Förslag till fortsatt forskning

Vår studie visar prov på hur barn agerar i den fria leken inomhus. Vårt förslag till vidare forskning inom barns lek ur ett genusperspektiv är att studera pedagogerna genom att

observera och intervjua. Det är intressant att ta reda på hur pedagogernas agerande och deras utformning av miljön påverkar barns val av lek. Ytterligare förslag på intressant forskning kan vara att göra samma undersökning som vi utifrån pojkar och flickors könsöverskridande men i andra åldrar och annan miljö. Vi har enbart undersökt flickor och pojkars lek inomhus, förslag till vidare forskning är att genomföra studien utomhus.

30

7. Tack

Som avslutning i vår studie vill vi använda tillfället att tacka de personer som gjort arbetet möjligt. Vi vill börja med att tacka de pedagoger som gav oss möjlighet att genomföra våra observationer i deras klasser. Vidare vill vi tacka barn och vårdnadshavare som ställde upp. Slutligen vill vi tacka vår handledare Kristina Bartley för den handledning vi fått under arbetets gång. Med hjälp av en god handledning fördes vårt arbete hela tiden framåt.

31

8. Referenser

Aspers, Patrik (2007). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 1. uppl. Malmö: Liber.

Bjørndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i

undervisning och handledning. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Connell, Raewyn (2003). Om genus. Göteborg: Daidalos.

Davidsson, Birgitta (2008). Skolans olika rum och platser sett ur barns perspektiv. I Sandberg, Anette (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss.37-59. Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Dimenäs, Jörgen (red.) (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Dolk, Klara, (2011). Genuspedagogiska trubbel. Från en kompensatorisk till en

komplicerande och normkritisk genuspedagogik. I Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.) (2011). En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss.48-59.

Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i

förskolans vardagsrutiner och lek. Diss. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7732

Eidevald, Christian (2011). "Anna bråkar!": att göra jämställdhet i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf

Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. 1. uppl. Stockholm: Liber. Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa? [Elektronisk resurs] : förhandlingar om

pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010.

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/22776

Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf

Hjorth, Marie-Louise (1996). Barns tankar om lek: en undersökning av hur barn uppfattar

32

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.) (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och

kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Eva (1999). Etik i små barns värld: om värden och normer bland de yngsta

barnen i förskolan. Diss. Göteborg : Univ.

Johansson, Eva (2008). "Gustav får visst sitta i tjejsoffan!": etik och genus i förskolebarns

världar. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Kreativa lek- och lärandemiljöer i pedagogisk verksamhet. I Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.) (2009). Leka för att lära:

utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss.145-162.

Kihlström, Sonja (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I Dimenäs, Jörgen (red.) (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och

vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss.157-173.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1996). De små mästarna: om den fria lekens pedagogik. Stockholm: HLS.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2009). Vad lär barn när de leker? I Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.) (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur, ss.75-92.

Laemmle, Julie 2013, "Barbara Martin: Children at Play: Learning Gender in the Early Years", Journal of Youth and Adolescence, vol. 42, no. 2, pp. 305.

Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.) (2011). En rosa pedagogik:

jämställdhetspedagogiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Lillemyr, Ole Fredrik (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:

Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Löfdahl, Annica (2002). Förskolebarns lek: en arena för kulturellt och socialt

meningsskapande. Diss. Karlstad : Univ., 2002.

33

Nelson, Anders (1998). Könsrollsmönster i leksakslådan. Locus, nr 3, ss 41-50.

Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Odenbring, Ylva (2010). Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar: könskonstruktioner i

interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet,

2010.

Tillgänglig på Internet:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22144/1/gupea_2077_22144_1.pdf

Ohlander, Kajsa & Palmer, Anna & Thelander, Lina (2011). ”Ta det lugnt, tänk på att Lina är en tjej…”. I Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.) (2011). En rosa

pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss.142-156.

Paulsson, Iréne & Öhman Margareta (1999). Flicklek – pojklek – samlek? I: Skolverket (red):

Olika på lika villkor – en antologi om jämställdhet. Stockholm: Liber Distribution, ss.109-119.

Rubinstein Reich, Lena & Wesén, Bodil (1986). Observera mera!. Lund: Studentlitteratur. Sandberg, Anette (red.) (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Sandström, Margareta, Stier, Jonas, Sandberg, Anette (2013). "Working with gender

pedagogics at 14 Swedish preschools", 2013, Journal of Early Childhood Research, vol. 11, no. 2, pp. 123-132.

Skolverket (red): Olika på lika villkor – en antologi om jämställdhet. Stockholm: Liber Distribution.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Svaleryd, Kajsa (2002). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn

och unga. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber. Wedin, Eva-Karin (2011). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.

Welén, Therese (2009). Historiska perspektiv på lek. I Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.) (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss.29-42.

Öhman, Margareta (1999). Att ge flickor och pojkar i förskolan lika möjligheter. I Skolverket (red): Olika på lika villkor – en antologi om jämställdhet. Stockholm: Liber Distribution, ss.9-19.

34

Bilaga 1

Vi är två studenter som studerar vid Högskolan i Borås till förskollärare och lärare för förskoleklass. Efter nästan 3,5 år på utbildningen har vi nu kommit fram till vårt sista och slutgörande uppgift som är examensarbetet. Examensarbetet innebär att vi ska undersöka något inom valfritt pedagogiskt område. Vi har valt att undersöka hur barn i förskoleklass upplever ”flickigt” och ”pojkigt” inom leken.

Undersökningen av detta önskar vi att göra genom att samtala med barnen om hur de upplever leksituationen samt observera barnen i leken.

Examensarbetet kommer att skrivas utifrån de forskningsetiska principerna (www.vr.se) Dessa

principer är liktydiga med fyra stycken krav som framställts för forskare att ta hänsyn till deltagarna i studien.

Informationskravet handlar om att deltagarna informeras om forskningens syfte och hur den kommer att gå tillväga.

Med samtyckeskravet menas att deltagarna får chans att själva påverka och samtycka till medverkande i studien. Eftersom en viss del av vår studie kommer att innefatta barns

medverkan bifogar vi en medgivandeblankett till er vårdnadshavare där vi ber om tillstånd att observera era barn.

Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas anonymitet tas på allvar. Deltagarna har all rätt att förbli anonyma och kommer att så vara i vår studie eftersom vi tänker använda oss av fiktiva namn och platser. Detta innebär att de barn som kommer att ingå i studien inte går att identifiera. Barnens namn och identitet kommer inte att komma med i studien så heller inte skolans namn eller ort.

Det sista kravet är nyttjandekravet. Kravet innebär att göra er vårdnadshavare medvetna om att vår studie inte kommer att användas till något annat än vårt forskningsändamål.

För att få genomföra observationer och samtal med barnen i förskoleklassen behöver vi vårdnadshavares godkännande. Vi bifogar här en blankett och information där ni som

vårdnadshavare får ta ställning till om ert barn ska medverka i studien. För att vi så snart som möjligt skall kunna starta vår studie ser vi gärna att blanketterna kommer in snarast möjligt. Detta både om ert barn ska eller inte ska medverka i studien.

Skicka gärna tillbaka blanketten i plastfickan till skolan.

Har ni några frågor eller funderingar angående studien tveka inte att höra av er! Tack på förhand för kommande samarbete.

35