Reichenberg (2012) efterlyser mer svensk forskning som inriktar sig på läs- och skrivutveckling och vi kan bara hålla med. Vad krävs för att locka forskare till området och vad behövs för att forskare ska få komma till skolorna och ta dela av den undervisning som genomförs idag? Vi kan se till oss själv som lärare på grundsärskolor som båda innan utbildning till speciallärare inte tog del av nyare forskning mer än det som framkommer i fackliga tidskrifter. Går det att få till ett tätare arbete mellan forskarna och grundsärskolorna? Andersson och Östlunds (2017) studie kring lärares sätt att använda sig av bedömning som en metod för att väcka elevens intresse för ny kunskap väcker ytterligare intresse. Läroplanen (Lsär11) anger att eleverna ska vara delaktiga i sitt eget lärande. Forskning kring metoder som inkluderar alla elever oavsett grad av funktionsnedsättning känns därmed viktig. Ett område som skulle vara intressant att forska om, är hur lärarna jobbar med läroplanen och hur de skulle vilja jobba med läroplanen? Ser lärarna fördelar eller hinder i timplanerna?
Både (Skolinspektionen, 2010; Berthén, 2007; Reichenberg, 2012; och Clay, 1991) ser nyttan med att läsa tillsammans i grupp. Därmed anser vi att forskning kring läsning i grupp för elever i
grundsärskolan skulle vara intressant att ta del av.
De intervjuade lärarna efterlyser mer färdigt material som är anpassat utifrån elevens ålder. De ser att de färdiga material som finns, speciellt för de äldre eleverna, är på för låg nivå eller innehåller bilder anpassade för yngre elever. Därför efterlyser vi material som är grundat i nyare forskning och anpassat för elever i den svenska skolan. Det finns forskning kring detta men från andra länder. Detta är ett ansvar som vilar på de förlag som producerar material. Finns det ett samarbete mellan förlag och forskare? Vi vill se fler studier som visar på hur material för läsinlärning och läsförståelse används i svenska/kommunikations undervisning.
Kommer Skolinspektionen göra en ny granskning liknande den som genomfördes 2010? Om så är fallet, för att se hur svenska undervisningen ser ut idag, ska då detta genomföras på samma skolor igen eller på andra skolor? Kommer grundsärskolan inriktning träningsskola då omfattas av denna
30
Referenser
Andersson, L (1), & Östlund, D. (2). (n.d.). Assessments for learning in grades 1–9 in a special school for students with intellectual disability in Sweden. Problems of Education in the 21st Century, 75(6), 508–524. Retrieved from
http://search.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direkt=true&db=edselc.2-52.0-85039066892&site=eds-live&scope=site.
Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett
verksamhetsteoretiskt perspektiv (s. 69–184). Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads universitet. Bjørndal, C.R.P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning
och handledning. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.
Braun, V. & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: a practical guide for beginners. (1. ed.) Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Clay, M.M. (1991). Introducing a new storybook to young readers. The Reading Teacher, 45(4), 264. Retrieved from
http://search.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direct=true&db=edsjsr&AN=edsjsr.44824492&s ite=eds-live&scope=site.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Grunewald, K. (2010). Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia. (2. uppl.) Stockholm: Gothia.
Heister Trygg, B. & Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori
och praktik. (3., rev. uppl.) Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kutscher, M.L., Attwood, T. & Wolff, R.R. (2016). Barn med överlappande diagnoser: ADHD,
inlärningssvårigheter, autism, asperger, tourettes, ångest med flera. (Andra reviderade utgåvan).
[Stockholm]: Natur & Kultur.
Loseke, D.R. (2016). Methodological thinking: basic principles of social research design. (2. uppl.) Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc.
Reichenberg, M. Gränser på gott och ont: Undervisning i särskolan förr och nu. (2012). In Daniel Andersson & Lars-Erik Edlund(red.) Språkets gränser - och verklighetens. Umeå: Institutionen för språkstudier och författarna. Retrieved from
http://search.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.oai.gup.u b.gu.se.159966&site=eds-live&scope=site.
