Detta forskningsområde kräver i dagsläget ett brett och omfattande helhetsgrepp, då det till dags dato finns allt för lite kunskap om begreppet mental hälsolitteracitet, hur det uppnås och varför det är viktigt. Forskningen behöver först och främst generera större kunskaper om hur sjuksköterskan kan upptäcka bristande mental hälsolitteracitet. Därefter behöver
interventioner i form av tydliga verktyg och metoder utvecklas för att hjälpa sjuksköterskan i det kliniska arbetet med patienter som har en bristande mental hälsolitteracitet. Slutligen behövs också samhällsinriktade insatser för att förbättra den mentala hälsolitteraciteten bland allmänheten. Ansträngningar har som föreliggande studie redan konstaterat gjorts på alla dessa nivåer, men då främst utanför Sveriges gränser, och även om forskningen i vissa delar har visat sig vara effektiv så behöver den utan tvekan spetsas till för att interventioner av hög kvalitet skall kunna utvecklas. Författarens egen erfarenhet är att även om det på senare år påbörjats en diskurs om psykisk ohälsa i Sverige, så behöver samtalet långt mer inriktas mot ett mer evidensbaserat håll. Som kliniskt verksam sjuksköterska i psykiatrisk vård kan det vara frustrerande att behöva förklara för människor att det är en medicinsk
29
skall kunna erbjudas. Det redan omnämnda projektet Första hjälpen vid psykisk ohälsa förefaller vara ett mycket gott initiativ för att åstadkomma förbättringar i detta avseende men det behövs givetvis fler och större insatser.
9. Slutsatser
Den enskilt viktigaste slutsatsen att dra utifrån föreliggande studie är att mental
hälsolitteracitet är ett oroväckande underbeforskat område. Att något så fundamentalt som att de patienter vi dagligen träffar i psykiatrisk vård faktiskt förstår vad vi pratar om inte har ett större vetenskapligt underlag är anmärkningsvärt. I övrigt bör alla eventuella slutsatser kring resultatet av föreliggande studie dras med största möjliga försiktighet, både rörande
interventionernas effektivitet avseende den mentala hälsolitteraciteten och på depressiva symtom. Det högst bristfälliga forskningsunderlaget, beträffande såväl storlek som kvalitet, tillåter inte några nya konkreta ställningstaganden.
30 10. Referenslista
Bentley, C., Gratwick-Sarll, K. & Mond, J. (2015). Percieved psychosocial impairment associated with eating disorder features: response to a mental health literacy
intervention. Journal of eating disorders, 3(46): 7 s. Doi: 10.1186/s40337-015-0084-9
Brijnath, B., Protheroe, J., Mahtani, K. R. & Antoniades, J. (2016). Do web-based Mental Health Literacy interventions improve the Mental Health Literacy of adult
consumers? Results from a systematic review. Journal of Medical Internet Research
2016, 18(6): 18 s. Doi: 10.2196/jmir.5463
Chamberlain, P. N., Goldney, R. D., Taylor, A. W. & Eckert, K. A. (2012). Have mental health education programs influenced the mental health literacy of those with major depression and suicidal ideation? A comparison between 1998 and 2008 in South Australia. Suicide and Life-Threatening Behavior, 42(5): 525-540. Doi:
10.1111/j.1943-278X.2012.00109.x
Christensen, H., Griffiths, K. M. & Jorm, A. F. (2004). Delivering interventions for depression by using the internet: Randomised control trial. BMJ Online First, 5 s. Doi: 10.1136/bmj.37945.566632.EE
Christensen, H., Leach, L. S., Barney, L., Mackinnon, A. J. & Griffiths, K. M. (2006). The effect of web based depression interventions on self reported help seeking:
randomised controlled trial. BMC Psychiatry 6(13), 11 s. Doi: 10.1186/1471-244X-6- 13
Costin, D. L., Mackinnon, A. J., Griffiths, K. M., Batterham, P. J., Bennett, A. J., Bennett, K. & Christensen, H. (2009). Health e-Cards as a means of encouraging help seeking for depression among young adults: randomized controlled trial. Journal of Medical
Internet Research 11(4), 15 s. Doi: 10.2196/jmir.1294
Cotton, S. M., Wright, A., Harris, M. G. & Jorm, A. F. (2006). Influence of gender on mental health literacy in young Australians. Australian and New Zealand Journal of
31
Cutilli, C. C. (2005). Health literacy: What you need to know. Orthopaedic Nursing 24(3): 227-233.
