Resultaten i min studie blir visserligen inte djupa där flera aspekter granskas på djupet som i djupintervjuer men de blir breda och generaliseringsbara. Även om resultatet till största delen byggde på kvantitativa bedömningar så fanns det inslag av kvalitativa bedömningar i det inre arbetet d.v.s. under lästräningen, som ledde fram till beslut om hur träningen skulle utformas inom ramarna. Läspedagogerna observerade hur eleverna löste uppgifterna och vilka strategier de använde, vad styrkorna respektive svårigheterna var. Varje läspedagog skapade en relation med eleverna på vilken de byggde sin undervisning. Bedömningen blev därför mer nyanserad men skulle behöva undersökas mera t.ex. genom intervjuer med läspedagogerna eller analys av läsprotokollet för att upptäcka skillnader och likheter mellan resultatet från testerna och läspedagogernas egna formativa bedömningar.
Läspedagogernas inverkan på elevernas läsförmåga har inte granskats p.g.a. studiens tidsram trots att en stor del av skolframgångar beror på lärarens kompetens enligt Myrberg (2007). Här fokuserades endast interventionens påverkan på läsförmågan. Fler ”kringaspekter” som valdes bort var interventionens effekt på läsförståelse och elevernas och läspedagogernas upplevelse av interventionen. En uppföljning med observationer eller enkäter och kvalitativa analyser skulle troligtvis ge en djupare bild
av interventionens effekt (Stukàt, 2005). Att också testa läsförståelsen i pre- och posttestet hade troligtvis kunna möjliggöra ett djupare jämförande med andra studier som Wolffs (2011) och Fälths (2013) studier, trots att interventionerna använder olika testning. Enligt SVR (Hoover & Gough, 1990) underlättar en god avkodning läsförståelsen och av den anledningen kan man anta att kommunens intervention kan ha haft effekt även på läsförståelsen.
I screeningen identifierades flest pojkar men Taube (2011) menar att det inte är stor skillnad mellan pojkars och flickors resultat i de tidiga skolåren utan skillnaderna är som störst i senare läsfärdigheter. Därför användes inte kön som en faktor i matchningen av grupperna. Studier kan undersöka om det finns någon genusaspekt i utfallet av interventionen genom att dela grupperna efter kön och därefter jämföra resultatet. Däremot har Elliott och Grigorenko (2014) och Myrberg (2007) visat att språklig bakgrund påverkar elevernas läsutveckling. Eftersom grupperna redan var skapade innan studiens start så gick det inte att i efterhand matcha grupperna utifrån språklig bakgrund. Eleverna skiljer sig åt både inom och mellan grupperna, då det gäller vilken ordinarie undervisning de får, socioekonomisk bakgrund, språklig bakgrund, hur stora svårigheterna är, kön och vilken skola de går på. För att i kommande studier ta hänsyn till fler skillnader i utgångsläget än resultat från pretestet och för att kontrollera för att det inte är annat än interventionen som påverkar resultatet i undersökningsgrupperna, kan fler faktorer matchas mellan grupperna för att se hur resultaten korrelerar med dessa och stärka den interna reliabiliteten. Man kan också behöva se över hur man tar reda på om elever behöver extra insatser och granska eller utarbeta känsliga screeningsverktyg som kan identifiera olika behov och variationer i läsförmågan.
Eftersom denna intervention ingår i en större kontext (del 1 och del 2) så är en naturlig fortsättning att jämföra gruppernas resultat efter lästräningen och i förlängningen också utvärdera vilka effekter del 1 och del 2 har haft på elevernas läsförmåga. Det vore intressant att ta reda på vilka skillnader, likheter och effekter interventionen skulle ha om kommunens intervention, med en uppdelning av avkodning (del 1) och läsförståelse (del 2), jämfördes med en liknande intervention som kombinerade avkodningsträning med läsförståelseträning liknande Fälths (2013) och Wolffs (2011) interventioner.
