Ämnet för denna studie har varit hur elever och lärare upplever slöjdundervisning, med fokus på de didaktiska frågorna vad, hur och varför man lär sig i slöjden. När jag nu avslutar mitt arbete ser jag många möjligheter att härifrån gå vidare och söka ny kunskap.
Eleverna är medvetna om vad som bedöms i slöjd, men de tycker samtidigt inte att det är det som ingår i bedömningen de lär sig. Hur går då bedömningen i slöjd till? I samband därmed kan man också fundera över hur man bedömer ett ständigt pågående arbete. I många andra ämnen övar man och har sedan ett bedömningstillfälle, men i slöjden är gränsen mellan öv- ning och bedömning utsuddad. Hur påverkar det?
Det är tydligt att lärarna i studien använder olika undervisningsstrategier. Dels har de olika personliga preferenser, dels anpassar de sig efter olika elever och efter den för tillfället rådan- de situationen i klassrummet. Hur påverkar lärarens sätt att undervisa eleverna? Man skulle kunna fundera över om eleverna kanske blir självständigare med en lärare som utmanar dem genom diskussion när de behöver komma vidare i sitt arbete, eller om elever som i stället har en lärare som visar mycket blir tekniskt skickligare.
Referenser
Bell, J. (1993) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Borg, K. (1995). Slöjdämnet i förändring 1962-1994. Linköping: Linköpings universitet. In- stitutionen för pedagogik och psykologi. LiU-PEK-R-191.
Borg, K. (2001). Slöjdämnet. Intryck- uttryck- avtryck. Linköping: Linköping Studies in Edu- cation and Psychology No. 77
Borg, K. (2008). Slöjd för flickor och slöjd för gossar. I Borg, K. & Lindström, L. Slöjda för
livet. Om pedagogisk slöjd. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cederblad, J. (2004). Mästarläran och slöjdenett utvecklingsarbete.I Nygren-Landgärds, C.
& Borg, K. Slöjdforskning. Artiklar från forskarutbildningskursen. Slöjd och bild i en veten-
skapsfilosofisk och metodologisk kontext. Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten.
Dreyfus, H. & Dreyfus, S. (2000). Mästarlära och experters lärande. I Nielsen, K. & Kvale, S.
Mästarlära som social praxis. Lund: Studentlitteratur.
Elmholdt, C & Winslöv, J-H. (2000). Från lärling till smed. I Nielsen, K. & Kvale, S. Mäs-
tarlära. Lärande som social praxis. Lund: Studentlitteratur.
Einarsson, C. & Hammar-Chiriac, E. (2002). Gruppobservationer. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Hartman, S. G., Thorbjörnsson, H. & Trotzig, E. (1995). Handens pedagogik. Kulturarv och
utveckling i skolslöjden. Linköping: Linköpings universitet, Skriftserien Skapande Vetande.
Rapport 29.
Hasselskog, P. (2006). Slöjdlärarens intentioner och kursplanen. I Nygren-Landgärds, C. & Borg, K.(red). Lärandeprocesser genom skapande arbete i vetenskaplig belysning. Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten.
Hasselskog, P & Johansson, M. (2008). Slöjdämnet efter millenieskiftet. I Borg, K. & Lind- ström, L. Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Hultman, G. (2001). Intelligenta improvisationer. Om lärares arbete och kunskapsbildning i
vardagen. Lund: Studentlitteratur.
Jespersen, E. (2000). Idrottens kroppsliga mästarlära. I Nielsen, K. & Kvale, S. Mästarlära.
Lärande som social praxis. Lund: Studentlitteratur.
Johannessen, A. & Tufte, P. A. (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber.
Johansson, M. (1994). Slöjdprocessenarbetet i slöjdsalen. Dagboksanteckningar. Göteborg:
Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborgs universitet. Forskningsrapport 11. ISSN 1102-3643 (10 p uppsats).
Johansson, M. (2002). Slöjdpraktik i skolanhand, tanke, kommunikation och andra medie- rande redskap. Acta Universitatis Gothoburgensis. Nr 183.
Johansson, M. & Hasselskog, P. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-
03). Slöjd. Stockholm: Fritzes.
Kronberg, S. (2006). Relationen mellan praktik och teori i skapande arbete. I Nygren- Landgärds, C. & Borg, K.(red) (2006). Lärandeprocesser genom skapande arbete i veten-
skaplig belysning. Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (2000). Forskare i lära. I Nielsen, K. & Kvale, S. Mästarlära. Lärande som social
praxis. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). A Pluralist View of Generalisation in Qualitative Research. Paper fram- lagt vid The Oxford Ethnography Conference vid St Hilda’s College, Oxford University. Lave, J. & Wenger, J. (1991). Situated Learning. Legitimate Peripheral Participation. Cam- bridge: Cambridge University Press.
Lindström, L. (2008). “...slöjden såsom medel att uppfostra människor”. I Borg, K. & Lind- ström, L. Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Malmberg- Tulonen, E. (1995). Slöjdfostran i kulturkampen. Del III. Skolslöjdens betydelse
ur elevperspektiv. En lokal undersökning. Vasa: Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten.
Marner, A. (2005). Möten och medieringar- estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt
och sociokulturellt perspektiv. Umeå universitet: Fakultetsnämnden för lärarutbildningar.
Nielsen, K. (2000) Musikalisk mästarlära. I Nielsen, K. & Kvale, S. Mästarlära. Lärande som
social praxis. Lund: Studentlitteratur.
Nielsen, K. & Kvale, S. (2000). Mästarlära. Lärande som social praxis. Lund: Studentlittera- tur.
Nygren-Landgärds, C. & Borg, K.(red) (2006). Lärandeprocesser genom skapande arbete i
vetenskaplig belysning. Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten.
Patel, R. & Tebelius, U. (Red.) (1987). Grundbok i forskningsmetodik. Lund: Studentlittera- tur.
Rolf, B. (1991). Profession, tradition och tyst kunskap. Övre Dalkarlshyttan: Nya Doxa. Ryen, A (2004). Kvalitativ intervju- från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber.
Skolverket. (2000). Kursplan i slöjd. www.skolverket.se
Skolverket. (2004a) NU –03 Huvudrapport bild, hemkunskap, idrott och hälsa musik och
slöjd. Skolverket PDF. www.skolverket.se
Skolverket. (2004b)NU –03 Sammanfattande huvudrapport. Skolverket PDF. www.skolverket.se
Starrin, B, Larsson, G, Dahlgren, L & Styrborn, S. (1991). Från upptäckt till presentation. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.
Thorbjörnsson, H. (2008). Svensk skolslöjd- en internationell framgång. I Borg, K. & Lind- ström, L. Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trotzig, E. (1988). Två uppsatser om tidig svensk skolslöjd. Linköping: Linköpings universi- tet. Skriftserien Skapande Vetande. Rapport 9.
Wedin, A-S. (2007). Lärares arbete och kunskapsbildning. Utmaningar och inviter i den dag-