Hur personer med psykossjukdom upplever sin antipsykotiska medicinering är i högsta grad relevant för sjuksköterskor som arbetar med denna patientgrupp i den psykiatriska vården. Författaren anser att faktorer som biverkningar av neuroleptika och stigma runt psykossjukdom utgör risker för att
patienten skapar negativa erfarenheter av psykiatrisk vård i allmänhet och den antipsykotiska medicineringen i synnerhet. Sjuksköterskan har många gånger en tät kontakt med patienten i psykiatrisk vård och har därför möjligheter att utforma samtal kring fenomenet.
För att få ett ytterligare djup och insikt i patienters upplevelse av antipsykotisk medicinering, hade en ostrukturerad intervjustudie utifrån patientens perspektiv lämpat sig som ett alternativ metod till föreliggande studie. En intervjustudie hade kunnat utgå från just de frågeställningar som var avsedda att undersökas och hade kunnat ge en mer träffsäker bild av det fenomen som var avsett att
undersökas. Dessvärre var detta inte möjligt att genomföra inom ramarna för denna magisteruppsats, då det grävs ett etiskt tillstånd för att genomföra intervjuer på grupper som anses vara sårbara, vilket inte ansågs möjligt att få till denna studie.
Bristen på studier i detta ämne visar på en kunskapslucka som skulle kunna fyllas med fler
kvalitativa studier inom området. För att bättre förstå specifika faktorer som inverkar på följsamhet till medicinering skulle kvalitativa studier med inriktning på just följsamhet vara till godo. Detta för att i förlängningen kunna möta upp med vårdresurser kring dem svårigheter patienten upplever kopplat till medicinering och följsamhet.
9 Slutsats
Hur det är för en person att medicinera med antipsykotiska läkemedel är individuellt och kan vara beroende av olika faktorer. Dessa faktorer kan komma inifrån patienten och bestå av känslor som skam, ilska eller hoppfullhet, men även vara kopplade till ekonomiska faktorer, vilken typ av
läkemedel som används, hur kontakten med vården ser ut eller vilken typ av socialt nätverk patienten har.
Sjuksköterskan har en roll att möta patienten i individuella upplevelser, att bidra med information och att främja en god relation till patienten. Att utforska patientens egna tolkningar och erfarenheter av sin antipsykotiska medicinering kan ge en ökad förståelse för patientens perspektiv. Detta kan i sin tur öppna upp för en bredare och mer komplex bild av möjligheter och svårigheter med att medicinera. Gemensamt för alla inkluderade studier är att den psykiatriska vården kan ha en inverkan på delar som påverkar patientens upplevelse av sin antipsykotiska medicinering. Vikten av att organisationen i den psykiatriska vården är öppen för förändring kring delar som till exempel öppenhet, tillgänglighet, transparens och samarbete, har genom denna studie stärkts.
10 Referensförteckning
Adams, S.G. & Howe, J. T. (1993). Predicting medication compliance in a psychotic population. J Nerv Ment Dis, 181(9), 558- 560. doi: 10.1097/00005053-199309000-00005
Aronson, J. K. (2007). Compliance, concordance, adherence. Br J Clin Pharmacol, 63 (4), 383-384. doi: 10.1111/j.1365-2125.2007.02893.x
Barker, P., & Buchanan-Barker, P. (2005). The Tidal Model: A guide for mental health professionals. London/New York: Routledge.
Bissell P., May C. R. & Noyce P. R. (2004). From compliance to concordance: barriers to accomplishing a re-framed model of health care interactions. Soc Sci Med., 58(4), 851- 862.
Bodén, R. (2016). Schizofreni, andra psykoser och katatoni. I. J. Herlofson, L. Ekselius, A. Lundin, B. Mårtensson, & M. Åsberg (Red.), Psykiatri (269-297). (2., [rev och omarb.] uppl. ed.). Lund:
Studentlitteratur.
