I litteraturstudiens resultat har det framkommit hur kvinnor och deras partner upplevt en stor sorg i samband med deras missfall och att det även finns brister i omvårdnaden runt missfall. Det vore därför intressant att undersöka vilken form av stöd kvinnorna och deras partner önskar från sjuksköterskan och hur omvårdnaden runt ett missfall kan förbättras utifrån ett personcentrerat perspektiv. Vidare vore det även intressant att undersöka partnerns upplevelse av missfall i Sverige för att se om upplevelsen för partnern är densamma eller avvikande jämfört med studier genomförda i andra länder. Uppsatsförfattarna tycker också att det bör forskas mer på homosexuella par och deras upplevelser av ett missfall.
Referenser
*Vetenskapliga artiklar som har använts i resultatet
Adolfsson, A. (2009). Den komplicerade graviditeten. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. &
Lundgren, I. (red.) Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur, ss. 115-191.
*Baird, S., Gagnon, M. D., deFiebre, G., Briglia, E., Crowder, R. & Prine, L. (2018). Women’s experiences with early pregnancy loss in the emergency room: A qualitative study. Sexual &
Reproductive Healthcare, 16, 113–117. doi: 10.1016/j.srhc.2018.03.001.
*Batool, S. S. & Azam, H. (2016). Miscarriage: Emotional burden and social suffering for women in Pakistan. Death Studies, 40(10), 638-647. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:
2048/10.1080/07481187.2016.1203376.
*Bellhouse, C., Temple-Smith, M. J. & Bilardi, J. E. (2018). “It’s just one of those things people don’t seem to talk about...” women’s experiences of social support following miscarriage: a qualitative study. BMC Women’s Health, 18(1). doi: 10.1186/s12905-018-0672-3.
Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E. & Andersson, U-B. (2010). Obstetrik och Gynekologi.
4:2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Breeze, C. (2016). Early pregnancy bleeding. Australian Family Physician, 45(5), 283-286.
*Bute, J. J. & Brann, M. (2015). Co-ownership of Private Information in the Miscarriage Context.
J o u r n a l o f A p p l i e d C o m m u n i c a t i o n R e s e a r c h , 4 3 ( 1 ) , 2 3 – 4 3 . d o i : 10.1080/00909882.2014.982686.
*Carolan, M. & Wright, R. J. (2017). Miscarriage at advanced maternal age and the search for meaning. Death Studies, 41(3), 144–153. doi: 10.1080/07481187.2016.1233143.
Catlin, A. (2018). Interdisciplinary guidelines for care of women presenting to the emergency department with pregnancy loss. MCN: The American Journal of Maternal/Child Nursing, 43(1), 13–18. https://doi.org/10.1097/nmc.0000000000000399.
*Chavez, M. S., Handley, V., Jones, R. L., Eddy, B. & Poll, V. (2019). Men’s Experiences of Miscarriage: A Passive Phenomenological Analysis of Online Data. Journal of Loss and Trauma, 0(0), 1–14. doi: 10.1080/23802359.2019.1611230.
Due, C., Chiarolli, S. & Riggs, D. W. (2017). The impact of pregnancy loss on men’s health and wellbeing: a systematic review. BMC Pregnancy & Childbirth, 17(1), 1–13. doi: 10.1186/
s12884-017-1560-9.
Edwards, S., Birks, M., Chapman, Y. & Yates, K. (2018). Bringing together the “Threads of Care”
in possible miscarriage for women, their partners and nurses in non-metropolitan EDs.
Collegian, 25(3), 293–301. doi: 10.1016/j.colegn.2017.09.004.
*Emond, T., Montigny, F. & Guillaumie, L. (2019). Exploring the needs of parents who experience miscarriage in the emergency department: A qualitative study with parents and nurses.
Journal of Clinical Nursing, 28(9-10), 1952-1965. http://dx.doi.org/10.1111/jocn.14780.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. uppl. Stockholm: Natur & kultur.
*Horstman, H. K., Holman, A. & McBride, M. C. (2019). Men’s Use of Metaphors to Make Sense of Their Spouse’s Miscarriage: Expanding the Communicated Sense-Making Model. Health Communication, 1–10. doi: 10.1080/10410236.2019.1570430.
Jensen, K. L. B., Temple-Smith, M. J. & Bilardi, J. E. (2018). Health professionals’ roles and practices in supporting women experiencing miscarriage: A qualitative study. Australian and New Zealand Journal of Obstetrics and Gynaecology, 59(4), 508–513. doi: 10.1111/ajo.
12910.
Kaplan, A. (2009). Den okomplicerade graviditeten. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. &
Lundgren, I. (red.). Lärobok för barnmorskor. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 83-113.
Kristoff, A. (2012). Sjukdomar i samband med graviditet och förlossning. I Ørn, S. Mjell, J. &
Bach-Gansmo, E. (red.). Sjukdom och ohälsa - diagnostik och behandling. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss. 393-430.
Kulathilaka, S., Hanwella, R. & de Silva, V. A. (2016). Depressive disorder and grief following spontaneous abortion. BMC Psychiatry; London, 16(1). http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:
2048/10.1186/s12888-016-0812-y.
Limbo, R., Glasser, J. K. & Sundaram, M. E. (2014) ‘BEING SURE’: Women’s Experience with Inevitable Miscarriage. MCN: The American Journal of Maternal Child Nursing, 39(3), 165–
176. doi: 10.1097/NMC.0000000000000027.