Cutilli, C. C. (2007). Health literacy in geriatric patients. An integrative review of the literature. Orthopaedic Nursing, 26(1): 43-48.
Cutilli, C. C. & Schaefer, C. T. (2011). Case studies in geriatric health literacy. Orthopaedic
Nursing, 30(4): 281-287. Doi: 10.1097/NOR.0b013e3182247c8f
Dahlberg, K. M., Waern, M. & Runeson, B. (2008). Mental health literacy and attitudes in a Swedish community sample - Investigating the role of personal experience of mental health care. BioMed Central Public Health 2008 (8)8. Doi: 10.1186/1471-2458-8-8
DeWalt, D. A., Broucksou, K. A., Hawk, V., Brach, C., Hink, A., Rudd, R. & Callahan, L. (2011). Developing and testing the health literacy universal precautions toolkit.
Nursing Outlook 2011, 59(2): 85-94. Doi: 10.1016/j.outlook.2010.12.002
Dickens, C., Lambert, B. L., Cromwell, T. & Piano, M. R. (2013). Nurse overestimation of patients’ health literacy. Journal of Health Communication, 2013(18): 62-69. Doi: 10.1080/10810730.2013.825670
Dickens, C. & Piano, M. R. (2013). Health literacy and nursing: an update. American Journal
of Nursing, 113(6): 52-58.
Donker, T., Griffiths, K. M., Cuijpers, P. & Christensen, H. (2009). Psychoeducation for depression, anxiety and psychological distress: A meta-analysis. BioMed Central
2009, 7:79, 9 s. Doi: 10.1186/1741-7015-7-79
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: Interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2): 22-26.
32
behavior therapy for depression with and without telephone tracking in a national helpline: secondary outcomes from a randomized controlled trial. Journal of Medical
Internet Research 14(3), 12 s. Doi: 10.2196/jmir.1859
Friis, K., Lasgaard, M., Osborne, R. H. & Maindal, H. T. (2016). Gaps in understanding health engagement with healthcare providers across common long-term conditions: a population survey of health literacy in 29 473 Danish citizens. BMJ Open 2016, 5, e009627. Doi: 10.1136/bmjopen-2015-009627
Gazmararian, J., Baker, D., Parker, R. & Blazer, D. G. (2000). A multivariate analysis of factors associated with depression. Evaluating the role of health literacy as a potential contributor. Archive of Internal Medicine 2000, 160: 3307-3314.
Goldney, R. D. & Fisher, L. J. (2008). Have broad-based community and professional education programs influenced mental health literacy and treatment seeking of those with major depression and suicidal ideation? Suicide and Life-Threatening Behavior,
38(2): 129-142.
Goldney, R. D., Fisher, L. J., Wilson, D. H. & Cheok, F. (2002). Mental health literacy of those with major depression and suicidal ideation: an impediment to help seeking.
Suicide and Life-Threatening Behavior, 32(4): 394-403.
Gulliver, A., Griffiths, K. M., Christensen, H. & Brewer, J. L. (2012). A systematic review of help-seeking interventions for depression, anxiety and general psychological distress.
BioMed Central Psychiatry 2012, 12(81): 12 s. Doi: 10.1186/1471-244X-12-81
Griffiths, K. M., Christensen, H., Jorm, A. F., Evans, K. & Groves, C. (2004). Effect of web based depression literacy and cognitive-behavioural therapy interventions on
stigmatising attitudes to depression. British Journal of Psychiatry 2004(185): 342- 349.
33
first aid is an effective public health intervention for improving knowledge, attitudes, and behavior: A meta-analysis. International Review of Psychiatry, 26(4): 467-475. Doi: 10.3109/09540261.2014.924910
Henderson, V. (1991). The Nature of Nursing: A Definition and its Implications for Practice,
Research, and Education - Reflections after 25 years. New York, National league for
nursing press.
Jayasinghe, U. W., Harris, M. F., Parker, S. M., Litt, J., van Driel, M., Mazza, D., Del Mar, C., Lloyd, J., Smith, J., Zwar, N. & Taylor, R. (2016). The impact of health literacy and life style risk factors on health-related quality of life of Australian patients.