Bondas T, Hall E. (2007). Challenges in approaching metasynthesis research. Qualitative Health Research, 17(1), 113-121. doi: 10.1177/1049732306295879
Carrick, R., Mitchell, A., Powell, R.A. & Lloyd, K. (2004). The quest for well-being: a qualitative study of the experience of taking antipsychotic medication. Psychol Psychother Theor Res Pract, 77(1), 19-33. doi: 10.1348/147608304322874236
Chang, Y. T., Shu-Gin, T. & Chao-Lin., L. (2013). Qualitative inquiry into motivators for maintaining medication adherence among Taiwanese with schizophrenia. Int J Mental Health Nurs, 22(3), 272– 278. doi: 10.1111/j.1447-0349.2012.00864.x
Conley, R. R. & Buchanan, R.W. (1997). Evaluation of treatment-resistant schizophrenia. Schizophr Bull, 23(4), 663-674.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur
Day, J. C., Bentall, R.P., Roberts C., Randall F., Rogers A., Cattell D., Healy D., Rae P. & Power C. (2005). Attitudes toward antipsychotic medication: the impact of clinical variables and relationships with health professionals. Arch Gen Psychiatry, 62(7), 717-724. doi: 10.1001/archpsyc.62.7.717
Dibonaventura, M., Gabriel S., Dupclay L., Gupta S. & Kim E. (2012). A patient perspective of the impact of medication side effects on adherence: results of a cross-
sectional nationwide survey of patients with schizophrenia. BMC Psychiatry, 12(20). doi: 10.1186/1471-244X-12-20
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26.
Evans, K., Nizette, D. & O'Brien, A.J. (2017). Psychiatric and mental health nursing. (4th edition.)
Haglund, K., Von Essen, L., Von Knorring, L., & Sidenvall, B. (2004). Medication administration in inpatient psychiatric care – get control and leave control. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 11(2), 229-234. doi: 10.1111/j.1365- 2850.2003.00714.x
Herlofson, J., Ekselius, L., Lundin, A., Mårtensson, B. & Åsberg, M. (red.). (2016). Psykiatri. (2., [rev. och omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Herz, M.I., Glazer, W.M., Mostert, M.A., Sheard, M.A., Szymanski, H.V., Hafez. H., Mirza, M. & Vana, J. (1991). Intermittent vs maintenance medication in schizophrenia. Two year results. Archives of General Psychiatry, 48(4), 333-339.
Iyer, S., Banks, N., Roy, M.A., Tibbo, P., Williams, R., Manchanda, R., … Malla, A. (2013). A qualitative study of experiences with and perceptions regarding long-acting injectable antipsychotics: Part I-patient perspectives. Can J Psychiatry, 58(5), 14-22.
Jacob, K. S. (2016). Insight in psychosis: an indicator of severity of psychosis, an explanatory model of illness, and a coping strategy. Indian Journal of Psychological Medicine, 38(3), 194–201. doi: 10.4103/0253-7176.183078
Jaeger S., Pfiffner C., Weiser P., Kilian R., Becker T., & Längle G. (2012). Adherence styles of schizophrenia patients identified by a latent class analysis of the Medication Adherence Rating Scale (MARS): a six-month follow-up study. Psychiatry Res. 200(2-3), 83–88. doi:
10.1016/j.psychres.2012.03.033
Kjellsson, C. H., Johannessen L. (2014.) Schizofreni: en jämförande studie mellan forskning och självbiografier. (Kandidatuppsats, Malmö högskola, Kultur och samhälle) Från:
https://dspace.mah.se/handle/2043/17057
Lassenius, E. (2014). Hermeneutiken i människans och vårdandets tjänst. Lassenius, E. &
Severinsson, E. (red.) Hermeneutik i vårdpraxis: det nära, det flyktiga, det dolda. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Malm, U. (red.) (2010). Integrerad psykiatri: guiden. 2009. Göteborg: Stiftelsen Svenska OTP Practice/Schizofrenibistånd.
Maneesakorn, S., Robson, D., Gournay, K., & Gray, R. (2007). An RCT of adherence therapy for people with schizophrenia in Chiang Mai, Thailand. Journal of Clinical Nursing, 16(7), 1302-1312. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.01786.
