Förslag till fortsatt forskning

Utifrån vårt resultat fångade vi upp att kuratorerna har ett stort engagemang kring den här patientgruppen. Det som kuratorerna upplevde som utmanande var att tiden är begränsad. Ett forskningsområde skulle därför kunna vara att vidare undersöka vilka utmaningar som kuratorer upplever i arbetet med patienter som har UMS och vilka förbättringar de identifierar som genomförbara. Andra förslag till vidare forskning är att undersöka om kuratorns arbete kring denna patientgrupp ser olika ut i landet samt om det är skillnad mellan privata och offentliga hälsocentraler.

47

Referenslista

Akademikerförbundet SSR. (2017). Policy för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Hämtad 1 April, 2018, från Akademikerförbundet SSR, https://akademssr.se/policy-kuratorer-i-halso-och-sjukvard

Allwood, C-M., & Erikson, M-G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och

andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur AB.

Anclair, M., Lappalainen, R., Muotka, J., & Hiltunen, A-J. (2018). Cognitive behavioural therapy and mindfulness for stress and burnout: a waiting list controlled pilot study

comparing treatments for parents of children with chronic conditions. Scandinavian Journal

of Caring Sciences, 32(1), 389-396. doi:10.1111/scs.12473

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Arvidsdotter, T. (2014). Stressrelaterad psykisk ohälsa; upplevelser och behandling inom

primärvård (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för vårdvetenskap och

hälsa.).

Arvidsdotter, T., Marklund B., Kylén S., Taft, C., & Ekman, I. (2015) Understanding persons with psychological distress in primary health care. Scandinavian journal of caring sciences.

30(4), 687-694. doi:10.1111/scs.12289

Arvidsdotter, T., Marklund, B., & Taft, C. (2014). Six-month effects of integrative treatment, therapeutic acupuncture and conventional treatment in alleviating psychological distress in primary care patients - follow up from an open, pragmatic randomized controlled trial. BMC

complementary and alternative medicine. 14(210), 1-10. doi:10.1186/1472-6882-14-210

Arvidsdotter, T., Marklund, B., & Taft, C. (2013). Effects of an integrative treatment, therapeutic acupuncture and conventional treatment in alleviating psychological distress in primary care patients - a pragmatic randomized controlled trial. BMC complementary and

alternative medicine, 13(308), 1-9. doi:10.1186/1472-6882-13-308

48 Askheim, O-P. (2012). Empowerment- olika infallsvinklar I O-P, Askheim & B, Starrin.

Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups utbildning AB.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.

Besér, A., Sorjonen, K., Wahlberg, K., Peterson, U., Nygren, Å., & Åsberg, M (2014). Construction and evaluation of a self rating scale for stress-induced exhaustion disorder, the Karolinska Exhaustion Disorder Scale. Scandinavian Journal of Psychology, 55(1), 72-82. doi:10.1111/sjop.12088

Blom, B., Lalos, A., Morén, S., & Olsson, M. (2014). Hälso- och sjukvården- en central arena för socialt arbete. I A. Lalos., B. Blom., S. Morén., & M. Olsson. (Red.), Socialt arbete i

hälso- och sjukvård: villkor, innehåll och utmaningar (s. 17-31). Stockholm: Natur & Kultur.

Bryman, A. (2016). Social research methods. Oxford: Oxford University Press.

Eriksson, A.M. (2016). Vid utmattningens gräns: utmattningssyndrom som existentiellt

tillstånd: vårdtagares och vårdgivarnas erfarenheter av utmattningssyndrom och rehabilitering med en existentiell ansats i svensk vårdkontext. Doktorsavhandling,

Mittuniversitetet Sundsvall, Avdelningen för hälsovetenskap.

Eriksson-Zetterqvist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne., & P. Svensson (Red),

Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber AB.

Fjellman-Wiklund, A., Stenlund, T., Steinholtz, K., & Ahlgren, C. (2010). Take charge: Patients' experiences during participation in a rehabilitation programme for burnout. Journal

Of Rehabilitation Medicine, 42(5), 475-481. doi:10.2340/16501977-0534

Forinder, U. & Olsson, M. (2014). Teorier och metoder i kuratorsarbetet. I A. Lalos., B. Blom., S. Morén & M. Olsson. (Red.), Socialt arbete i hälso- och sjukvård: villkor, innehåll

och utmaningar (s. 32-49). Stockholm: Natur & Kultur.

49 Försäkringskassan. (2017). Sjukfrånvarons utveckling 2017: sjuk- och rehabiliteringspenning (Socialförsäkringsrapport, 2017:13). Försäkringskassan. Hämtad 2018-03-06, från

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/1596d32b-7ff7-4811-8215-d90cb9c2f38d/socialforsakringsrapport-2017-13.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

Grensman, A., Acharya, B-D., Wandell, P., Nilsson, G-H., Falkenberg, T., Sundin, O., & Werner, S. (2018). Effect of traditional yoga, mindfulness-based cognitive therapy, and cognitive behavioral therapy, on health related quality of life: a randomized controlled trial on patients on sick leave because of burnout. Bmc Complementary And Alternative Medicine,

18 (80), 1-16. https://doi.org/10.1186/s12906-018-2141-9

Hasselberg, K., Jonsdottir, I. H., Ellbin, S., & Skagert, K. (2014). Self-reported stressors among patients with exhaustion disorder: an exploratory study of patient records. BMC

Psychiatry, 14(1), 1-19. doi:10.1186/1471-244X-14-66

Heiwe S., Nilsson-Kajermo K., Olsson M., Gåfvels C., Larsson K., & Wengström Y. (2013). Evidence-based practice among Swedish medical social workers. Soc Work Health Care.