Health and Quality of Life Outcomes, 14(68): 13 sidor. Doi: 10.1186/s12955-016-
0471-1
Johnson, E. M. & Coles, M. E. (2013). Failure and delay in treatment-seeking across anxiety disorders. Community Mental Health Journal 2013, 49: 668-674. Doi:
10.1007/s10597-012-9543-9
Jorm, A. F. (2000). Mental health literacy. Public knowledge and beliefs about mental disorders. British Journal of Psychiatry 2000, 177: 396-401. Doi:
10.1192/bjp.177.5.396
Jorm, A. F. (2015). Why we need the concept of “Mental health literacy”. Health
Communication, 30(12): 1166-1168. Doi: 10.1080/10410236.2015.1037423
Jorm, A. F., Barney, L. J., Christensen, H., Highet, N. J., Kelly, C. M. & Kitchener, B. A. (2006). Research on mental health literacy: what we know and what we still need to know. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry 2006, 40:3-5.
Jorm, A. F., Christensen, H. & Griffiths, K. M. (2006). Changes in depression awareness and attitudes in Australia: The impact of beyondblue: the national depression initiative.
Australian and New Zealand Journal of Psychiatry 2006, 40:42-46.
34
(2003). Providing information about the effectiveness of treatment options to depressed people in the community: A randomized controlled trial of effects on mental health literacy, help-seeking and symptoms. Psychological Medicine 2003, 33:1071-1079. Doi: 10.1017/uS0033291703008079
Jorm, A. F., Korten, A. E., Jacomb, P. A., Christensen, H., Rodgers, B. & Pollitt, P. (1997). “Mental health literacy”: a survey of the public’s agility to recognise mental disorders and their beliefs about the effectiveness of treatment. Medical Journal of Australia,
166(4), 182.
Kelly, C. M., Mithen, J. M., Fischer, J. A., Kitchener, B. A., Jorm, A. F., Lowe, A. &
Scanlan, C. (2011). Youth mental health first aid: A description of the program and an initial evaluation. International Journal of Mental Health Systems 2011, 5:4, 9 s.
Kitchener, B. A. & Jorm, A. F. (2004). Mental health first aid training in a workplace setting: A randomized controlled trial. BioMed Central Psychiatry 2004, 4(23): 8 s. Doi: 10.1186/1471-244X/4/23
Kutcher, S., Wei, Y. & Coniglio, C. (2016). Mental health literacy: Past, present, and future.
The Canadian Journal of Psychiatry 61(3): 154-158. Doi:
10.1177/0706743715616609
Lauber, C., Nordt, C., Falcato, L. & Rössler, W. (2003). Do people recognise mental illness? Factors influencing mental health literacy. European Archives of Psychiatry and
Clinical Neuroscience 2003, 253: 248-251. Doi: 10.1007/s00406-003-0439-0
Lincoln, A., Paasche-Orlow, M. K., Cheng, D. M., Lloyd-Travaglini, C., Caruso, C., Saitz, R. & Samet, J. H. (2006). Impact of health literacy on depressive symptoms and mental health-related quality of life among adults with addiction. Journal of General Internal
Medicine 2006, 21: 818-822. Doi: 10.1111/j.1525-1497.2006.00533.x
Mancuso, J. M. (2008). Health literacy: A concept/dimensional analysis. Nursing and Health
35
Mårtensson, L. & Hensing, G. (2009). Förmågan att förstå, förvärva och använda
information om hälsa - En introduktion till begreppet hälsolitteracitet. Göteborg:
Social medicin, Göterborgs universitet.
Nutbeam, D. (2000). Health literacy as a public health goal: a challenge for contemporary health Education and communication strategies into the 21st century. Health
Promotion International, 15(3): 259-267.
Ownby, R. L., Acevedo, A., Waldrop-Valverde, D. & Jacobs, R. J. (2014). Is the cloze procedure appropriate to evaluate health literacy in older individuals? Age effects in the Test of Functional Health Literacy in Adults. Journal of Aging Research 2014: 10 pages, e194635. Doi: 10.1155/2014/1946
Parker, R. & Kreps, G. L. (2005). Library outreach: overcoming health literacy challenges.
Journal of the Medical Library Association, 93(4): 81-85.
Pawlak, R. (2005). Economic considerations of health literacy. Nursing Economics. 23(4): 173-180.
Polit, D. E. & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice (9.e uppl). Philadelphia. Lippincott Williams & Wilkins.
