I OECD-rapporten (2010) fastslås att det behövs en kontinuerlig insats för andraspråkselevers
språkutveckling under hela deras skoltid. Deras undervisning ska genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt som leds av kompetenta lärare. Här vill vi framhålla att det språkutvecklande arbetet har även visat sig gynna elever som har svenska som modersmål (Skolinspektionen, 2010). Thomas och Loxley (2007) efterlyser att fokus riktas från ett bristtänkande, gällande de svårigheter eleverna har, till fokus på hur skolan bemöter eleverna i svårigheter och undrar varför det reproduceras exakt samma sak år efter år när det finns många kritiska röster. Deras studie ligger snart 20 år tillbaka i tiden men den är fortfarande aktuell. Arbetet med språkutvecklingen uppmärksammas bland annat i Skolverkets Läslyft där skolorna som är intresserade av språk-, läs- och skrivutveckling kan delta. Deltagandet är inget krav från Skolverkets sida än, men utifrån de behov som vi ser finns hos de medverkande eleverna i denna studie, borde alla skolor delta i Läslyftet med handledning av specialpedagogen, som har i sitt uppdrag att arbeta förebyggande på organisations-, grupp- och individnivå. Gustavsson och Hjörne (2015) återger i sin studie hur specialpedagogen ser på det förebyggande arbetet för att undanröja hinder i lärmiljön, nämligen att det specialpedagogiska perspektivet är ett måste för vissa elever, men är till fördel för alla elever. Hur denna kompetensutbildning från Läslyftet sedan används i skolorna och vilka resultat det språkutvecklande arbetssättet ger skulle kunna vara intressant att forska om.
40
Referenslista
Ainscow, M., m.fl. (2012). Making schools effective for all: rethinking the task. School Leadership &
Management, 32(3), 197-213.
Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla: några filosofiska trådar. Stockholm: Liber.
Aspán, M. (2015). Barndomsforskning - om barnsyn, forskningsfrågor och etiska ställningstaganden. I Qvarsell, B., Hällström, C. & Wallin, A. (Red.) (2015). Den problematiska etiken: om barnsyn i forskning och praktik. Göteborg: Daidalos.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun.
Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. Från: http://hdl.handle.net/2077/16941
Björk, G. & Uljens, M. (2009). Om pedagogikens erkännande och erkännandets pedagogik. Paper vid NERA 5-8.3 2009, Trondheim. Åbo Akademi.
Bossone, M. R. (1965). Understanding Junior-College Students: Proposals for Meeting Their Special Needs. The Journal of Higher Education Vol. 36, No. 5 (May, 1965), pp. 279-283.
Bremberg, S. (2013). Utanförskap och psykisk ohälsa bland unga i de nordiska länderna. I T. Olsen,
& J. Tägtström (Red.), For det som vokser. Unge, psykisk uhelse og tidlig uførepensjonering i Norden (s. 29-39). Nordens Välfärdscenter.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådets rapportserie 6: 2010. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Cederberg, M. (2006). Utifrån sett - inifrån upplevt: några unga kvinnor som kom till Sverige i tonåren och deras möte med den svenska skolan. Diss. Lund: Lunds universitet, 2006. Malmö.
Engbom, C. (2018). Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt: rapport från en forskningscirkel genomförd februari 2016-december 2017. Uppsala: Uppsala universitet.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Gibbons, P. (2006). Bridging Discourses in the ESL Classroom: Students, Teachers and Researchers.
London: Continuum.
Gibbons, P. (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. (1. uppl.) Uppsala: Hallgren &
Fallgren.
Graham, L. J. & Harwood, V. (2011). Developing Capabilities for Social Inclusion: Engaging
Diversity through Inclusive School Communities. International Journal of Inclusive Education, 15 (1), 135-152.
Gustafson, K., Hjörne, E. (2015). Friskolan som en frizon för elever i behov av särskilt stöd?
Inkludering, olikhet och specialpedagogik för alla. Pedagogisk forskning i Sverige, (3-4), 273.
Gustafsson, J. E., Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat.
Skolverket.
41
Hautaniemi, B. (2015). Hermeneutikens och etikens betydelse för lärande. I Qvarsell, B., Hällström, C. & Wallin, A. (Red.) (2015). Den problematiska etiken: om barnsyn i forskning och praktik.
Göteborg: Daidalos.
Helldin, R. (2007). Klass, kultur och inkludering. i Pedagogisk forskning i Sverige, 12 (2):119-134.
Helldin, R. & Sahlin, B. (Red.) (2007). Etik i specialpedagogisk verksamhet: En fråga om perspektiv.
Lund: Studentlitteratur.