31
SFS 1944:477 Lag om undervisning och vård av bildbara sinneslöa. SFS 1954:483 Lag om undervisning och vård av psykiskt efterblivna.
SFS 1967:940 Lag angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.
SFS 2010:800, Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2010). Undervisningen i svenska i grundsärskolan. Rapport 2010:9. hämtad 2019-11-26
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Undervisningen-i-svenska-i-grundsarskolan/
Relaterat material till Skolinspektionen (2010) hämtat 2019-11-26:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-inspektion/kvalitetsgranskning/undervisn-i-sarskolan/02-webb-bil-4-fragestallningar-metoder.pdf https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-inspektion/kvalitetsgranskning/undervisn-i-sarskolan/03-webb-bil-5-observations-analysmaterial.pdf https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. (1994). Stockholm: Fritze.
Skolverket (2000) Kursplan för grundsärskolan 2000
https://www.skolverket.se/undervisning/grundsarskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundsarskolan/tidigare-kursplaner-ar-2000-2011-for-grundsarskolan
Skolverket (2000) Kursplan för träningsskolan
https://www.skolverket.se/undervisning/grundsarskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundsarskolan/tidigare-kursplaner-ar-2000-2011-for-traningsskolan
Skolverket. (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Fritzes. Reviderad 2018.
Skolverket 2018 Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt urval till
gymnasiesärskolans nationella program. Stockholm.
Skolverket (2019) Grundsärskolan är till för ditt barn, informationsbroschyr till föräldrar. Skolverkets publikationsservice, Stockholm.
Skolöverstyrelsen, Läroplan för särskolan 1: Allmän del, Lsä 73 (1973). Stockholm. Liber Utbildningsförlag.
Skolöverstyrelsen, Läroplan för den obligatoriska särskolan Allmän del: Mål och riktlinjer, kursplaner timplaner, Ls 90. (1990:21). Stockholm: Allmänna Förlag.
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM 2017, Utvecklingsstörning, hämtad 2019-11-20 https://www.spsm.se/globalassets/produktionsstodswebben/behovsbeskrivningar/
32
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM 2019, Funktionsnedsättningar Hämtad 2019-11-20 från
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/utvecklingsstorning
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskiĭ, L. S., & Cole, M. (1978). Mind in Society: Development of Higher Psychological
Processes. Cambridge: Harvard University Press. Retrieved from
http://search.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=575543&site=eds-live&scope=site.
33
Bilaga 1. Missiv och informationsbrev till vårdnadshavare
Hej
Vi är två studenter, Christina Birath och Carina Westerlund, på Stockholms universitet som läser till speciallärare på avancerad nivå, med inriktningen mot utvecklingsstörning och detta är vår sista termin och vårt examensarbete ska nu skrivas.
Vi arbetar båda på särskolor i våra respektive hemkommuner med elever med varierande grad av utvecklingsstörning och i olika åldrar. I tidigare kurser i vår utbildning har vi tagit del av
doktorsavhandlingar, en rapport från Skolinspektionen (2010), artiklar och annan forskning som visar på låga resultat när det gäller läs och skrivutvecklingen inom grundsärskolan. Dessa skrifter och underlag bygger på undersökningar som gjordes för minst tio år sedan. Vi tycker inte att vi känner igen oss i det utifrån egna erfarenheter och syftet med denna studie är därför att undersöka hur det ser ut idag i några grundsärskolor, 2019.
Vi avser inför denna studie att besöka grundsärskolor under veckorna 40–41.
Vi kommer att genomföra lektionsobservationer där vi fokuserar på ämnet svenska samt kommunikation och intervjua lärare.
Vårt observationsunderlag och frågor är till stor del samma som skolinspektionen använde vid sin undersökning 2010.
Vi har varit i kontakt med berörda rektorer angående vårt besök och kommit överens om att vi i samband med detta informerar vårdnadshavare angående vår medverkan i klassrummet.
