Steg 9: Implementering och utvärdering (Ständigt pågående)
8.5 Förslag till fortsatt forskning
För fortsatta studier är det viktigt att fånga medborgarnas tankar kring gestaltningen. Intervjuer med boende i området där det har gjorts insatser för den sociala
hållbarheten är av stor relevans för att se vad som gett mer respektive mindre önskad effekt. Alla viktiga parametrar måste vägas över med professionen och invånarna samtidigt för att ge tydligt uttryck till viktiga åtgärder. En del av den bakomliggande forskningen för detta arbete studerar kollektivtrafiken och dess påverkan på invånarnas sociala kapacitet. En annan del av forskningen pratar om brottsförebyggande miljöer som avgörande för trygghetsfaktorn. Vidare finns det forskning som understryker hur specifika åtgärder kring utformningen av miljön har påverkan på människan. Författarna kan konstatera att ett fortsatt arbete kring ämnet bör omfattas av ämnen som berör kollektivtrafik, kriminalitet och arkitektur. Under flera intervjuer nämndes det att politiker i slutändan alltid avgör vad som ska göras. Besluten behöver nödvändigtvis inte vara bra för den sociala hållbarheten utan snarare för att det ska se bra ut för dem politikerna under deras mandatperiod. Att få in politikernas perspektiv hade gett studien en mer definierad bild. Dels kring hur arbetet mot social hållbarhet ska prioriteras och hur det successivt arbetas igenom den offentliga sektorns hierarki.
9 Slutsatser
Social hållbarhet är ett brett och komplicerat ämne där en mångfald av aspekter är avgörande för att det ska uppnås. Resultatet av denna studie tyder på att ett samspel av ett flertal faktorer som väger in krävs för att social hållbarhet ska råda i ett socioekonomiskt utsatt område. Ett samarbete mellan alla inblandade aktörer är viktigt och är enligt de flesta respondenterna avgörande för att underlätta arbetet. Gestaltningsåtgärder ska locka invånare utifrån området men samtidigt skapa förutsättningar för områdets befintliga invånare. Enbart gestaltningen i den fysiska miljön kan inte lösa alla problem i socioekonomiskt utsatta områden men det är ett verktyg som kan användas för att lösa en del av problemen. Avslutningsvis kan följande konkluderas:
● Det är viktigt att invånare får vara med och påverka.
● Kommun, fastighetsbolag och andra inblandade aktörer bör upprätta hållbarhetsplaner och ständigt följa upp varandras arbete.
● En attraktiv fysisk miljö med mötesplatser ska bidra till rörelse och underlätta för boende att knyta sociala kontakter.
● En blandning av upplåtelseform, storlek, pris och princip är viktig.
● Verksamheter ökar möjligheterna för jobb samt bidrar till ökad upplevelse av trygghet och tillhörighet.
● Siktlinjer och öppenhet bör väga in i gestaltningen av området för att öka upplevelsen av trygghet.
● Kollektivtrafik gör det nära till kommunal och kommersiell service samt underlättar för de boende att knyta sociala kontakter.
Referenslista
Vetenskapliga rapporter
Barton, H., Grant, M. & Guise, R. (2003). Shaping neighbourhoods - a guide for health, sustainability and vitality. International Journal of Sustainability in Higher
Education. 4 (3). ss. 209-244.
Blöbaum, A. & Hunecke, M. (2005). Perceived danger in public space: The impacts of physical features and personal factors. Environment and Behavior. 37 (4), ss. 465-486.
Brinn-Feinberg, V. & Martin, A. (2001). Design Strategies for limiting Crime and increasing Safety. Journal of Family and Consumer Sciences. 93 (1), ss. 17-19. D’Acci, L. (2012). Monetary, Subjective and Quantitative Approaches to Assess Urban Quality of Life and Pleasantness in Cities (Hedonic Price, Willingness-to- Pay, Positional Value, Life Satisfaction, Isobenefit Lines). Social Indicators
Research. 115 (2), ss. 531-559.
Hansson, S. (2018). The role of trust in shaping urban planning in local
communities: The case of Hammarkullen, Sweden. Bulletin of Geography. Socio–
economic Series. 40 (40), ss. 83-99.