Något som lämnade mig förbryllad var att båda grupperna ökade sin benämningshastighet signifikant i RAN och att man inte kunde se några signifikanta effekter av lästräningen i testet mellan grupperna. Fortsatt forskning kan ta reda på om lästräningen behöver längre tid för att märkas på utfallet i RAN eller att träna läsflyt på ett annat sätt. Det kan handla om förändringar i hur stödet organiseras (i grupp eller enskilt) eller vilket material som används. Ytterligare en aspekt av vikt är att följa eleverna som deltagit i interventionen och se hur resultatet ser ut om ett år för att få svar på om interventionen har effekt över tid.
Jakten på effektiva interventioner är viktig för individers framgång och för att utveckla kostnadseffektiva interventioner som direkt kan implementeras i en skolkontext.
Käll- och Litteraturförteckning
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3; om lärares möjligheter
och hinder. Göteborg: Göteborgs universitet (Avhandling).
Apt, P. (1995). Spel. Vem har ljudet? ett spel som tränar förmågan att höra om ett visst
språkljud finns i ett ord. Göteborg: SIH Läromedel.
Bengtsson, P. (den 09 09 2014). Alla vill spela i läsmatchen. Alfa 04/14, ss. 18-20. Bjar, L. (2010). Kap 5. Orden tar form - om barns uttalsutveckling. i L. B. (Red.), Barn
utvecklar sitt språk (ss. 101-124). Lund: Studentlitteratur.
Borgström, H., & Strengbohm, P. (2006). Den hemliga koden : aktuell forskning om
läsning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carson, K. L., Gillon, G. T., & Boustead, T. M. (2013). Classroom phonological awareness instruction and literacy outcomes in the first year of school.
Language, Speech, and Hearing Services in Schools, Vol.44(2), 147-160.
Cassar, A. G., & Jang, E. E. (2010). Investigating the Effects of a Game-Based Approach in Teaching Word Recognition and Spelling to Students with Reading Disabilities and Attention Deficits. Australian Journal of Learning Difficulties,
vol. 15, 193-211.
Clay, M. M. (2001). Change over time in children’s literacy development. Portsmouth, New Hampshire: Heinemann Education.
Coltheart, M. (1978). Lexical access in simple reading tasks. i G. U. (Red.), Strategies
of Information Processing (ss. 151-216). London: Academic.
Dahlin, M. (2006a). Om TIL. Hämtat från TIL-pedagogik: tidig intensiv läsning: http://www.til-pedagogik.se/til-pedagogik.html den 30 09 2014
Dahlin, M. (2006b). TIL - Tidig intensiv läsning. Stockholm: Natur och kultur.
Dalby, M. A. (1992). Boken om laesning. Köpenhamn: Danmarks Pedagogiska institut. Denton, C., Cirino, P., Barth, A., Romain, M., Vaughn, S., Wexler, J., o.a. (2011). An
Experimental Study of Scheduling and Duration of "Tier 2" First-Grade Reading Intervention. Journal Of Research On Educational Effectiveness, 208-230. Dyslexiföreningen, S. (06 2012). Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter .
Hämtat från Svenska Dyslexiföreningen:
http://www.dyslexiforeningen.se/egnafiler/utredningsmodell_2012.pdf den 08 10 2014
Elliott, J. G., & Grigorenko, E. L. (2014). The dyslexia debate. Cambridge: Cambridge University Press.
Elwér, Å. (2014). Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties
(avhandling). Linköpings Universitet: Linköping Studies in Behavioural Science
No. 186.
Elwér, Å., Fridolfsson, I., Samuelsson, S., & Wiklund, C. (2013). LäSt- Test i läsning
och stavning för åk 1-6. Linköping: Hogrefe.
Emanuelsson, I., persson, B., & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
European Commission. (den 01 02 2011). Commission launches high-level expert group
on literacy. Hämtat från Europa.eu:
Europeiska unionens officiella tidning. (den 18 december 2006). Europaparlamentets
och rådets rekommendation. Hämtat från EUR-Lex Ingång till EU-rätten:
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=SV den 03 09 2014 Fahlen, R.-M. (2007). Om barns framväxande skriftspråkliga kompetens. i K. G. (Red),
Forskning i fokus nr 33, Forskning om lärares arbete i klassrummet (ss.
171-186). Kalmar: Myndigheten för skolutveckling.