52(10), 947-58. doi: 10.1080/00981389.2013.834029.

Herz, M., & Johansson, T. (2015). Det professionella mötet: en grundbok. Lund: Studentlitteratur AB.

Kabat-Zinn, J. (2005). Vart du än går är du där-Medveten närvaro i vardagen. Stockholm: Natur och Kultur.

Kulkarni, G.K. (2006). Burnout. Indian Journal Of Occupational And Environmental

Medicine, 10(1), 3-4. 10.4103/0019-5278.22887

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

50 Lundgren-Nilsson, A., Jonsdottir, I., Ahlborg, G., & Pallant, J. (2012). Internal construct validity of the Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ). BMC Public Health, 12(1), 1-8. doi:10.1186/1471-2458-12-1

Maslach, C., & Leiter M. P. (1999). Sanningen om utbrändhet- Hur jobbet förorsakar

personlig stress och vad man kan göra åt det. Stockholm: Natur och kultur.

Olsson, E. (2009). Praktisk kunskap i socialt arbete: Om naiva teorier i mötet med klienten. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Olsson, E., & Ljunghill, J. (1997). The Practitioner and 'Naïve Theory' in Social Work Intervention Processes. The British Journal Of Social Work, 27 (6), 931-950. ISSN: 0045-3102.

Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220-236). Stockholm: Liber AB.

Salminen, S., Andreou, E., Holma, J., Mäkikangas, A., & Pekkonen, M. (2017). Narratives of burnout and recovery from an agency perspective: A two-year longitudinal study. Burnout

Research, 7 (C), 1-9. doi:10.1016/j.burn.2017.08.001

Salomonsson, S., Santoft, F., Lindsäter, E., Ejeby, K., Ljótsson, B., Öst, L-G., Ingvar, M., Lekander, M., & Hedman-Lagerlöf, E. (2017). Cognitive-behavioural therapy and return-to-work intervention for patients on sick leave due to common mental disorders: a randomised controlled trial. Occupational And Environmental Medicine, 74(12), 905-912.

51 Schaufeli, W-B., Leiter, M-P., & Maslach, C. (2009). Burnout: 35 years of research and practise. Career Development International, 14(3), 204-220.

doi:10.1108/13620430910966406

Schenström, O. (2007). Mindfulness i vardagen-vägar till medveten närvaro. Stockholm: Viva.

Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom: stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Elander Gotab AB.

Socialstyrelsen. (u.å.a). KBT (Kognitiv beteendeterapi). Hämtad 29 April, 2018, från Socialstyrelsens officiella hemsida,

http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/kbtkog nitivbeteendeterapi

Socialstyrelsen. (u.å.b). Metodguide för socialt arbete. Hämtad 3 Mars, 2018, från Socialstyrelsens officiella hemsida,

http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide

Socialstyrelsen. (2017). Utmattningssyndrom: F438. Hämtad 2018-03-07, från Socialstyrelsen, https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/utmattningssyndrom/546

Sohlberg, P., & Sohlberg, B-M. (2013). Kunskapens former: Vetenskapsteori och

forskningsmetod. Stockholm: Liber AB.

Stenlund, T., Nordin, M., & Järvholm, L-S. (2012). Effects of rehabilitation programmes for patients on long-term sick leave for burnout: a 3-year follow-up of the REST study. Journal

Of Rehabilitation Medicine, 44(8), 684- 690. doi:10.2340/16501977-1003

Sundquist, J., Lilja, Å., Palmér, K., Memon, A-A., Wang, X., Johansson, L-M., & Sundquist, K. (2015). Mindfulness group therapy in primary care patients with depression, anxiety and

52 stress and adjustment disorders: Randomised controlled trial. The British Journal Of

Psychiatry, 206(2), 128-135. doi:10.1192/bjp.bp.114.150243

Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17-33). Stockholm: Liber AB.

Svensson, P. (2015) Teorins roll i kvalitativ forskning.I G. Ahrne & P. Svensson (Red),

Handbok i kvalitativa metoder (s. 208-219). Stockholm: Liber AB.

Thuynsma, C., & De Beer, L. (2017). Burnout, depressive symptoms, job demands and satisfaction with life: Discriminant validity and explained variance. South African Journal Of

Psychology, 47(1), 46-59. doi:10.1177/0081246316638564

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wilczek, A., Besér, A., & Brändström, L. (2017). Psykiatrisk öppenvård enligt

Erstamodellen för sjukvårdspersonal med utmattningssyndrom. Slutrapport. Stockholm:

Ersta diakoni.

Zielhorst, T., Tan, E., Van Den Brule, D., Visch, V., Melles, M., Van Tienhoven, S., & Lange, A. (2015). Using a digital game for training desirable behavior in cognitive-behavioral therapy of burnout syndrome: A controlled study. Cyberpsychology, Behavior,

And Social Networking, 18(2), 101-111. doi:10.1089/cyber.2013.0690

Åsberg, M., & Nygren, Å. (2012). Depression och utmattning i människovårdande yrken.

Slutrapport för DU-projektet. Stockholm: Karolinska Institutet.

Öjehagen, A. (2014). Socialt arbete och psykisk ohälsa. I A. Lalos., B. Blom., S. Morén., & M. Olsson (Red), Socialt arbete i hälso- och sjukvård- Villkor, innehåll och utmaningar (s. 91-111). Stockholm: Natur & Kultur.

53

Bilagor