Ivert, A. K., Levander, T. L. & Mellgren, C. (2015). Den ojämna tryggheten- Stabilitet och förändring i bostadsområden över tid. Socialvetenskaplig tidskrift. 22 (3-4), ss. 211-229.
Lindh, E. & Soneryd, L. (2018). Citizen dialogue for whom? Competing
rationalities in urban planning, the case of Gothenburg, Sweden. Urban Research &
Practice. ss. 1-17.
Ratnayake, R. (2017). Sense of safety in public spaces: university student safety experiences in an Australian regional city. Rural Society. 26 (1), ss. 69-84.
Utredningar och rapporter
Boverket (2006). Lär känna din ort!- metoder att analysera orter och stadsdelar. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2006/lar_kanna_din_ ort.pdf [2019-05-01]
Butler, D. & Russo, A. (u.å.). Cultural Planning Toolkit.
https://www.creativecity.ca/database/files/library/cultural_planning_toolkit.pdf [2019-05-02]
Carr, B. & Kelly, T. B. (2004). Cultural Planning Guidelines for local government. Sydney: NSW Ministry for the Arts, Dept. of Local Government.
www.dlg.nsw.gov.au/dlg/dlghome/documents/Information/CPG-final.pdf [2019-05- 02]
Dock, M., Johansson, B. & Kristersson, H. (2012). Stadens rumsliga påverkan på
hälsa.
http://malmo.se/download/18.1558e15e13973eeaa0e800023050/Stadens+rumsliga+ p%C3%A5verkan+p%C3%A5+h%C3%A4lsa_med+bilaga.pdf [2019-04-20] Guldåker, N. & Hallin, P. O. (2013). STADENS BRÄNDER Del 1 - Anlagda
bränder och Malmös sociala geografi.
https://portal.research.lu.se/ws/files/4208215/4279639.pdf [2019-05-03] Hallstahammars kommun (2015). Sociotopkartering på Östra Nibble.
https://www.boverket.se/contentassets/a54cde2d45a04b9fb6c818ab99576c6a/bilaga -1---sociotopkartering-ostra-nibble.pdf [2019-05-01]
Kulturdepartementet (2018). Regeringens långsiktiga strategi för att minska och
motverka segregation.
https://www.regeringen.se/49feff/contentassets/a29a07890ec24acd900f5156fbf45f0 8/regeringens-langsiktiga-strategi-for-att-minska-och-motverka-segregation.pdf [2019-05-03]
Lundmark, E. & Nilsson, I. (2018). Droppen som urholkar stenen.
https://www.victoriapark.se/Portals/0/Dokument/Droppen/Rapport%20Droppen%20 som%20urholkar%20stenen%20-
%20Utvecklingen%20av%20Herrg%C3%A5rden%20-
%20Ingvar%20Nilsson_Eva%20Nilsson%20Lundmark%2020190328.pdf?ver=201 9-03-29-082018-727 [2019-04-23]
Lägesutredning (2017). Segregation: En bild av läget i landets kommuner inför inrättandet av Delegationen mot segregation (Ku 2017:01). Stockholm:
Kulturdepartementet.
Polisen (2017). Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och
utmaningar för polisen.
https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-social- ordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017.pdf [2019-04-24] Regeringskansliet (2016). Långsiktigt reformprogram för minskad segregation år
2017-2025.
https://www.regeringen.se/49480b/contentassets/94760eec95e04a45b0a1e462368b0 095/langsiktigt-reformprogram-for-minskad-segregation-ar-2017-2025.pdf [2019- 04-21]
Lagar och förordningar
Litteratur
Gehl, J. (2010). Cities for People. Washington: Island Press.
Hjorth, C. & Lundberg, K. (2010). Att fånga platsens själ. Solna: Åtta.45.
Lundahl, G. & Vidén, R. S. (1992). Miljonprogrammets bostäder: Bevara - förnya -
förbättra. Stockholm: Ljunglöfs Offset AB.
Thörn, C. & Holgersson, H. (2014). Gentrifiering. Lund: Studentlitteratur.