Herbert, A. (2006). Våld och trauma i klassrummet. I H. Lorentz & B. Bergstedt (Red.), Interkulturella perspektiv: Pedagogik i lärandemiljöer (s. 197-225). Lund: Studentlitteratur.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Holmegaard, M. & Wikström, I. (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning. I K. Hyltenstam & I.
Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle (s. 539-572). Lund:
Studentlitteratur.
Honneth, A. (1995). Struggle for recognition: the moral grammar of social conflicts. Cambridge:
Polity Press. (Original work published 1994)
Hägerfelth, G. (2011). Språkarbete i alla ämnen. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Johansson, B. (2015). Tonårsflickor berättar om att vara eller inte vara i behov av särskilt stöd: en longitudinell fallstudie. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2015. Stockholm.
Johansson, M. (2006). Andlighetens betydelse för den pedagogiska dialogen. I H. Lorentz & B.
Bergstedt (Red.). Interkulturella perspektiv: Pedagogik i lärandemiljöer (s. 155-176). Lund:
Studentlitteratur.
Knutagård, H. (2003). Introduktion till verksamhetsteori. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lainio, J., & Norberg Brorsson, B. (2016). Flerspråkiga elever och deras tillgång till utbildning och språk i skolan. [Elektronisk resurs]. Lisetten, (1), 10–13. Från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-138326
Leontiev, A.N. (1978). Activity, Consciousness and Personality. Från https://www.marxists.org/archive/leontev/works/1978/index.htm
Leontiev, A.N. (1979). On Vygotsky’s Creative Development. Preface to Volume 3 of Vygotsky’s Collected Works. Från https://www.marxists.org/archive/leontev/works/1979/vygotsky.htm
Lind, R. (2014). Vidga vetandet: en introduktion till samhällsvetenskaplig forskning. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lorentz, H. & Bergstedt, B. (2006). Interkulturella perspektiv - från modern till postmodern
pedagogik. I H. Lorentz & B. Bergstedt (Red.), Interkulturella perspektiv: Pedagogik i lärandemiljöer (s. 13-32). Lund: Studentlitteratur.
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011).
Stockholm: Skolverket.
42
OECD. (2010). OECD Reviews of Migrant Education: Sweden. OECD Publications Centre. Från:
https://www.oecd.org/sweden/44862803.pdf
Olvegård, L. (2014). Herravälde. Är det bara killar eller? Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. Göteborgs universitet. Humanistiska fakulteten.
Qvarsell, B. (2015) Etik i barnrelaterad pedagogisk forskning och praktik - som en fråga om respekt. I B. Qvarsell, C. Hällström & A. Wallin (Red.), Den problematiska etiken: om barnsyn i forskning och praktik (s. 31-48). Göteborg: Daidalos.
Rosales, R, L. (2008). “Där är alla svenskar, inte en enda svartskalle” Svenskhetsnormen i en
multietnisk skola. I L. Martinsson & E. Reimers (Red.), Skola i normer (s. 151-188). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Runström Nilsson, P. (2015). Pedagogisk kartläggning. Att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Salameh, E-K. (2012). Flerspråkig språkutveckling. I E-K. Salameh (Red.), Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige (1. uppl., s. 27-55). Stockholm: Natur &
Kultur.
SFS (2009:600), Språklag, Riksdagen. Från: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600 SFS (2010:800), Skollag, Riksdag. Från: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2011). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbete. Liber:
Stockholm.
Skowronski, E. (2013). Skola med fördröjning: nyanlända elevers sociala spelrum i "en skola för alla". Diss. Lund: Lunds universitet, 2013. Lund.
SOU 2003:35. För den jag är: om utbildning och utvecklingsstörning. Delbetänkande av Carlbeckkommitten. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Svedberg, L. (2018). Språkutvecklande arbetssätt och nyanländas lärande. En studie av ett
fortbildningsprojekt. I Engblom, C., Fallberg, K., Svedberg, l., Nilsson Mihalaki, A., Simonsson, H., Sjöström, L., … Sourander, Å. (Red.), Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt (s. 17-32) [Elektronisk resurs] Rapport från en forskningscirkel.
Sverige. Regeringen. (1997). Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet: Regeringens skrivelse 1996/97:112. Stockholm: Fritze.
Sverige. Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling: för barn och elever med annat modersmål än svenska [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolinspektionen.
Sverige. Skolinspektionen (2011). Olika elever – samma undervisning [Elektronisk resurs].
Stockholm: Skolinspektionen.
Sverige. Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar [Elektronisk resurs].
Stockholm: Skolinspektionen.
Sverige. Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Skolverket.
43
Sverige. Skolverket (2011). Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket, (2015). Delaktighet för lärande. Forskning för skolan. Stockholm: Fritzes kundtjänst.
