I vår studie om att undersöka de kreativa näringarnas betydelse för städer, har vi valt att se det ur stadens perspektiv. Till följd av detta tycker vi att det vore intressant att vid en fortsatt forskning undersöka de kreativa näringarnas betydelse för staden och stadens betydelse för de kreativa näringarna ur de kreativa näringarnas synvinkel. Med detta perspektiv skulle man komma närmare de kreativa människorna och kunna undersöka varför de flyttar till eller bor kvar i en stad. Genom att få reda på mer hur de kreativa människorna förhåller sig till olika faktorer, bidrar det till att städer mer effektivt kan hitta strategier för att kunna skapa en kreativ stad med skapande näringar och människor. Förslagsvis görs denna undersökning som en fallstudie.
REFERENSLISTA
Ashworth, G.J., & Voogd, H. (1990). Can places be sold for tourism? Marketing Tourism Places.
London: Routledge.
Banks, M., Lovatt, A., O’Connor, J., & Raffo, C. (2000). Risk and trust in the cultural industries.
Geoforum 31(1), 453–464.
Boye, P., & Sandberg, S. (2005). Kreativa affärer – entreprenöriella drivkrafter och framgångsfaktorer i kreativa kluster. VISANU 2005:17, Stockholm: Nutek.
Cubillo, J.M., Sánchez, J., & Cerviño, J. (2006). International students’ decision-making process.
International Journal of Educational Management 20(2), 101-115.
DCMS. (2001). Department of Culture, Media, and Sports: Creative Industries Mapping Document 2001. Tillgänglig på: www.culture.gov.uk.
De Chernatony, L., & McDonald, M. (1998). Creating Powerful Brands in Consumer, Service and Industrial Market. Oxford: Butterworth-Heinemann, Oxford.
De Chernatony, L., & Dall’Olmo Riley, F. (1998). Modelling the components of a brand.
European Journal of Marketing 32(11/12), 1074-1090.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dowling, G. (2001). Creating Corporate Reputations - Identity, Image, and Performance.
Oxford: Oxford University Press.
Drake, G. (2003). This place gives me space: place and creativity in the creative industries.
Geoforum 34, 511–524.
Eger, J.M. (2006). Building Creative Communities - The Role of Art and Culture. World Future Society March-April, 18-22.
Etchner, C.M., & Brent Ritchie, J.R. (1993). The measurement of destination image: an empirical assessment, Journal of Travel Research 31, 3-13.
Florida, R. (2006). Den kreativa klassens framväxt. Göteborg: Diadalos.
Florida, R., & Tinagli, I. (2004). Europe in the Creative Age. London: Demos.
Grönroos, C. (2000). Services Management and Marketing, 2nd ed. West Sussex: John Wiley &
Sons.
39
Hallencreutz, D. (2002). Populärmusik, kluster och industriell konkurrenskraft. (Avhandling för filosofie doktorsexamen). Uppsala Universitet, Dearment of Social and Economic Geography, Box 513, SE-751 39 Uppsala.
Hankinson, G. (2005). Destination brand images: a business tourism perspective. Journal of Services Marketing 19(1), 24-32.
Hankinson, G. (2004). The brand images of tourism destinations: a study of the saliency of organic images. Journal of Product & Brand Management 13(1), 6-14.
Howkins, J. (2001). The Creative Economy: How people make money from ideas.
Harmondsworth: Penguin Books.
Jayne, M. (2005). Culture that works? Creative industries development in a working-class city.
Capital & Class 84, 199-210.
Jacobs, J. (2005). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos.
Karlsson, D., & Lekvall, L. (2002). Den ofrivillige företagaren - en studie av kultur, ekonomi och företagande. Göteborg: Nätverkstan Kultur i Väst.
KK-stiftelsen. (2000). Blandade upplevelser: en förstudie om svensk upplevelseindustris möjligheter, med förslag till åtgärder. Tillgänglig på: www.kks.se.
KK-stiftelsen. (2002). Näringsliv inom upplevelseindustrin. Tillgänglig på: www.kks.se.
KK-stiftelsen. (2003). Upplevelseindustrin 2003 – Statistik och jämförelser. Tillgänglig på:
www.kks.se.
Kotler, P., Armstrong, G., Saunders, J., & Wong, V. (2001). Principles of marketing. Harlow:
Pearson Education Limited.
Kotler, P., Asplund, C., Rein, I., & Haider, D. (1999). Marketing places Europe. London:
Financial Times Management.
Kreativitet. (1993). I Nationalencyklopedin (band 11, s 388). Höganäs: Bra böcker.
Landry, C. (2000). The Creative City: A toolkit for urban innovators. Comedia: Strout.
Leisen, B. (2001). Image segmentation: the case of a tourism destination, Journal of Services Marketing 15(1), 49-66.
Lindeborg, L. (1991). Kultur som lokaliseringsfaktor: erfarenheter från Tyskland. Stockholm:
Allmänna förlaget.
Mikunda, C. (2004). Brand lands, hot spots and cool spaces. Frankfurt/Wien: Wirtschaftsverlag Carl Ueberreuter.
Morgan, N., & Pritchard, A. (2002). Tourism, promotion and power: creating images, creating identities.Chichester: Wiley.
Mossberg, L. (2003). Att skapa upplevelser - från OK till WOW! Lund: Studentlitteratur.
Nielsén, T. (2003). Om upplevelseindustrin – avslöjanden om en utveckling som redan är här.