Frost, J., Madsbjerg, S., Niedersoe, J., Olofsson, A., & Sorensen, P. M. (2005). Semantic and Phonological Skills in Predicting Reading Development: From 3-16 Years of Age. Dyslexia, vol 11, 79-92.
Frykholm, C.-U. (2004). Kap 5 Pedagogiska konsekvenser. i A. Ewald, & B. G. (Red),
Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet (ss. 101-120).
Stockholm: Skolverket.
Furberg, K. (2006). Elever med särskilda behov eller elever i behov av särskilt stöd - spelar det någon roll hur vi säger? Insikt 2006:1, ss. 9-31.
Fälth, L. (2013). The use of interventions for promoting reading development among
struggling readers (Doctoral dissertation). Växjö: Linnaeus University Press.
Gersten, R., & Dimino, J. A. (2006). RTI (Response to Intervention):Rethinking special education for students with reading difficulties (yet again). Reading Research
Quarterly, 41/1, 99-107.
Hollimana, A. J., & Hurry, J. (den 07 05 2013). The effects of Reading Recovery on children’s literacy progress and special educational needs status: a three-year follow-up study. Educational Psychology: An International Journal of
Experimental Educational Psychology, ss. 719-733.
Hoover, W. A., & Gough, P. B. (1990). A simple view of reading. Reading and writing:
An interdisciplinary Journal, ss. 127-160.
Häggström, I., & Frylmark, A. (2010). Spel. Trugs - teach reading using games, låda 1. Stockholm: IngAst HB.
Häggström, I., & Lundberg, I. (1994). Språklekar efter Bornholmsmodellen – en väg till
skriftspråket. Linköping: Ing-read.
Høien, I., & Lundberg, T. (2000). Dyslexia. From Theory to intervention. Dordrecht NL: Kluwer academic publishers.
Ingvar, M. (2008). En liten bok om dyslexi. Stockholm: Natur & kultur.
Ingvar, M. (2010). SOU 2010:52 Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat. Stockholm: Delegationen för jämställdhet i skolan, Statens offentliga utredningar.
Jacobsson, C. (2001). Läskedjor för skolår 1. Stockholm: Psykologiförlaget Hogrefe. Järpsten, B. (2004). DLS bas för skolår 1 och 2. Stockholm: Psykologiförlaget Hogrefe. Jönsson, B. (2010). Läsinlärningsmaterial. BRAVKOD. Kalmar: JL Utbildning & Bodil
Jönsson.
Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2012). Language and reading disabilities. Boston: Pearson.
Katzir, T., Kim, Y., Wolf, M., Morris, R., & Lovett, M. (2008). Comparing subtypes of children with dyslexia at letter, word, and connected text levels of reading.
Keenan, J., Betjemann, R. S., & Olson, R. K. (2008). Reading Comprehension tests vary in the skills they assess: Differential dependence on decoding and oral comprehension. Scientific Studies of Reading vol.12, 281-300.
Kim, S., & Lombardino, L. J. (2012). What do diagnostic test data tell us about differences in the profiles of children diagnosed with reading disability or language impairments? Journal of Communication Disorders, vol 46 (5-6), 465-474.
Kress, G. (2003). Literacy in the new media age. London och New York: Ruthledge. Liberg, C. (2010). Kap. 10 Möten i skriftspråket. i L. B. (Red.), Barn utvecklar sitt
språk (ss. 215-237). Lund: Studentlitteratur.
Lloyd, G., & Norris, C. (1999). Including ADHD? Disability & Society vol 14, 505-517 .
Lo, Y.-Y., Cooke, N. L., & Starling, A. L. (2011). Using a Repeated Reading Program to Improve Generalization of Oral Reading Fluency. Education and Treatment
of Children, vol 34, 115-140.
Lundberg, I., & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Natur & kultur.
Lundberg, I., Frost, J., & Petersen, O.-P. (1988). Effects of an Extensive Program for Stimulating Phonological Awareness in Preschool Children. Reading Research
Quarterly, vol 23, 263-284.
Lundmark, M. (2001). Tidig intensiv lästräning? : fler framtida läsare :
specialpedagogiska tips för tidig intensiv lästräning inspirerat av Nya Zeelands pedagogik. Stockholm: Madea.
