kahn, D. L. & Steeves, R. H. (2000). Hermeneutic phenomenological research a practical
guide for nurse researchers. London: Sage Publications, Inc.
Crawford, E., LePine, J., & Rich, B. (2010). Linking job demands and resources to employee engagement and burnout: A theoretical extension and eeta-analytic test. Journal of Applied
Psychology, 95, 834-848.
Creswell, J. W. (2013). Qualitative inquiry & research design: Choosing among five approaches. Thousand Oaks: Sage.
Dahlberg, K, Dahlberg, H. & Nyström, M. (2011). Reflective lifeworld research. Lund: Studentlitteratur. Dahlvall, M. & Lindström, K. (2012). Det våras för HR. Debattartikel, Personal och ledarskap, 3. De Jong, J., Bosma, J., Peter, R. & Siegrist, J. (2000). Job strain, effort-reward imbalance and employee
well-being: A large-scale cross-sectional study. Social Science & Medicine, 50, 1317-1327.
Demerouti, E., Bakker, A. B., Nachreiner, F. & Schaufeli, W. B. (2001). The job demands-resources model of burnout. Journal of Applied Psychology, 86, 499-512.
Dellve, L., Andreasson, J. & Jutengren, G. (2013). Hur kan stödresurser understödja hållbart ledarskap bland chefer i vården? Socialmedicinsk tidskrift, 6, 866-877.
Dellve, L., Jutengren, G & Ahlborg, G. (2014). Chefsspecifika stressorer och stödresurser: betydelse för hållbart ledarskap bland chefer i vård och omsorg. I A. Härenstam & A. Östebo (Red). Chefskapets
förutsättningar och konsekvenser: Metoder och resultat från CHEFiOS projektet – slutrapport del I
Dellve, L & Wikström, E. (2006). Hållbart ledarskap i sjukvården: utveckling av ledarskap och
stödstrukturer ur individ- och organisationsperspektiv. Göteborg: Göteborgs universitet och Västra
Götalandsregionen.
Drakenberg, M. (1997). Mellanchefer från ledningens redskap till verksamhetens motor. Lund: Studentlitteratur.
Elmholdt, C., Dauer, Keller, H. & Tanggaard, L. (2015). Ledarskapets psykologi. Att leda medarbetare
i en föränderlig värld. Malmö: Gleerups Utbildning.
Försäkringskassan (2015). Korta analyser 2015:1. Försäkringskassan: Avdelningen för analys och prognos.
Hakanen, J. J., Bakker, A. B. & Schaufeli, W. B. (2006). Burnout and work engagement among teachers,
Journal of School Psychology, 43, 495-513.
Hasselbladh, H. (2008). Industriell transformation. I H. Hasselbladh; E. Bejerot & R, Å Gustafsson (Red). Bortom New Public Management. Institutionell transformation i svensk sjukvård (ss. 25-38). Halmstad: Academia Adacta.
Hasselbladh, H. & Bejerot, E. (2008). En problematisering i tiden. I H. Hasselbladh; E. Bejerot & R, Å Gustafsson (Red). Bortom New Public Management. Institutionell transformation i svensk sjukvård (ss. 7-23). Halmstad: Academia Adacta.
Hood, C. (1995). The new public management in the 1980 s: Variations on a theme, Accounting,
Organizations and Society, 20, 93-109.
Holt-Lunstad, J., Smith, T-B., Layton, J-B. (2010). Social relationships and mortality risk: A meta- analytic review. PLoS Medicine, 7, 1-20.
House, J. S. (1981). Work stress and social support. Mass: Addison-wesley publishing company. House, J. S, Umberson, D. & Landis, K. R. (1988). Structures and processes of social support. Source:
Annual Review of Sociology. 14, 293-318.
Härenstam, A., Björk, L. & Corin, L. (2013). Dags att ge offentliga sektorns chefer bättre villkor för att leda. I M. Kreuger; L. Crevani, & K. Larsen (Red). Leda mot det nya. En forskningsantologi om
chefskap och innovation. (ss. 105-126). VINNOVA Rapport.
Härenstam, A. & MOA Research Group (2005). Different development trends in working life and increasing occupational stress require new work environment strategies. Work, 24, 261–277. Kankkunen, T. F. (2009): Två kommunala rum. Ledningsarbete i genusmärkta tekniska respektive
omsorgs- och utbildningsverksamheter (Doctoral dissertation). Stockholm University.
Karasek, R. (1979). Job demands, job decision latitude and mental strain: Implications for job redesign.
Administrative Science Quarterly, 24, 285-308.
Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity, and the reconstruction of working
life. New York: Basic Books.
Kvale, S. (1996). Interviews. Thousand Oaks, CA: Sage.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: Att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber.
Lundquist, D. (2013). Psychosocial work conditions, health, and leadership of managers (Doctoral dissertation). Linköping University.
Nyberg, A. (2009). The impact of managerial leadership on stress and health among employees. (Doctoral dissertation). Stockholm: Karolinska Institutet.
Passer, M., Smith, R., Holt, N., Bremner, A., Sutherland, E. & Vliek, M. (2009). Psychology: The
science of mind and behavior. New York: McGraw-Hill.
Ricoeur, P. (1993). Från text till handling: En antologi om hermeneutik. Stockholm: Symposion. Rasmussen, B. (2004). Between endless needs and limited resources: The gendered construction of a
greedy organization. Gender, Work and Organization, 11, 507-525.
SBU (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En
systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU-rapport
nr 223. Stockholm: SBU.
Siegrist, J. (1996). Adverse Health Effects of High-effort/Low-Reward Conditions. J Occup Health
Skagert, K., Dellve, L. & Ahlborg, G., Jr. (2012). A prospective study of managers' turnover and health in a healthcare organization. Journal of Nursing Management, 20, 889-899.
Skagert, K., Dellve, L., Eklöf, M., Ljung, T., Pousette, A & Ahlborg, G. (2008). Leadership and stress in public human service organisations: Acting shock absorber and sustaining own integrity. Applied
Ergonomics, 39, 803–811.
Skakon, J., Nielsen, K., Borg, V. & Guzman, J. (2010). Are leader’s well-being, behaviors and style associated with the affective well-being of their employees? Work & Stress, 24, 107-39.
Stengård, J., Berntson, E., Dellve, L., Härenstam, A., Skagert, K., Pousette, A. & Wallin, L. (2013).
Chefers rörlighet i offentlig sektor. Rapport från en studie inom CHEFiOS projektet. Göteborg:
Göteborgs universitet.
Tham, P. (2007). Why are they leaving? Factors affecting intention to leave among social workers in child welfare, British Journal of Social Work, 37, 1225-1246.
Tham, P. & Meagher, G. (2009). Working in human services: How do experiences and working conditions in child welfare social work compare? British Journal of Social Work, 39, 807-827. Theorell, T. (2012). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.
Thulin Skantze, E. (2006). Organisationsstrukturens betydelse för de anställdas hälsa. Institutet för
psykosocial medicin - IPM. National Institute for Psychocial Medicine, 318.
Thylefors, I. (2016). Chef- och ledarskap inom välfärdssektorn. Stockholm: Natur & Kultur.
Van Vegchel, N., de Jonge, J., Bosma, H. & Schaufeli, W.B. (2005). Reviewing the effort-reward imbalance model: Drawing up the balance of 45 empirical studies, Social Science and Medicine, 60, 17-31.
Wallin, L., Pousette, A. & Dellve, L. (2013). Span of control and the significance for public sector manages´ job demands: A multilevel study. Economic and Industrial Democracy, 35, 455-381. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Göteborg: Nordstedts.
Bilaga 1