Internetkällor
Boverket (2014). Under miljonprogrammet byggdes en miljon bostäder.
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/miljonprogrammet/ [2019-04-20]
Boverket (2017). Vad är kulturvärde? https://www.boverket.se/sv/PBL-
kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-teori-och- praktik/vad-ar-kulturvarden/ [2019-05-15]
Boverket (2018). Kommunens olika roller. https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/lov--byggande/roller-och-ansvar/kommunen/ [2019-04-26] Delmos (2019a). Om oss. https://www.delmos.se/om-oss/ [2019-05-01]
Delmos (2019b). Om segregation. https://www.delmos.se/om-segregation/ [2019- 05-04]
Folkhälsomyndigheten (2018). Vad är social hållbarhet för oss?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social- hallbarhet/ [2019-05-02]
Förenta Nationerna (FN) (u.å.). Agenda 2030 och de globala målen för hållbar
utveckling. https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-
arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala- malen/ [2019-06-18]
Kungliga Tekniska Högskolan (2018). Ekonomisk hållbarhet.
https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-
utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekonomisk-hallbarhet-1.431976 [2019-05-01]
Lunds Tekniska Högskola (2008). Betydelsen av helhetssyn vid utformning av
byggd miljö.
http://www.lth.se/fileadmin/projekteringsmetodik/publications/081015_Betydelsen_ av_helhetssyn.pdf [2019-05-03]
Lunds universitet (2018). Vad är hållbarhet? https://www.hallbarhet.lu.se/om- hallbarhetsforum/vad-ar-hallbarhet [2019-05-03]
Malmö Universitet (u.å.). Byggd miljö. https://www.mah.se/fakulteter-och- omraden/Kultur-och-samhalle/Institutioner/Urbana-studier/Vill-
studera/Huvudomraden-pa-Urbana-studier/Byggd-miljo/ [2019-05-01] Nationalencyklopedin (u.å.). Gentrifiering.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gentrifiering [2019-05- 01]
Socioekonomi (u.å.). Socioekonomi - vad är det?
http://www.socioekonomi.se/SocEkVadAr.html [2019-04-28]
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (2018). Introduktion till underlag för exploateringsavtal.
https://skl.se/download/18.49ab090c166bfe4c19de0281/1541682572347/Introduktio n-till-underlag-for-exploateringsavtal.pdf [2019-04-23]
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (2019). Kommunalt markinnehav. https://skl.se/samhallsplaneringinfrastruktur/planerabyggabo/detaljplaneringgenomf orande/kommunaltmarkinnehav.5833.html [2019-05-01]
Urban Utveckling (u.å.). Trygghet och säkerhet.
https://urbanutveckling.se/ordlista/stu/trygghet-och-sakerhet [2019-04-28]
Övriga källor
Ekholm, A. (2008). Betydelsen av helhetssyn vid utformning av byggd miljö. Opublicerat manuskript.
http://www.lth.se/fileadmin/projekteringsmetodik/publications/081015_Betydelsen_ av_helhetssyn.pdf [2019-05-01]
Linnéuniversitetet (2018). Husbyggnad med fysisk planering. Opublicerat manuskript. Linnéuniversitetet, institutionen för Byggteknik. [2019-05-02]
Bilagor
Bilaga 1: Mall för intervjuformulär för kommuner Bilaga 2: Mall för intervjuformulär för fastighetsbolag Bilaga 3: Mall för intervjuformulär för sakkunnig Bilaga 4: Intervju med hållbarhetschef, Växjö kommun Bilaga 5: Intervju med översiktsplanerare, Växjö kommun
Bilaga 6: Intervju med ansvarig för bostadssociala gruppen, Växjöbostäder Bilaga 7: Intervju med programarkitekt, Malmö stad
Bilaga 8: Intervju med chef för sociala projekt och arkitekt, MKB Fastighets AB Bilaga 9: Intervju med översiktsplanerare, Göteborgs stad
Bilaga 10: Intervju med projektchef, Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs stad Bilaga 11: Intervju med hållbarhetschef (sakkunnig), Huddinge kommun