Lyons, W., & Thompson, S. A. (2011). Guided Reading in Inclusive Middle Years Classrooms. Sage journals: Intervention in School and Clinic, 157-166.
Myrberg, E., & Rosén, M. (2009). Direct and indirect effects of parents' education on reading achievement among third graders in Sweden. British Journal of
Educational Psychology, Vol 79, issue 4, 695-711.
Myrberg, M. (2007). Vetenskapsrådets rapport nr 2:2007, Dyslexi en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk forskning i Sverige, vol 10, 124-138.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Norton, E. S., & Wolf, M. (2012). Rapid Automatized Naming(RAN) and Reading
Fluency:Implications for Understanding and treatment of reading disabilities.
Tufts University, Medford, Massachusetts : Center for Reading and Language Research, Eliot-Pearson Department of Child Development.
OECD. (2014). PISA 2012 Results in focus - What 15-year-olds know and what they
can do with what they know. Hämtat från OECD: http://www.oecd.org/pisa/keyfindings/pisa-2012-results-overview.pdf den 17 10 2014
Psykologiguiden. (2014). Psykologilexikon. Hämtat från Psykologiguiden: http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=intervention den 06 10 2014
Rayner, K., Foorman, B. R., Perfetti, C. A., Pesetsky, D., & Seidenberg, M. S. (2002). How should reading be taught? Scientific American, Vol.286(3), 84-91.
Samuelsson, S. (2007). Teorier om specifika läs- och skrivsvårigheter. i K. G. (Red.),
Forskning om lärares arbete i klassrummet, Forskning i fokus nr. 33 (ss.
155-170). Kalmar: Myndigheten för skolutveckling.
SAOB. (den 31 08 2010). Hämtat från Svenska akademiens ordbok: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ den 09 09 2014
SBU. (2014a). Dyslexi hos barn och ungdomar - tester och insatser. En systematisk
litteraturöversikt. SBU-rapport nr 225. ISBN 978-91-85413-66-9.: Statens
beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
SBU. (2014b). SBU´s sammanfattning och slutsatser. Hämtat från SBU - Statens
beredning för medicinska utvärderingar:
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Dyslexi_barn_ungdomar_te ster_insatser_2014.pdf den 15 09 2014
Scammaca, N., Vaughn, S., Roberts, G., Wanzek, J., & Torgesen, J. K. (2007).
Extensive reading interventions in grades k-3: From research to practice.
Hämtat från RMC Research Corporation, Center on Instruction: http://www.fcrr.org/science/pdf/torgesen/extensive_reading_interventions_K-3.pdf den 30 09 2014
SFS. (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shaywitz, S. E., & Shaywitz, B. A. (2005). Dyslexia (specific reading disabilities).
Biological Psychiatry vol. 57 (11), ss. 1301-1309.
Skolinspektionens rapport 2014:06. (u.d.). Särskilt stöd i undervisning och särskild
undervisningsgrupp. Hämtat från Skolinspektionen:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/sug/k06-sarskilt-stod-enskilt-o-grupp-sammanfattning.pdf den 08 09 2014
Skolverket - enheten för utbildningsstatistik. (den 07 11 2013a). Promemoria Resultat
för ämnesproven i åk 3 vårterminen 2013, D.nr 71-2013:28. Hämtat från
Skolverket: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3118 den 17 10 2014 Skolverket - enheten för utbildningsstatistik. (den 18 12 2013b). Promemoria Resultat
för ämnesproven i åk 6 vårterminen 2013, D-nr 71-2013:28. Hämtat från
Skolverket: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3141 den 17 10 2014 Skolverket. (den 28 09 2010). Läs‐ och språkförmåga bland elever – en
sammanfattning av tre artiklar. Hämtat från Skolverket: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.137285!/Menu/article/attachment/L%25 E4s.pdf den 15 09 2014
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Särskilt stöd i grundskolan - en sammanställning av senare års
forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). PISA 2012 - Resultaten i koncentrat. Hämtat från Skolverket: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3127 den 18 09 2014
Snowling, M. J., & Hulme, C. (2011). Evidence-based interventions for reading and language difficulties: Creating a virtuous circle. British Journal of Educational
Psychology, vol 81, 1-23.