Rotondi, A. J., Anderson, C. M., Haas, G. L., Eack, S. M., Spring, M. B., Ganguli, R., Newhill, C. & Rosenstock, J. (2010). Web-based psychoeducational intervention for persons with schizophrenia and their supporters: one-year outcomes. Psychiatric
Services, 61(11): 1099-1105.
SBU (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ
forskningsmetodikpatientupplevelser. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
36
techniques for patients with low health literacy: a survey of physicians, nurses and pharmacists. American Journal of Health Behaviour 2007, 31: 96-104.
Serper, M., Patzer, R. E., Curtis, L. M., Smith, S. G., O’Conor, R., Baker, D. W. & Wolf, M. S. (2014). Health literacy, cognitive ability, and functional health status among older adults. Health Services Research, 49(4): 1249-1267. Doi: 10.1111/1475-6773.12154
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård vid ångest och depressionssyndrom
stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20743/2017-12-4.pdf
Smith, S. G., Curtis, L. M., Wardle, J., von Wagner, C. & Wolf, M. S. (2013). Skill set or mind set? Associations between health literacy, patient activation and health. Public
Library of Science ONE 8(9): e74373. Doi: 10.1371/journal.pone.0074373
Speros, C. (2005). Health literacy: concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 50(6): 633-640.
Svensson, B., Hansson, L. & Stjernswärd, S. (2015). Experiences of a mental health first aid training program in Sweden: A descriptive study. Community of Mental Health
Journal 2015, 51: 497-503. Doi: 10.1007/s10597-015-9840-1
Svenson, B., Stjernswärd, S. & Hansson, L. (2013). Utbildning i första hjälpen vid psykisk
ohälsa - en effektstudie i två län. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013februari/Documents/Utbildning-i-forsta- hjalpen-vid-psykisk-ohalsa.pdf
Swami, V. (2012). Mental health literacy of depression: gender differences and attitudinal antecedents in a representative British sample. Public Library of Science ONE 7(11): e49779. Doi: 10.1371/journal.pone.0049779
Swami, V., Papanicolaou, A. & Furnham, A. (2011). Examining health literacy and its correlates using the overclaiming technique. British Journal of Psychology 2011,102: 662-675. Doi: 10.1111/j.2044-8295.2011.02036.x
37
Walker, J. G., Mackinnon, A. J., Batterham, P., Jorm, A. F. Hickie, I., McCarthy, A., Fenech, M. & Christensen, H. (2010). Mental health literacy, folic acid and vitamin B12, and physical activity for the prevention of depression in older adults: Randomised control trial. The British Journal of Psychiatry 2010, 197: 45-54. Doi:
10.1192/bjp.bp.109.075291
Wickline, M. A. & Rosenthal, C. A. (2010). Health literacy: Collaborating to educate professionals. Journal of Consumer Health on the Internet, 14(2): 184-192. Doi: 10.1080/15398281003784760
Wiklund Gustin, L. (2012). KBT i omvårdnadsarbetet - om meningsskapande i gemenskap. Lund. Studentlitteratur.
World Health Organization (WHO). (1998). Division of Health Promotion, Education and
Communications Health Education and Health Promotion Unit. Health Promotion Glossary. World Health Organization, Genéve.
Wright, A., McGorry, P. D., Harris, M. G., Jorm, A. F. & Pennell, K. (2006). Development and evaluation of a youth mental health community awareness campaign - The compass strategy. BioMed Central Public Health 2006, 6:215, 13 s. Doi: 10.1186/1471-2458-6-215
Wångdahl, J. M. & Mårtensson, L. I. (2014). The communicative and critical health literacy scale - swedish version. Scandinavian Joural of Public Health, 2014, 42: 25-31.