Vi är medvetna om att det är kort varsel men detta beror på vår begränsade tid, men hoppas på din medverkan och önskar återkoppling snarast, senast fredag vecka, 39. Intervjun tar max 45 minuter och vi hoppas att du har möjlighet att medverka. Vi kommer att ta hänsyn till Vetenskapsrådet
forskningsetiska principer, vilket innebär att deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta intervjun och därmed ditt deltagande. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål. Om ni funderar över något eller något är oklart så är ni välkomna att kontakta oss för mer information. Vi bifogar en blankett till
vårdnadshavare som vi önskar att ni delger dem i samband med vårt besök.
Vänliga Hälsningar
Christina Birath Carina Westerlund
34
Information till vårdnadshavare angående lektionsobservationer
Hej
Vi är två studenter på Stockholms universitet som läser till speciallärare på avancerad nivå, med inriktningen mot utvecklingsstörning och detta är vår sista termin och vårt examensarbete ska nu skrivas.
Vi arbetar båda på särskolor i våra respektive hemkommuner med elever med varierande grad av utvecklingsstörning och i olika åldrar. I tidigare kurser i vår utbildning har vi tagit del av
doktorsavhandlingar, en rapport från Skolinspektionen (2010), artiklar och annan forskning som visar på låga resultat när det gäller läs och skrivutvecklingen inom grundsärskolan. Dessa skrifter och underlag bygger på undersökningar som gjordes för minst tio år sedan. Vi tycker inte att vi känner igen oss i det utifrån egna erfarenheter och syftet med denna studie är därför att undersöka hur det ser ut i några grundsärskolor idag, 2019.
Vi avser inför denna studie att besöka grundsärskolor under veckorna 40–41.
Vi kommer att närvara i klassrummet och fokusera på undervisningen i ämnet svenska och
kommunikation och intervjua lärare. Eftersom vår metod består av att vi närvarar i klassrummet har vi i samråd med rektor valt att informera er genom detta brev. Vårt insamlade material kommer att vara helt avidentifierat, inga namn på skolor, elever eller lärare kommer att nämnas i studien.
Har ni några frågor och funderingar kring detta får ni gärna kontakta oss.
Vänliga Hälsningar
Christina Birath Carina Westerlund
35
Bilaga 2. Intervjufrågor och länkar till material
Vad har du för utbildning?
Hur länge har du arbetat som lärare?
Följande frågor är hämtade ur Skolinspektionens material som användes vid deras inspektion av Grundsärskolor, Rapport 2010:9)
Frågeställning 1.
Arbetar du/skolan systematiskt för att ta reda på varje enskild elevs behov, förutsättningar och möjligheter?
Frågor att ställa:
• Hur arbetar du för att ta reda på elevers behov?
• Hur arbetar du för att ta reda på elevers förutsättningar? • Hur arbetar du för att ta reda på elevers möjligheter? • Hur arbetar du för att ta reda på elevers hinder?
• Vilka förväntningar har du på elevernas möjligheter att nå målen i svenska/kommunikation?
Frågeställning 2.
Utgår undervisningen från elevernas förutsättningar och fokuserar den på vad som är möjligt och utmanande för eleverna i lärandet?
Frågor att ställa:
• Vilka former av kunskaper och förmågor anser du är viktiga att fokusera på i ämnet svenska/kommunikation?
• Hur gör du det?
• Hur ges eleverna möjlighet till delaktighet och ansvarstagande för det egna lärandet? • På vilket sätt kan elever påverka innehållet i undervisningen? Arbetssätt? Arbetsformer? • Ser du några svårigheter med att utmana varje elev i sin kunskapsutveckling?
Om ämnets roll
• Finns det några kursplanemål i svenska/kommunikation som du lägger särskilt stor vikt vid i din undervisning?
• Varför detta/dessa mål? • Hur märks det i praktiken?
• Har det förändrats över tid- i så fall hur?
• Finns det mål i ämnet svenska/kommunikation som du upplever att eleverna inte har möjlighet att nå?
36