Stockholm : IUC musik- & upplevelseindustri i samarbete med QNB analys & kommunikation.
Nilsson, S. (2003). Kulturens nya vägar – kultur, kulturpolitik och kulturutveckling i Sverige.
Malmö: Polyvalent.
O’Conner, J. (1999). The definition of cultural industries. European Journal of arts and education.
O'Connor, J., & Wynne, D. (1996). From the Margins to the Centre: Cultural Production and Consumption in the Post-Industrial City. Aldershot: Arena.
Plats. (No date). Retrieved 15 april, 2006. Tillgänglig på:
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O280893&i_word=plats
Porter, M. E. (1990): The competitive advantage of nations. London: Macmillan.
Porter, M. E. (1995). The competitive advantage of the inner city. Harvard Business Review May-June,55-71.
Porter, M. E. (2000). Location, Competition, and Economic Development: Local Clusters in a Global Economy. Economic Development Quarterly 14(1), 15-34.
Postindustriellt samhälle. (1994). I Nationalencyklopedin (band 15, s 240). Höganäs: Bra böcker.
Regeringens definition på mikroföretag - 20-22 juni 2005. Tillgänglig på:
http://www.regeringen.se/sb/d/6324/a/56486
Scott, A.J. (2006). Creative cities: Conceptual issues and policy questions. Journal of urban affairs 28(1), 1-17.
Thurén, T. (2003). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Torége, J., Norberg, M., & Lexén, R. (2005). Spela roll – en bok om lokal och regional utveckling. Stockholm: Arena för tillväxt.
Trueman, M., Klemm, M., & Giroud A. (2004). Can A City Communicate? Bradford as a corporate brand. Corporate Communications: An international Journal 9(4), 317-330.
Törnqvist, G. (2004). Kreativitetens geografi. Stockholm: SNS Förlag.
41
Wahlström, B. (2002). Guide till upplevelsesamhället – Från musik & museer till sushi & spa.
Stockholm: SNS Förlag.
Ward, S.V. (1998). Selling places: The marketing of towns and cities. London: Routledge.
Wilson, N.C., & Stokes, D. (2005). Managing creativity and innovation - the challenge for cultural entrepreneurs. Journal of Small Business and Enterprise Development 12(3), 366-378.
PERSONLIGA INTERVJUER
Gustafsson, Leif; 2006-05-10. Fritidschef på Fritidskontoret i Skellefteå. Intervjun genomfördes på Fritidskontoret i Skellefteå. Besöksadress: Fritidskontoret, Bäckgatan 1, 931 34 Skellefteå.
Johansson, Göte; 2006-05-16. Ordförande i Kulturnämnden, Skellefteå. Intervjun genomfördes på Kulturnämndens kontor i Skellefteå. Besöksadress: Nordanå, 931 22 Skellefteå.
Lestander, Sture; 2006-05-17. Näringslivschef på Tillväxtkontoret Skellefteå. Intervjun genomfördes på Tillväxtkontoret i Skellefteå. Besöksadress: Skellefteå Kommun, Tillväxtkontoret, Trädgårdsgatan 7, 931 85 Skellefteå.
Lundmark, Niklas; 2006-05-12. Näringslivsutvecklare på Garage Communication Skellefteå.
Intervjun genomfördes på Garage Communications kontor i Skellefteå. Besöksadress: Garage Communication, Nygatan 39, 931 31 Skellefteå.
Bilaga A
Intervjuguide
Kreativa näringars påverkan på städers varumärke
1 Vad menar du med kreativa näringar?
2 Hur förknippas en stads varumärke och image med en bransch eller företags varumärke och image?
3 Hur försöker Skellefteå skapa ett unikt koncept och image med hjälp av de kreativa näringarna?
4 Hur bygger städer upp sitt varumärke utifrån kreativa attraktioner, som museer och övriga kulturella evenemang?
5 Hur bygger städer upp sitt varumärke med hjälp av kreativa människor?
6 Vilka konkurrensfördelar bidrar de kreativa näringarna till i städer?
7 Med vilka effekter bidrar de kreativa näringar till staden?
8 Hur bidrar de kreativa näringarna till mer sysselsättning?
9 Hur möjliggör de kreativa näringarna att andra aktörer startar sin verksamhet i en stad?
10 Hur har kreativa näringar skapat uppmärksamhet och förutsättningar för att andra verksamheter ska vilja verka i Skellefteå?
11 Hur kan ett rikt fritids- och kulturliv locka till sig besökare och eventuella företag?
12 Varför är kreativitet och kreativa näringar viktiga för en stad?
Att attraherar och utveckla kreativa näringar och människor
1 Vad anser du attraherar kreativa människor och företag att flytta till en stad?
2 Varför tror du att kreativa människor och företag inte väljer att etablera sig i en stad?
3 Hur arbetar ni för att skapa bra förutsättningar för kreativa människor och företag att etablera sig i staden?
4 Hur arbetar staden för att ta tillvara på de kreativa människorna?
5 Varför är det viktigt att arbeta med projekt för att skapa en kreativ stad?
6 Hur stödjer och utvecklar staden kreativa företagare?
7 På vilka sätt anser du att en stad kan bidra till kreativa miljöer?
8 Hur kan en stad skapa mötesplatser för kreativa företag?
9 Varför är kluster ett viktigt redskap för att öka stadens attraktion?
10 Hur stödjer och utvecklar Skellefteå kluster/nätverk?