*MacWilliams, K., Hughes, J., Aston, M., Field, S. & Moffatt, F.W. (2016). ‘Understanding the Experience of Miscarriage in the Emergency Department’, JEN: Journal of Emergency Nursing, 42(6), 504–512. doi: 10.1016/j.jen.2016.05.011.
Markin, R. D. (2016). What clinicians miss about miscarriages: Clinical errors in the treatment of early term perinatal loss. Psychotherapy, 53(3), 347-353. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:
2048/10.1037/pst0000062
Maršál, K., Hagberg, H. & Westgren, M. (2008). Fostrets utveckling och fysiologi. I Hagberg, H., Maršál, K. & Westgren, M. (red.). Obstetrik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 39-55.
*Mcgee, K., PettyJohn, E. K. & Gallus, L. K. (2018). Ambiguous Loss: A Phenomenological Exploration of Women Seeking Support Following Miscarriage. Journal of Loss and Trauma, 23(6), 516-530. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1080/15325024.2018.1484625.
*Meaney, S., Corcoran, P., Spillane, N. & O’Donoghue, K. (2017). Experience of miscarriage: an interpretative phenomenological analysis. BMJ Open, 7(3), e011382. doi:
10.1136bmjopen-2016-011382.
Nikčević, A. V. & Nicolaides, K. H. (2014). Search for meaning, finding meaning and adjustment in women following miscarriage: A longitudinal study. Psychology & Health, 29(1), 50-63.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1080/08870446.2013.823497.
Norrmann-Vigil, I. (2015). Conceptualizing and articulating pregnancy loss through embodiment in peer interaction. Language & Communication, 45, 70-82. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:
2048/10.1016/j.langcom.2015.10.002.
Obst, K. L. & Due, C. (2019) ‘Australian men’s experiences of support following pregnancy loss: A qualitative study’. Midwifery, 70, 1–6. doi: 10.1016/j.midw.2018.11.013.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Radford, E. J. & Hughes, M. (2015). Women’s experiences of early miscarriage: implications for nursing care. Journal of Clinical Nursing, 24(11/12), 1457–1465. doi: 10.1111/jocn.12781.
Robertsson, E. (2007). Genusperspektiv: varför behövs det? I Fossum, B. (red.) Kommunikation.
Samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur, ss. 253-285.
Séjourné, N., Callahan, S. & Chabrol, H. (2010). Support following miscarriage: what women want.
Journal of Reproductive & Infant Psychology, 28(4), 403–411. doi:
10.1080/02646830903487375.
Socialstyrelsen (2014). Underlag till nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/
2014-10-26.pdf [2019-10-29]
Socialstyrelsen (2015). Att mötas i hälso- och sjukvård: Ett utbildningsmaterial för reflektion och bemötande och jämlika villkor.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/
2015-1-5.pdf [2019-10-29]
Socialstyrelsen (u.å.). Medicinska födelseregistret.
http://www.socialstyrelsen.se/register/halsodataregister/medicinskafodelseregistret [2018-11-20]
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: en handbok.
https://www.sbu.se/ [2019-10-01]
Stjerndahl, J-H. (2010). Tidig patologisk graviditet. I Jansson, P-O. & Landgren, B-M. (red.).
Gynekologi. Lund: Studentlitteratur, ss. 255-265.
Svensk förening för obstetrik och gynekologi (2011). Medicinska riktlinjer för behandling av missfall.
https://www.sfog.se/ [2019-10-09]
Svensk Sjuksköterskeförening (2016). Personcentrerad vård.
https://www.swenurse.se/ [2019-10-01]
Upplevelse (2011). I Svenska akademiens ordbok.
https://www.saob.se/ [2019-10-29]
Van den Berg, M. M. J., Dancet, E. a. F., Erlikh, T., van der Veen, F., Goddijn, M. & Hajenius, P. J.
(2018). Patient-centered early pregnancy care: a systematic review of quantitative and qualitative studies on the perspectives of women and their partners. Human Reproduction Update, 24(1), 106–118. doi: 10.1093/humupd/dmx030.
Watson, J., Simmonds, A., La Fontaine, M. & Fockler, E. M. (2019). Pregnancy and infant loss: a survey of families’ experiences in Ontario Canada. BMC Pregnancy and childbirth, 19(1).
doi: 10.1186/s12884-019-2270-2.
*Watson, M. A., Jewell, V. D. & Smith, S. L. (2018). Journey Interrupted: A Phenomenological Exploration of Miscarriage. The Open Journal of Occupational Therapy, 6(3), 1-16. doi:
10.15453/2168-6408.1439.
Weström, L., Åberg. A., Anderberg, E. & Andersson, U. B. (2005). Obstetrik och gynekologi: klinik och vård. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization (2001). Definitions and indicators in family planning, maternal and child health and reproductive health.
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/108284/1/E68459.pdf [2018-11-12]
Bilaga 1, Artikelmatris. ett missfall i steg två.
Analysmetod:
Bellhouse, C. innan vecka 20 inom de tre senaste åren
Carolan, M. 35-47 år som upplevt ett missfall innan vecka 20
Emond, T. et innan eller till och med vecka 20 senaste tre
MacWilliams inom de senaste sju åren rekryterades genom stödgrupper, kliniker/
sjukhus och bekvämlighets snöbollsurval. 10 kvinnor intervjuades Bortfall: Tre kvinnor. 13
Meaney, S. et