Wångdahl, J. M. & Mårtensson, L. I. (2015). Measuring health literacy - the swedish functional health literacy scale. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2015, 29: 165-172. Doi: 10.1111/scs.12125
38 Bilaga 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal träffar Begränsningar Antal lästa abstrakt
Antal lästa artiklar
Antal lästa abstrakt bland referenser
Valda artiklar till resultat, se bilaga 2
Medline Health literacy and psychiatric nursing
Mental health literacy and nursing
Mental health literacy in patients
Psychiatric health literacy
Improve mental health literacy
Mental health literacy intervention
Mental health literacy and caring 29 84 119 159 40 87 6 Peer reviewed Full text Free access 36 9 7 4
Cinahl Health literacy and psychiatric nursing
Mental health literacy and nursing 14 23 Peer reviewed Full text Free access 12 2 0 0
39 Mental health literacy in
patients
Psychiatric health literacy
Improve mental health literacy
Mental health literacy intervention
Mental health literacy and caring 26 22 5 32 4
PubMed Health literacy and psychiatric nursing
Mental health literacy and nursing
Mental health literacy in patients
Psychiatric health literacy
Improve mental health literacy
Mental health literacy intervention 44 164 451 215 186 350 Peer reviewed Full text Free access 59 28 20 5
40 Mental health literacy and
caring
13
psycINFO Health literacy and psychiatric nursing
Mental health literacy and nursing
Mental health literacy in patients
Psychiatric health literacy
Improve mental health literacy
Mental health literacy intervention
Mental health literacy and caring 43 33 77 226 68 88 3 Peer reviewed Full text Free access 22 13 9 1
41 Bilaga 2. Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land och tidsskrift Syfte Metod Resultat
Chamberlain, Goldney, Taylor & Eckert
Have mental health education programs influenced the mental health literacy of those with major depression and suicidal ideation? A comparison between 1998 and 2008 in South Australia
2012, Australien
Suicide and life-threatening behaviour
Att undersöka om nationella utbildningsprogram för mental hälsolitteracitet påverkat hjälpsökande attityder och beteenden hos personer som är deprimerade och suicidala.
Enkätstudie med 3034 personer över 15 år i South Australia, via intervjuer utförda öga mot öga. En person ur vart fjärde hushåll i tätorter med minst 1000 invånare intervjuades. Depressionsskattning utfördes med hjälp av PRIME-MD- instrumentet och statistisk analys utfördes med hjälp av SPSS.
Trots intensivt arbete med samhällsinformation de senaste två decennierna har det skett små förändringar hos personer med depression och suicidala föreställningar avseende deras attityder gentemot att söka hjälp och att faktiskt söka hjälp.
Christensen, Griffiths & Jorm
Delivering interventions for depression by using the internet: randomised controlled trial
2004, Australien BMJ Online First
Att utvärdera effektiviteten av två internet-interventioner hos individer med depression. En psykoedukativ webbsida och en interaktiv KBT-sida.
525 personer med förhöjda depressiva symtom rekryterade via en
enkätundersökning skickad till 27 000 personer mellan 18-52 år i Canberra. Därefter slumpmässigt uppdelade mellan KBT-, psykoedukation- och kontrollgrupp. Depressiva symtom mättes med hjälp av Kesslers skala för psykisk stress och statistisk analys utfördes med hjälp av SPSS-11.
Psykoedukation och KBT visade sig mer effektivt för att reducera depressiva symtom än för kontrollgruppen. KBT reducerade även destruktivt tänkande och ökade kunskapen om KBT.
Psykoedukation ökade signifikant förståelsen för evidensbaserad behandling mot depression.
Christensen, Leach, Barney, Mackinnon & Griffiths
The effect of web based depression interventions on self reported help seeking: randomised controlled trial
2006, Australien BioMed Central Psychiatry
Att undersöka effekten på hjälpsökande av två webbsidor om depression
414 personer med förhöjda depressiva symtom rekryterade via en
enkätundersökning skickad till 27 000 personer mellan 18-52 år i Canberra. Därefter slumpmässigt uppdelade mellan KBT-, informativ depressions- och kontrollgrupp. Depressiva symtom mättes med hjälp av CES-D-skalan och statistisk analys utfördes med hjälp av logistisk regressionsanalys.
Jämfört med kontrollgruppen visade den informativa depressionssajten minskad benägenhet att söka stöd av vänner och familj, användande av musik och vardagliga behandlingar och ingen ökning i att söka evidensbaserad behandling. KBT- sajten associerades med hjälpsökande i form av KBT, massage och motion.
42 Costin, Mackinnon,
Griffiths, Batterham, Bennett, Bennett & Christensen
Health e-Cards as a means of
encouraging help seeking for depression among young adults: randomised controlled trial
2009, Australien
Journal of Medical Internet Research
Att undersöka effekten på hjälpsökande för depression hos unga vuxna med hjälp av elektroniska hälsokort
298 deltagare rekryterades via ett skattningsformulär utskickat till 12 000 personer mellan 19-23 år slumpmässigt utvalda ur den australiensiska röstlängden. Uppdelade i två grupper, höga resp låga stresssymtom, med hjälp av Kessers skala för psykisk stress och slumpmässigt utifrån interventions- och kontrollgrupp. Demografiska data jämfördes med ANOVA och associationsanalys med chi- 2. Statistisk analys gjordes med hjälp av SPSS-15 och Stata 10. Analysen undersökte effekten på stressnivå över tid i både kontroll- och interventionsgrupp, samt effekten för kontroll- eller interventionsgrupp över tid.
