Eftersom utvecklande av handlingskompetens har kommit att bli en kärnfråga inom lärande för hållbar utveckling är det viktigt att barn får möjlighet att utveckla denna kompetens. Problemet är att handlingar för hållbar utveckling kan se ut på så många olika sätt. Handlingskompetens är inte något man antingen besitter eller inte besitter. Vad det innebär att handla för hållbar utveckling varierar mellan olika studier. Hedefalk (2014) förklarar att ingen bok eller studie kan ge ett facit för den rätta handlingskompetensen. I Sverige och även internationellt finns det få studier som behandlar detta område (Almers, 2009). Almers redogör för att det i utbildning inte kan vara innehållsmässigt bestämt på förhand vad undervisning ska resultera i. Konkreta beteenden eller bestämda uppfattningar om hur samhället ska se ut är inte något som undervisning ska indikera på. Utbildningen ska istället leda till “sakligt och kritiskt ansvarstagande i relation till problem och till handling mot bakgrund av de svar man kommit fram till” (Almers, 2009, s.36). Detta är en av
utmaningarna som utbildning för hållbar utveckling står inför. För att undersöka vilka förutsättningar som finns för barn att utveckla handlingskompetens är det nödvändigt att studera de processer som pågår i undervisning. Ett exempel på hur det kan beforskas inom förskoleverksamhet är att studera vad undervisningen innehåller, det vill säga vilka kunskaper, värderingar och möjligheter kommer till uttryck? På vilka sätt kan barns handlingskompetens beskrivas? Hur kan barns handlingskompetens utvecklas under tiden av ett projektarbete om till exempel växthuseffekten? Dessa frågeställningar är viktiga och det behövs mer forskning inom detta område.
Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.). (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Almers, E. (2009). Handlingskompetens för hållbar utveckling – tre berättelser om vägen dit. Diss. No. 6. School of Education and Communication Jönköping University.
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Björneloo, I. (2007) Meanings of Sustainable Development. A study of teachers’ statements
on their education. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Björneloo, I. (2008). Hållbar utveckling. Att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber.
Björneloo, I. (2004). Från raka svar till komplexa frågor. En studie om premisser för lärande
för hållbar utveckling. Göteborgs universitet.
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB. Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppdiskussioner. I G. Ahrne & P, Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s.81-92). Stockholm: Liber.
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.329-343). Lund: Studentlitteratur.
Davies, J. (2010). Young children and the environment: early education for sustainability. Cambridge University Press.
Eidevald, C. (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: Hallå,
hur gör man?. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i
kvalitativa metoder (s.114-125). Stockholm: Liber.
Ekborg, M. (2002). Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling?. -En longitudinell
studie av hur studenter på grundskollärarprogrammet utvecklar för miljöundervisning relevanta kunskaper i naturkunskap. Göteborgs Universitet.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L och Wehner-Godée, C. (2008) Barn och naturvetenskap.
Upptäcka, utforska och lära i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Gustafsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR) i samarbete med Myndigheten för skolutveckling och Svenska filminstitutet.
Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling. Förutsättningar för barns utveckling
av handlingskompetens för hållbar utveckling. Uppsala universitet.
Heikkilä, M. & Sahlström, F. (2003) Om användning av videoinspelning i fältarbete. Pedagogisk Forskning i Sverige. 8(1-2), 24–41.
Håkansson, J. (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Strategier
och metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Jensen, B B & Schnack, K. (1997). The Action Competence Approach in Environmental Education. Environmental Education Research, 3, 163-178.
Johansson, E. (2009). The preschool child of today: The world citizen tomorrow?
International Journal of Early Childhood, 41(2), 79 l child of today: T 95.
Jickling, B. (1992). Why I don´t want my children to be educated for sustainable development. Journal of Environmental Education, 23(4), 5-8.
Jonsson, G. (2007). Mångsynthet och mångfald. Om lärarstudenters förståelse av och
undervisning för hållbar utveckling. Doktorsavhandling, Luleå Tekniska Universitet,
Institutionen för utbildningsvetenskap.
Jonsson, G. (2008). An approach full of nuances. On student teacher’s understanding of and reaching for sustainable development. I Öhman, J. Values and Democracy in Education for
Sustainable Development - Contributions from Swedish Research. Malmö: Liber.
Karlsson, R. (2009). Demokratiska värden i förskolebarns vardag. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Acta Universitatis Gothoburgensis. Från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20057/1/gupea_2077_20057_1.pdf
Lundqvist, Eva. (2009). Undervisningssätt, lärande och socialisation. Analyser av lärares
riktningsgivare och elevers meningsskapande i NO-undervisning. Doktorsavhandling,
Uppsala Universitet, Acta Universitatis Upsaliensis. Från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:173292/FULLTEXT02.pdf
Lübcke, P. (1988). Filosofilexikonet. Stockholm: Bokförlaget Forum.
Myndigheten för skolutveckling. (2004). Lärande om hållbar utveckling. Temaskrift. Stockholm: Liber Distribution.
Pramling Samuelsson, I. & Kaga, Y. (2008). Introduction. I I. Pramling Samuelsson & Y. Kaga (Red.). The contribution of early childhood education to sustainable society (s.8-17). Paris: UNESCO.
Sandell, K., Öhman, J. & Östman, L. (2003). Miljödidaktik. Naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur.
SKOLFS 2018:50. Förordning om läroplan för förskolan. Statens skolverksförfattning. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (3., rev. uppl.) Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018). Handledarguide Hållbar utveckling. Tillgänglig via internet på:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/8-amnesovergripande/Grundskola/901-Hallbar-utveckling/se-aven/Material/Handledarguide_Hallbar%20utveckling.docx (hämtad 2018-11-02).
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forskningssed_VR_2017.pdf
WCED. (1988). Vår gemensamma framtid: [rapport från] Världskommissionen för miljö och utveckling. I World Commission on Environment and Development. Brundtland, Gro
Harlmen, Hägerhäll, Bertil. (Ed.). Stockholm: Prisma.
Wickenberg, P. (1999) Normstödjande strukturer. Miljötematiken börjar slå rot i skolan. Doktorsavhandling, Lunds universitet, Sociologiska institutionen.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Wickenberg, P. & Almers, E. (2008). Breaking and making norms. Young people’s stories of consumption actions for sustainable development. I Öhman, J. Values and Democracy in
Education for Sustainable Development - Contributions from Swedish Research. Malmö:
Liber.
Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan - kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Nordisk Barnehageforskning. 5:14, s.
Ärlemalm-Hagsér, E. (2013). Engagerade i världens bästa: lärande för hållbarhet i förskolan. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Ärlemalm-Hagsér, E. & Sundberg, B. (2016). Naturmöten och källsortering - en kvantitativ
studie om lärande för hållbar utveckling i förskolan, 12(2), 5-17. Från:
Öhman, J. (2009). Att utbilda för hållbar utveckling – ett pluralistiskt perspektiv. Örebro universitet. Från