Sverige. Skolverket, (2017). Skolverkets lägesbedömning 2017, Rapport 455. Från:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubex t%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3786.pdf%3Fk%3D3786
Sverige. Skolverket (2018). Skolor och elever i gymnasieskolan. Läsår 2017/2018. Från:
https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/gymnasieskola/skolor-och-elever
Sverige. Utbildningsdepartementet (2013). Utbildning för nyanlända elever: mottagande och skolgång. Stockholm: Fritze.
Thomas, G. & Loxley, A. (2007). Deconstructing special education and constructing inclusion [Elektronisk resurs]. (2nd ed.) Maidenhead: Open University Press.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. [Elektronisk resurs]. Stockholm: UNICEF Sverige.
Valenzuela, A. (1999). Subtractive Schooling. U.S. Mexican Youth and the politics of caring. Albany:
State University of New York. Press.
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Viberg, Å. (1996). Svenska som andraspråk i skolan. I K. Hyltenstam (Red.), Tvåspråkighet med förhinder: invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige (s. 110-147). Lund: Studentlitteratur.
Wedin, Å. (2009). Monologen som en resurs i klassrummet. Pedagogisk forskning i Sverige, (4), 241.
Westling Allodi, M. (2002). Children's experiences of school: narratives of Swedish children with and without learning difficulties/Mara Westling Allodi. Scandinavian journal of educational research.
(46(2002):2, s. 181-205).
Westling Allodi, M. (2011). Det sociala klimatet – den dolda sidan av skolans som lärandemiljö. I:
Psykisk hälsa 2011, 4, p. 58-65. https://issuu.com/mindsweden/docs/20114_digital2
Westlund, I. (2015) Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.
71-88). Stockholm: Liber.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Ödman, P-J. (2017). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (3. oförändr. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
44
45
Bilagor
Bilaga 1
Samtyckesbrev
Till myndig elev
Hej!
Vi är två studenter, Claudia Ericsson och Danielle Rizk, som läser Specialpedagogprogrammet vid den Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet. Under vårterminen 2018 ska vi skriva vårt examensarbete. Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för hur andraspråkselever upplever förutsättningarna för lärandet i lärmiljön på gymnasiet. Vår handledare heter Bozena Hautaniemi och är universitetslektor vid den Specialpedagogiska institutionen.
För att samla in material till vårt examensarbete behöver vi genomföra intervjuer med
andraspråkselever för att få kunskap om hur andraspråkseleverna upplever lärandemiljön på sin gymnasieskola. Därför är dina erfarenheter och dina upplevelser av lärmiljön viktig för vårt examensarbete. För att skydda din integritet som elev följer vi Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer (2002). Det innebär att ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta det utan att behöva ange orsak. I resultatredovisningen kommer varken ditt namn eller skolans namn att finnas med utan ditt namn och skolans namn kommer att vara anonyma och vi kommer att använda oss av fiktiva namn genom hela examensarbetet. Det kommer inte att vara möjligt att identifiera varken dig som elev eller vilken skola du går i. Intervjuerna kommer att spelas in och transkriberas. Allt material kommer att förstöras efter att vi skrivit examensarbetet och blivit godkända. Under arbetets gång kommer vi att låsa in allt material så att ingen obehörig kan komma åt något av arbetsmaterialet.
Med din signatur medger du ditt samtycke till en intervju. Vi tackar på förhand för din medverkan!
Med vänliga hälsningar Claudia och Danielle
_________________________ _________________________
Ort, datum Namn
46
Bilaga 2
Intervjufrågor till andraspråkseleverna Bakgrundsfrågor
1. Hur länge har du bott i Sverige?
2. Vilket är ditt modersmål?
3. Vilket/vilka är dina andraspråk?
4. Berätta om din skolbakgrund.
Intervjufrågor:
1. Vilken funktion fyller skolan för dig?
2. Beskriv det bästa med din skola!
3. Varför har du valt just det gymnasieprogram du går på?
4. Hur lär du dig bäst?
5. Beskriv en situation där stöd har haft betydelse för ditt lärande?!
a. Vilket stöd får du idag av dina lärare för att nå kunskapskraven i de olika kurserna?
b. Om du fick bestämma, vilket stöd skulle du önska dig för att nå ännu högre i din kunskapsutveckling?
6. Beskriv en situation där beröm eller uppskattning av en lärare eller en person på skolan bidrog till att du blev mer motiverad eller vill lära dig mer?
a. På vilket sätt och utav vem vill du helst ha beröm?
7. Beskriv de relationer som finns i din lärmiljö (relationer lärare-elev och relationer elev-elev)
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se