Jämfört med kontrollgruppen visade e-hälsokort för depression ingen association avseende formellt hjälpsökande beteende, ökad tilltro till behandling, förmåga att identifiera depression, kunskap om processen för att söka hjälp eller om depressiva symtom. E-hälsokort för depression associerades inte med några signifikanta förändringar i informellt hjälpsökande beteende, eller intentioner och tilltro till detsamma.
E-hälsokort för depression associerades med ökad tilltro till effektiviteten av formella källor till hjälp. Alla respondenter, oavsett grupp visade högre intention till att söka formell hjälp och ökad benägenhet att skatta psykoterapi som effektivt efter intervention jämfört med före.
Farrer, Christensen, Griffiths & Mackinnon
Web-based cognitive behavior therapy for depression with and without telephone tracking in a national helpline: secondary outcomes from a randomised controlled trial
2012, Australien
Journal of Medical Internet Research
Att undersöka sekundära effekter av webbaserad KBT hos personer med depression, på livskvalitet,
alkoholkonsumtion, stigma eller kunskap om depression och dess behandlingar.
155 frivilliga deltagare rekryterades av inringande personer till en tjänst för telefonrådgivning i fyra större australiensiska städer. Slumpmässigt uppdelade i fyra grupper, en för
psykoedukation och KBT via internet med telefonuppföljning och en utan
telefonuppföljning, en för endast telefonuppföljning samt en kontrollgrupp som inte fick någotdera. Statistisk analys gjordes med hjälp av SPSS-18 och Stata 10.
Deltagare som fick
webbinterventionen med eller utan telefonuppföljning rapporterade lägre alkoholkonsumtion, ökad livskvalitet och KBT-litteracitet jämfört med de som inte fick intervention eller
telefonuppföljning, med bibehållen effekt efter 6 och 12 månader för KBT-litteracitet och livskvalitet. Gruppen som fick
webbinterventionen utan telefonuppföljning visade
signifikant lägre stigma jämfört med kontrollgruppen med bibehållen effekt efter 6 månader, då även för de som fick webbinterventionen med telefonuppföljning. Grupperna som fick webbinterventionen med eller utan telefonuppföljning visade signifikant högre
depressionslitteracitet, med bibehållen effekt vid 6 månader för gruppen som inte fick
43 telefonuppföljning. Inga signifikanta effekter för stigma och
depressionslitteracitet kunde ses vid 12 månader.
Goldney & Fisher Have broad-based community and professional education programs influenced mental health literacy and treatment seeking of those with major depression and suicidal ideation
2008, Australien
Suicide and life-threatening behavior
Att undersöka förändringar i mental hälsolitteracitet och hjälpsökande hos personer med eller utan depression, inkluderat med eller utan suicidal föreställning, mellan 1998 och 2004.
Enkätstudie med 3015 personer över 15 år i South Australia, via intervjuer utförda öga mot öga. En person ur vart fjärde hushåll i tätorter med minst 1000 invånare intervjuades. Depressionsskattning utfördes med hjälp av PRIME-MD- instrumentet och statistisk analys utfördes med hjälp av SPSS-12.
Den mentala hälsolitteraciteten förbättrades i samtliga tre grupper med sämst effekt i gruppen med depression och suicidala föreställningar. Det var färre förändringar i lämpligt behandlingssökande för de med depression och suicidal föreställning. Griffiths, Christensen,
Jorm, Evans & Groves
Effect of web-based depression literacy and cognitive-behavioural therapy interventions on stigmatising attitudes to depression
2004, Australien
British Journal of Psychiatry
Att undersöka effekten på stigma av två webbsidor om depression
525 personer med förhöjda depressiva symtom slumpmässigt rekryterade via en enkätundersökning skickad till 27 000 personer mellan 18-52 år i Canberras röstlängd. Slumpmässigt uppdelade i psykoedukation-, KBT- och kontrollgrupp. Stigma mättes med ett egenutformat frågeformulär. Depressiva symtom mättes med hjälp av Kesslers skala för psykisk stress och CES-D-skalan. Demografiska