Corsaro (2005) förklarar att pedagoger ofta kan tycka att de barn som inte vill släppa in andra i sin lek, som försvarar sitt interaktionsutrymme, beter sig egoistiskt. Han menar att detta inte är ett elakt beteende i sig. Barnen vill bara skydda sin lek. Tellgren (2004, s. 84) resonerar på liknande sätt och menar att om man ser på denna handling utifrån barnens perspektiv så kan man se att de vill bevara den lek de är engagerade i och som de själva skapat och där de upplever gemenskap. Då andra barn ber att få vara med så blir de ett hot mot den redan rådande och fungerande leken. Jag menar att det är av största vikt att vi tittar på leken just ur barnens perspektiv. Endast då kan vi förstå deras motiv för att, genom kommunikativa
handlingar, försvara sina anspråk. Vi kan tycka barn är grymma som utesluter andra. Men om vi förstår vad som ligger bakom dessa uteslutningar får vi en bättre utgångspunkt i arbetet med att hjälpa barn som hamnar utanför in i leken.
Förslag till fortsatt forskning
Då barns kommunikation vid uteslutning och inneslutning är av största vikt för om de kommer med i den gemensamma leken, är fortsatt forskning inom detta område angelägen. Den gemensamma leken är grundläggande för barns utveckling och därför är det viktigt att undersöka varför barn hamnar utanför. Vill man rent konkret undersöka vilka mekanismer som spelar in då barn inte får tillgång till leken kan man som jag gjort inrikta sig på kommunikationen. Att titta närmare på hur barn använder kommunikationen är en
utgångspunkt för fortsatt forskning. Jag tycker att det skulle vara intressant att följa upp hur barn utnyttjar de tillträdesstrategier som Corsaro identifierat och hur barn förhåller sig till de territoriella anspråk som Goffman presenterar. Tellgren (2004, s. 99, 131) förklarar hur barn är kreativa och påhittiga då de försöker finna vägar in i leken. De använder många strategier och försöker om och om igen. Det vore intressant att undersöka vilka vägar de
kommunikationsskickliga barnen tar då de söker tillgång till leken. Kan man se ett mönster i hur barn utvecklar sina kommunikativa färdigheter? På samma sätt vore det intressant att undersöka om man kan se några skillnader i sättet att kommunicera mellan de barn som ger upp sina försök och mellan de barn som fortsätter och som skiftar strategi. Att inrikta sig på hur barn använder kommunikationen och vilka mönster man kan se hos dem som är
framgångsrika jämfört med de barn som inte lyckas få tillgång till leken är ett förslag till fortsatt forskning.
Referenslista:
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bech, Trine (1993). Gör jag det jag tror jag gör? : [interaktionsanalys - observation av barn
och pedagoger] Stockholm : Runa.
Charon, Joel M (1989). Symbolic interaction : an introduction, an interpretation, an
integration. Englewood Cliffs : Prentice-Hall.
Corsaro, William A (1985). Friendship and Peer Culture in the Early Years. New Jearsy: Ablex Publishing Corporation.
Corsaro, William A (1979). We´re friends right?: Children´s use of access rituals in a nursery
school. Language in society, 8:315-336.
Corsaro, William A (2003). We're friends, right? : inside kids' cultures . D.C.: Joseph Henry Press.
Corsaro, William A (2005). The sociology of childhood. Thousand Oaks : Pine Forge Press.
Dimbleby, Richard & Burton, Graeme (1995). Kommunikation är mer än ord. Lund : Studentlitteratur.
Evaldsson, Ann-Carita (1993). Play, disputes and social order : everyday life in two Swedish
after-school centers. Linköping : Tema, Univ.
Evaldsson, Lindblad, Sahlström & Bergqvist (2001). Introduktion och forskningsöversikt I Lindblad, Sverker. & Sahlström, Fritjof (red.) (2001) Interaktion i pedagogiska sammanhang. Stockholm : Liber. (s.10)
Fiske, John (1997). Kommunikationsteorier – en introduktion. Stockholm : Wahlström & Widstrand.
Goffman, Erving (2004). Jaget och maskerna : en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm : Norstedts akademiska förlag .
Goffman, Erving (1972). Interaction ritual : essays on face-to-face behaviour London: Allen Lane The penguin Press.
Goffman, Erving (1971). Relations in Public: Microstudies of the Public Order London: Allen Lane.
Jorup, Boel. & Preisler, Gunilla (2001). Att göra gemensamt i leken - om lekens
kommunikativa villkor : en lekteoretisk genomgång. Stockholms universitet: Psykologiska
institutionen.
Karlsson, Rauni (2007). Om att verifiera undersökningsresultat I Dimenäs, J. (red). Lära till
Kihlström, Sonja (2007). Observation som redskap I Dimenäs, J. (red). Lära till lärare. Stockholm: Liber. (s.32-33)
Lindblad, Sverker & Sahlström, Fritjof (red) (2001). Interaktion i pedagogiska sammanhang. Stockholm : Liber.
Löfdahl, Annica (2002). Förskolebarns lek : en arena för kulturellt och socialt
meningsskapande. Karlstad : Institutionen för utbildningsvetenskap, Univ.
Lökken, Gunvor & Söbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (2008-10-28). (Elektronisk) Uppslagsord: Interaktion. Tillgänglig: http://ne.se.lib.costello.pub.hb.se/artikel/212337/212337
[dokumentet laddades ner 2008-10-28]
Nationalencyklopedin. (2008-10-28). (Elektronisk) Uppslagsord: Symbolisk interaktionism. Tillgänglig:
http://ne.se.lib.costello.pub.hb.se/artikel/321755 [dokumentet laddades ner 2008-10-28]
Olofsson, Birgitta Knutsdotter (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.
Olofsson, Birgitta Knutsdotter (1989). Lek för livet: en litteraturgenomgång av forskning om
förskolebarns lek. Stockholm: HLS Förlag.
Olofsson, Birgitta Knutsdotter (1991). Varför leker inte barnen? En rapport från ett daghem. Stockholm: HLS Förlag.
Skolverket (1998). Läroplan för förskola, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes AB. www.skolverket.se
Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Stockholm: Fritzes AB. www.skolverket.se
Tellgren, Britt (2004). Förskolan som mötesplats : barns strategier för tillträden och
uteslutningar i lek och samtal. Örebro universitet.
Thorell, Mia (1998). Politics and alignments in children's play dialogue : play arenas and
participation. Linköping : Tema, Univ.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Utgiven av Vetenskapsrådet, www.vr.se
Tillgänglig:
http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer_f ix.pdf [dokumentet laddades ner 2008-10-16]
Bilaga 1