Tidigare forskning nämner endast kort om stigmatisering på arbetsplatser bland socialarbetare. Kollegor på arbetsplatser kan känna att de inte förmår tala om att de personligen blivit påverkade av särskilda ärenden på grund av rädsla för skamkänslor och stigmatisering. Denna studie har bland annat haft för avsikt att lyfta upplevelser av
stigmatisering och skam på arbetsplatser relaterat till sekundär traumatisering. Vår studie är ett steg på vägen till en utökad forskning kring ämnet, dock är denna studie begränsad till fem socialarbetare från två kommuner i Sverige. För att kunna tala om stigmatisering bland
kollegor krävs mer forskning för hur en arbetsplats kan bli mer öppen, tolerant och förstående. Mer forskning kring detta ämne skulle kunna förändra arbetsklimatet på flera socialkontor runtom i Sverige och i världen. En förändring gällande arbetsklimat skulle gynna både socialarbetare och verksamheter då det stigma som eventuellt finns kan hindra socialarbetare från att tala öppet om hur de påverkas, vilket ökar risken för sekundär traumatisering. Om särskilda copingstrategier föreslås och vikten av personlig handledning lyfts, blir det lättare för socialkontor att ta till sig den information och påbörja ett förbättringsarbete. Studiens resultat har visat på ett behov av att verksamheten underlättar organisatoriskt för
socialarbetare men att de även saknar kollektiva copingstrategier. Mer forskning önskas på hur stigmatisering yttrar sig på socialkontor. Hur upplever socialarbetaren, som personligen påverkats av ärenden, sig själv i relation till kollegorna som inte påverkats? Hur kan kollegor hjälpa utan att stjälpa?
30
Referenslista
1177 vårdguiden. (2018). Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Hämtad 29 oktober, 2018, från 1177 vårdguiden, https://www.1177.se/Orebrolan/Fakta-och-
rad/Sjukdomar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/
Ahum. (2018). Trauma. Hämtad 26 november, 2018, från Ahum, https://www.ahum.se/trauma/
Baldschun, A., Hämäläinen, J., Töttö, P., Rantonen, O., & Salo, P. (2017). Job-strain and well-being among Finnish social workers: exploring the differences in occupational well-being between child protection social workers and social workers without duties in child protection:Suomalaisten sosiaalityöntekijöiden työn kuormittavuus ja
työhyvinvointi: Tutkimus eroista lastensuojelutyötä tekevien ja muiden sosiaalityöntekijöiden välillä. European journal of social work, 1-16.
Baldschun, A., Töttö, P., Hämäläinen, J., & Salo, P. (2016). Modeling the Occupational Well- Being of Finnish Social Work Employees: A Multigroup Confirmatory Factor Analysis. Human service organizations: management, leadership & governance, 40(5), 524-539.
Booth, A., Sutton, A., & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful literature review. SAGE Publications: London.
Baum, N. (2015). Secondary Traumatization in mental health professionals: A systematic review of gender findings. Trauma, violence & abuse, 17(12), 221-235.
Bell, H. (2003). Strengths and Secondary Trauma in Family Violence Work. Social Work, 48(4), 513-522.
Berlanda, S., Pedrazza, M., Trifiletti, E., & Fraizzoli, M. (2017). Dissatisfaction in Child Welfare and Its Role in Predicting Self-Efficacy and Satisfaction at Work: A Mixed- Method Research. BioMed Research International, 2017, 5249619.
Bride, B., E. (2007). Prevalence of secondary traumatic stress among social workers. Social work, 52(1), 63-70.
Bride, B., E., Robinson, M., Yegidis, B., & Figley, C. (2004). Development and validation of the secondary traumatic stress scale. Research on social work practice, 14(1), 27-35.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Choi, G. (2011). Organizational Impacts on the Secondary Traumatic Stress of Social Workers Assisting Family Violence or Sexual Assault Survivors. Administration in Social Work, 35(3), 225-242.
Choi, G. (2017). Secondary traumatic stress and empowerment among social workers
working with family violence or sexual assault survivors. Journal of Social Work, 17(3), 358-378.
31
Conrad, D., & Kellar-Guenther, Y. (2006). Compassion fatigue, burnout, and compassion satisfaction among Colorado child protection workers. Child abuse & neglect, 30(10), 1071-1080.
Diaconescu, M. (2015). Burnout, Secondary Trauma and Compassion Fatigue in Social Work. Revista de Asistenta Sociala, (3), 57-63.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2016). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 16-43). (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber AB.
Ga-Young, C. (2011). Organizational Impacts on the Secondary Traumatic Stress of Social Workers Assisting Family Violence or Sexual Assault Survivors. Administration in social work, 35(3), 225-242.
Geoffrion, S., Morselli, C., & Guay, S. (2016). Rethinking Compassion Fatigue Through the Lens of Professional Identity: The Case of Child-Protection Workers. Trauma,
Violence, & Abuse, 17(3), 270-283.
Graham, J. (2012). Cognitive behavioural therapy for occupational trauma: A systematic literature review exploring the effects of occupational trauma and the existing CBT support pathways and interventions for staff working within mental healthcare including allied professions. The Cognitive Behaviour Therapist, 5(1), 24-45.
Granek, L., Ben-David, M., Nakash, O., Cohen, M., Barbera, L., Ariad, S., & Krzyzanowska, M. (2017). Oncologists' negative attitudes towards expressing emotion over patient death and burnout. Supportive Care in Cancer, 25(5), 1607-1614.