SPSM. (den 17 06 2014). Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi -
ett stödmaterial. Hämtat från Specialpedagogiska skolmyndigheten:
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Las--och- skrivsvarigheter--dyslexi/Pedagogisk-utredning-av-las--och-skrivsvarigheterdyslexi/ den 08 10 2014
Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading research quarterly, 21, 360-406.
Strömberg, U. B. (den 15 06 2005). Vilka åtgärder är effektiva? Om utmaningar inom
interventionsforskning, FAS konferens 15-16 juni 2005. Hämtat från
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:
http://www.forte.se/upload/dokument/konferenser/konferensrapporter/interventi onskonf2005a.pdf den 21 10 2014
Stukàt, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Swanson, H., Trainin, G., Necoechea, D., & Hammill, D. (2003). Rapid naming, phonological awareness, and reading; a meta-analysis of the correlation evidence. . Review of educational resources vol 73 (4), 7-40.
Svenska Dyslexiföreningen. (juni 2012). Modell för utredning av läs- och
skrivsvårigheter. Hämtat från Svenska Dyslexiföreningen: http://www.dyslexiforeningen.se/egnafiler/utredningsmodell_2012.pdf den 06 10 2014
Swärd, A.-K. (2008). Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering:
Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer, (doktorsavhandling).
Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Taube, K. (2011). Flickors och pojkars läsning. i S. s. m.fl., Dyslexi och andra
svårigheter med skriftspråket (ss. 104-137). Stockholm: Natur & kultur.
Taube, K., Tornéus, M., & Lundberg, I. (1984). Umesol - läsning och skrivning. Hägersten: Hogrefe Psykologiförlaget.
Therrien, W. J. (2004). Fluency and Comprehension Gains as a Result of Repeated Reading: A Meta-Analysis. Remedial and Special Education, vol 25, 252-261. Torgesen, J. K. (2002). The prevention ocf reading difficulties. Journal of School
Psychology vol 40, 7-26.
Torgesen, J. K. (2009). The response to intervention instructional model: Some outcomes from a large-scale implementation in reading first schools. Child
Development Perspectives, Vol.3, 38-40.
Unesco. (1994). The Salamanca statement and framework for action on special needs
education. Hämtat från Unesco:
http://www.unesco.de/fileadmin/medien/Dokumente/Bildung/Salamanca_Declar ation.pdf den 17 10 2014
Unesco. (2006). Understandings of literacy, kap. 6. Hämtat från Unesco: http://www.unesco.org/education/GMR2006/full/chapt6_eng.pdf den 30 09 2014
Wedin, Å. (2010). Bedöma eller döma? Språkbedömning och lästest i skolans tidigare år. Pedagogisk Forskning i Sverige, årgång 15, nr 2/3, ss. 219-231.
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från Vetenskapsrådet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf den 15 09 2014
Wiliam, D. (2010). An integrative summary of the research literature and implications for a new theory of formative assessment. i H. Andrade, & G. J. (Eds.),
Handbook of formative assessment. New York & London: Routledge.
Wiliam, D., & Thompson. (c2008). Integrating assessment with instruction? What will it take to make it work? i C. A. (ed.), The future of assessment: Shaping teaching
and learning. Mahwah: NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
Williams, J., & Snipper, G. (1990). Literacy and Bilingualism. New York: Longman. Witting, M. (2005). Wittingmetodens idébakgrund. Solna: Ekelunds förlag.
Wolf, M., & Bowers, P. (1999). The double-deficit hypothesis for the developmental dyslexias. Journal of Educational Psychology vol 91 (4), 15-38.
Wolf, M., & Katzir-Cohen, T. (2001). Reading fluency and its intervention. Scientific
studies of reading 5(3), 211-239.
Wolff, U. (2005). Characteristics and varieties of poor readers (Doctoral thesis). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Wolff, U. (2011). Effects of a Randomised Reading Intervention Study: An Application
of Structural Equation Modelling. Dyslexia vol. 17 (4), 295-311.
Wolff, U. (2014). RAN as a predictor of reading skills, and vice versa: results from a randomised reading intervention. Annals of Dyslexia, Vol.64(2),, 151-165. Värmon, A.-L. (2005). Fonologiska test, Benämning. Linköping: Språkpedagogiskt