McCabe, R., Bullenkamp, J., Hansson, L., Lauber, C., Leal-Martinez., R., Rössler, W., Priebe, S. (2012). The Therapeutic Relationship and Adherence to Antipsychotic Medication in Schizophrenia. PLoS ONE, 7(4). doi: 10.1371/journal.pone.0036080
Morken, G., Widen, J H. & Grawe, R W. (2008). Non-adherence to antipsychotic medication, relapse and rehospitalisation in recent-onset schizophrenia. BMC Psychiatry, 8(32). doi: 10.1186/1471-244X- 8-32
Morrison, A.P., Hutton, P., Shiers, D. & Turkington, D. (2012). Antipsychotics: is it time to introduce patient choice? British Journal of Psychiatry, 201(2), 83-84. doi: 10.1192/bjp.bp.112.112110
Phillips, L. and McCann, E. (2007). The subjective experiences of people who regularly receive depot neuroleptic medication in the community. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing,
Piggot T., Carson W., Saha A., Torbeyns A. & Ingenito G. (2003.) Aripiprazole for the prevention of relapse in stabilized patients with chronic schizophrenia: a placebo-controlled 26-week study. J Clin Psychiatry, 64(9), 1048–1056.
Socialstyrelsen. (2014). Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd: Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Hämtad 2014-11-17 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19413/2014-4-6.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2013). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Stewart, D., Anthony, G. B., Chesson, R. (2010). 'It's not my job. I'm the patient not the doctor': Patient perspectives of medicines management in the treatment of schizophrenia. Patient Educ Couns, 78(2), 212-7. doi: 10.1016/j.pec.2009.06.016
Svedberg, B., Backenroth-Ohsako, G., Lutzen, K. (2003). On the path to recovery: patients’
experiences of treatment with long-acting injections of antipsychotic medication. Int J Mental Health Nursing, 12(2), 110–118.
Svenska psykiatriska föreningen. (2009). Schizofreni: kliniska riktlinjer för utredning och behandling. (2. uppl.) Stockholm: Svenska psykiatriska föreningen: Gothia.
Tay, S. (2007). Compliance therapy: an intervention to improve inpatients' attitudes toward treatment. Journal of psychosocial nursing and mental health services, 45(6), 29- 37.
Teferral, S., Hanlon, C., Beyero, T., Jacobsson, L., Shibre, T. (2013). Perspectives on reasons for non- adherence to medication in persons with schizophrenia in Ethiopia: a qualitative study of patients, caregivers and health workers. BMC Psychiatry, 13(168). doi: 10.1186/1471-244X-13-168
Thorne, S., Jensen, L., Kearney, M. H., Noblit, G. & Sandelowski, M. (2004). Qualitative
metasynthesis: Reflections on methodological orientation and ideological agenda. Qualitative Health Research, 14(10), 1342-1365. doi: 10.1177/1049732304269888
Tranulis, C., Henderson, D.G., Freudenreich, O. (2011). Becoming adherent to antipsychotics: a qualitative study of treatment experienced schizophrenia patients. Psychiatr Serv, 62(8), 888-92. doi: 10.1176/ps.62.8.pss6208_0888
Usher, K., Park, T. & Foster, K. (2013). The experience of weight gain as a result of taking second- generation antipsychotic medications: the mental health consumer perspective. J Psychiatr Ment Health Nurs, 20(9), 801-806. doi: 10.1111/jpm.12019
Zhou, Y., Rosenheck, R., Mohamed, S., Ning, Y. & He, H. (2017). Factors associated with complete discontinuation of medication among patients with schizophrenia in the year after hospital discharge. Psychiatry Res, 17(250), 129-135. doi: 10.1016/j.psychres.2017.01.036.
Vukovich, P. (2009). Strategies nurses use to overcome medication refusal by involuntary psychiatric patients. Issues in Mental Health Nursing, 30(3), 181-187. doi: 10.1080/01612840802694478
Wiklund-Gustin, Lena. (2014). Att förstå något genom något annat – metaforer i narrativ hermeneutik. Lassenius, E. & Severinsson, E. (red.) Hermeneutik i vårdpraxis: det nära, det flyktiga, det dolda. (1. uppl.) Malmö: Gleerup
Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.