Hunter, S., & Schofield, V. (2006). How Counsellors Cope with Traumatized Clients: Personal, Professional and Organizational Strategies. International Journal for the Advancement of Counselling, 28(2), 121-138.
Kanno, H. (2016). Hidden trauma victims: Understandning and preventing traumatic stress in mental health professionals. Social work in mental health, 15(3), 331-353.
Kick, K., & McNitt, M. (2016). Trauma, Spirituality, and Mindfulness: Finding Hope. Social Work and Christianity, 43(3), 97-108.
Kim, H., Ji, J., & Kao, D. (2011). Burnout and Physical Health among Social Workers: A Three-Year Longitudinal Study. Social Work, 56(3), 258-268.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lazarus, R., & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal, and Coping. New York: Springer Publishing Company.
Lewis, T., & Manusov, V. (2009). Listening to another’s distress in everyday relationships. Communication quarterly, 57(3), 282-301.
32
Lindgren, S. (2014). Tematisering. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (s.63-72. 2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (s.29-44. 2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
McAuliffe, D., & Sudbery, J. (2005). Who do I tell? Support and consultation in cases of ethical conflict. Journal of social work, 5(1), 21-43.
Menashe, A., Possick, C., & Buchbinder, E. (2014). Between the maternal and the
professional: the impact of being a child welfare officer on motherhood. Child & family social work, 19(4), 391-400.
Nilsson, M. (2014). Att samla in data – halvstrukturerade intervjuer. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (s.149-166. 2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Pence, D. (2011). Trauma-Informed Forensic Child Maltreatment Investigations. Child Welfare, 90(6), 49-68.
Reeves, J., Drew, I., & Fergusin, H. (2015). ’Rose 2’ A child protection simulation:
perspectives on neglect and the ’unconscious at work’. Child abuse review, 24(5), 346- 364.
Salloum, A., Kondrat, D., Johnco, C., & Olson, K. (2015). The role of self-care on
compassion satisfaction, burnout and secondary trauma among child welfare workers. Children and Youth Services Review, 49(1), 54-61.
Shoji, K., Lesnierowska, M., Bock, J., Luszczynska, A., Benight, C., & Cieslak, R. (2015). What comes first, Job Burnout or Secondary Traumatic Stress? Findings from Two Longitudinal Studies from the U.S. and Poland.Public Libary of Science, 10(8), 1-15.
Williams, A., Helm, H., & Clemens, E. (2012). The Effect of Childhood Trauma, Personal Wellness, Supervisory Working Alliance, and Organizational Factors on Vicarious Traumatization. Journal of Mental Health Counseling, 34(2), 133-153.
Zosky, D. (2010). Wearing Your Heart on Your Sleeve: The Experience of Burnout Among Child Welfare Workers Who are Cognitive Versus Emotional Personality Types. Journal of Public Child Welfare, 4(2), 117-131.
33
Bilaga - Intervjuguide
TEMA 1: Arbetet med klienter och kollegor
Kan du beskriva hur ofta du träffar barn som genomgått trauma?
Vad upplever du som svårast, eller mest utmanande i arbetet med traumatiserade barn? Känner du dig stressad i ditt arbete gällande just de ärenden?
Känner du att du får stöd och hjälp i ditt arbete av din arbetsgivare? Kan du berätta om vilka olika typer av stöd som finns på arbetsplatsen? Hjälper det?
Finns det något du känner att det skulle behövas mer av, på organisatorisk nivå, för att
underlätta hanteringen av lyssnandet till traumatiserade berättelser? Handledning, Aktiviteter, Fika?
Vilken typ av stöd får du av dina kollegor? Kan man prata öppet om att man blir påverkad?
På vilket sätt kan du dela med dig av dina erfarenheter av traumaarbete till dina kollegor/de till dig?
TEMA 2: Sekundär traumatisering
Hur bekant är du med begreppet sekundär traumatisering? Upplever du sekundär traumatisering i ditt arbete? På vilket sätt?
Har du upplevt till exempel sömnsvårigheter, mardrömmar, flashback osv kopplat till klienter?
Har du själv varit med om ett trauma som du triggats av eller återupplevt vid samtal med en traumatiserad person?
Hur upplever du att du mår efter ett samtal med ett barn som upplevt trauma? Vad är svårast med att lyssna på traumatiserade berättelser?
Hur ofta händer det att du kommer hem mentalt utmattad?
Har du haft patienter som har ”krupit in under ditt skinn”? Hur blev det för dig och hur hanterar du liknande ärenden?
TEMA 3: Copingstrategier
Vad är viktigast för dig att ha med dig inför ett samtal? Känslomässigt/ Socialt Vad är viktigast för dig att ha med under ett samtal? Känslomässigt/ Socialt Vad är viktigast för dig att ha med efter ett samtal? Känslomässigt/ Socialt Hur hanterar du andras traumatiska upplevelser? Beskriv dina copingstrategier. Påverkar arbetet dig i vardagen?
Vad gör du för att koppla bort arbetet när du kommer hem?
När känner du att du behöver avsäga dig ett ärende? Hur går tankegångarna innan/efter? Under tiden som du har arbetat på din arbetsplats, har du uppmärksammat någon förändring hos dig själv? Hur?
Upplever du att ditt privatliv påverkas av att arbeta med traumatiserade människor? Om ja, på vilket sätt?