Förslag till fortsatt forskning

Det finns många intressanta frågeställningar som berör både helhetssyn och frågan om en möjlig integration över ämnesgränser. Det som följer kan bidra till en del av inspiration.

Hur kan man få lärare till ett samspel över ämnesgränser för att tillgodose demokratiuppdraget med hjälp av helhetssynstänkande? Kan vi skapa en skola där helhet och demokrati styr undervisning? Vilka konsekvenser kommer det att föra med sig? Är det läromedel med utgångspunkt i ämnesövergripande undervisning, med öppna frågeställningar som hjälper eleverna att tänka och resonera? Eller är det tim- och ämnesindelning? Vilken syn har vi på eleverna som har praktiska och estetiska anlag? Borde det inte vara så att alla ämnen har lika stor betydelse för elevernas lärande?

De sista orden i min uppsats hämtar jag från boken Vägar till språket (1988) som citerar den danske filosofen Sören Kirkegaard. Hans ord leder tankarna till olika forskare och alla deras olika utgångspunkter, som lägger tonvikten på helhetssyn ur en didaktisk perspektiv och dess betydelse för lärande.

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst det han förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa, och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag häller inte hjälpa någon (Centerheim-Jogeroth 1988, s. 1).

52

6. REFERENSER

Bendz, Mona. (1995). Kunskap i praktik. Hur sjuksköterskestuderande uppfattar kliniska vårdsituationer och sitt eget handlande i dem samt hur deras uppfattningar förändras under och efter utbildningen. Doktorsavhandling. Lund: Pedagogiska institution Lund universitet.

Broady, Donald. (1992): ”Bildningstraditioner och läroplaner”. SOU 1 992:94: Skola för bildning. Utbildningsdepartementet. s. 349. Stockholm.

Carlgren. Ingrid & Ference. Marton. ( 2002): Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbondet.

Centerheim-Jogeroth, Monica. (1988): Vägar till språket. Stockholm: Liber.

Dahlberg, Karin. (1994): Vårdandets helhetssyn Lund.: Studentlitteratur.

Dahlberg, Karin. (1992). Helhetssyn i vården. En uppgift för sjuksköterskeutbildningen. Akademisk avhandling. Göteborg: Göteborg studies in Educational Sciences 91. Acta Universitatis Gothoburgensis.

Ehdin, Sana & Martin. (2002): HQ – Den mänskliga helhetssynen. Stockholm: Forum.

Englund, Tomas. (1999): Deliberativa samtalet som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket.

Ellström, Per-Erik., Gustavsson, Bernt. Larsson, Staffan. (1996) (red). Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur.

Ekholm, Mats. (2002): Sammanhang och samspel - tankar om projektarbetet. Rapport U1999/2319/S. Stockholm:Liber Distribution, Lenandens Grafiska AB.

53

Grönholm, Jan. (1979): Helhetssyn och framtidstro –en introduktion till vår tids sökande efter en ny människosyn och världsbild. Helsingborg: Liber Förlaget.

Gustavsson, Bengt. (1996): Bildning i vår tid. Om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. Wahlström & Widstrand.

Harbo, Torsten. & Kroksmark, Tomas. (1986): Grundskolans didaktik. Lund: Studentlitteratur

Hermansen.Vånar, Marie., Vråle- Bruland, Gry., Carlsen, Berit-Liv. (1994): Omvårdnadshandledning. Lund: Studentlitteratur.

Holmberg, Lena. (1986): Utgå från verkligheten. Lund: Studentlitteratur.

Ingelstam, Lars. (1988): Snuttifiering – helhetssyn – förståelse. Lund: Studentlitteratur.

Jensen, Eric. (1997): Aktiv Metodik. Jönköping: Brain Books AB.

Kvale, Steinar. (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lantz, Annika. (1993): Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Linde, Göran. (2003): Kunskap och betyg. Lund: Studentlitteratur.

Lindholm, Stig. (1985): Kunskap, från fragment till helhetssyn. Stockholm: Liber.

Lundgren, Ulf. Per. (1999): Ständigt alltid. Stockholm: Liber.

Lundgren, Ulf. Per. (2003): Grundskola för bildning– kommentarer till läroplan, kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket.

Maltén, Arne. (1995): Lärarkompetens i ett flerdimensionellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

54

Maltén, Arne. (1997): Pedagogiska frågeställningar. Lund: Studentlitteratur.

Morton, Ferencs. (1986): Fackdidaktik, vol. I-III. Lund: Studentlitteratur.

Ekholm, Mats (2000): Rapport U1999/2319/S, s. 9, 10 Stockholm: Utbildningsdepartementet och Fritzes.

Sandin, Ingrid. (1988): Att forskningsanknyta vård problem - om mötet mellan kunskapstraditioner. Akademisk avhandling Rapport 6. Stockholm.

Tham, Amelie. (2000): Med känslan för kunskap - en bok om de grundläggande värdena. Stockholm: SM Ewert

Tiller, Tom (1999): Det didaktiska mötet. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (1998): Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Skolverket/Fritzes.

Wallin, Erik. (2000): Skola 2000. Nu! En helhetssyn på pedagogik, arbetsorganisation och fysisk miljö. Stockholm. Rådet för arbetslivsforskning.

Ödman, Per-Johan. (1979): Tolkning förståelse vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Almqvist och Wiksell.

Internet

En fördjupad studie om värdegrunden. om möten, relationer och samtal som förutsättningar för arbetet med de grundläggande värdena Dnr 2000:1613

Skolverkets rapport nr 190, nationella kvalitetsgranskningar 2000. s. 6

www.skolverket.se [Hämtad 2004-07-16].

Skolverket (1985:1100): Skollagen. http://www.skolverket.se/styr/skollag/index.shtml

55

Vetenskapsrådet (2003): Forskningsetiska principer inom humanistisksamhälls- vetenskapligforskning

56

Intervju frågor

Frågeområde 1: Din helhetssyn på lärande.

1. Vad menar du med att ha en helhetssyn på eleverna?

2. Vad krävs enligt din mening av skolan för att elever skall kunna utvecklas allsidigt?

3. Vad menar du med allsidigt?

Frågeområde 2: Din syn på meningsfulla samanhang

1. Hur kan man organisera skolarbetet så att det ger meningsfulla sammanhang för eleverna?

2. Hur kan elevernas intresse väckas inför frågor och ämnesområden som de inte är naturligt intresserade av?

3. Hur skapar man förutsättningar för eleverna att utveckla tillit till sin egen förmåga och samtidigt inta en kritisk attityd till det egna arbetet?

Frågeområde 3: Din uppfattning om elev inflytande.

1. Vilka krav ställs på elever och vilka förutsättningar ges till dem när det gäller att ta ansvar?

2. Vilka former för elevers inflytande fungerar bra, och vilka fungerar inte bra?

Frågeområde 4: Din kunskapssyn

1. Vad menar du som lärare med kunskap?

2. Hur skiljer sig skolkunskapen från verklighetskunskapen?

3. Om du använder läromedel, vilka kriterier ställer du på den? Beskriv bra läromedel?