I tidigare klassrumsforskning har ofta könets betydelse fokuserats. Det finns även gott om studier av hur individuellt stöd eller stöd i liten grupp utanför klassrummet påverkar elever. Att inrikta studier på
29
hur elever i behov av särskilt stöd interagerar med läraren och vilket stöd de får i det vanliga
klassrummet borde därför vara angeläget. I föreliggande studie observerades endast en klass under ett antal lektioner. Det skulle därför vara av intresse att utöka antalet observerade lektioner, klasser och skolor. Med ett större urval skulle även eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare kunna granskas.
I den aktuella studien kompletterades observationerna med intervjuer med lärare. För att få en mer nyanserad bild av klassrumsinteraktionen skulle det även vara av intresse att intervjua elever om hur de uppfattar situationen och om hur de upplever kommunikationen med läraren.
Resultatet i föreliggande studie var framför allt att det var elevernas egna initiativ som påverkade i vilken grad de kommunicerade med läraren. Det vore intressant att fördjupa sig i bakomliggande orsaker till att vissa elever tar många initiativ till kontakt och andra få. Det skulle bland annat elevintervjuer kunna ge svar på.
Referenser
Ahlberg, A. (red.) (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, U. (2009). Sofias situationer för samspel. I A. Ahlberg (red.). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Aneer, L. (2010). Kunskap och bedömning – etiska ställningstaganden. I R. Helldin & B. Sahlin (red.).
Etik i specialpedagogisk verksamhet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Andreasson, I. & Asp-Onsjö, L. (2009) Talet om pojkar och flickor i behov av särskilt stöd. I A.
Ahlberg (red.). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Asp Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg?: en fallstudie i en kommun. Diss.
Göteborgs Universitet, 2006. Göteborg.
Assarson, I. (2010). Subjektivering på tvärs? I R. Helldin & B. Sahlin (red.). Etik i specialpedagogisk verksamhet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007. Malmö.
Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla: några filosofiska trådar. Stockholm: Liber.
Barron, K. (red.) (2004). Genus och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Berhanu, G. & Gustafsson, B. (2009). Delaktighet och jämlikhet för elever med funktionshinder. I A.
Ahlberg (red.). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
30
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Einarsson, C. (2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet: betydelsen av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. Diss. Linköping: Univ., 2003.
Linköping.
Einarsson, C. & Granström, K. (2002). Gender-biased Interaction in the Classroom: the Influence of Gender and Age in the Relationship between Teacher and Pupil. Scandinavian Journal of Educational Research, Vol.46, No. 2, p. 117-127.
Fischbein, S. (2007). Kognitiva och utvecklingspsykologiska perspektiv på barn i tidiga skolåren. i Mål för alla. Perspektiv på nationella utbildningsmål för tidiga skolår. Stockholm: Skolverket.
Giota, J. & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd till vem och hur? Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik nr 1.
Göteborgs universitet.
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007. Luleå.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk.
Heimersson, M. (2009). Elevers särskilda behov – en analys enligt Nancy Fraser. I A. Ahlberg (red.).
Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Heimdal Mattson, E. & Malmgren Hansen, A. (2009). Inclusive and Exclusive Education in Sweden:
Principals Opinions and Experiences. European Journal of Special Needs Education. Vol. 24 No. 4 p 465-472.
Helldin, R. (2010). Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola. I R. Helldin & B. Sahlin (red.).
Etik i specialpedagogisk verksamhet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Helldin, R. & Sahlin, B. (2010). Inledning. I R. Helldin & B. Sahlin (red.). Etik i specialpedagogisk verksamhet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Holm, A-S. (2009). Ungdomars syn på lärande nu och då. I I. Wernersson (red.). Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och praktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2009. Umeå.
Isaksson, J. (2009). Särskilja eller inkludera? Kritisk utbildningstidskrift nr. 136 s. 39-47.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lindblad, S. & Sahlström, F. & Ahlström, K. (red.) (2001). Interaktion i pedagogiska sammanhang.
(1. uppl.) Stockholm: Liber.
31
Myndigheten för skolutveckling (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Möllås, G. (2009). "Detta ideliga mötande": en studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Diss. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, 2009.
Jönköping.
Nilholm, C. (2009). Demokratiska aspekter på specialpedagogik. I Kritisk utbildningstidskrift nr. 136 s. 50-59.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi?
Forskning i Fokus nr 28. Myndighet för skolutveckling
Nordevall, E. & Möllås, G. & Ahlberg, A. (2009). Läraren som mentor i en skola för alla. I A. Ahlberg (red.). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Nyborg, G. (2011). The Ouality of Mediational Teaching Practised by Teachers in Special Education.
An Observational Study in Norwegian Primary Schools. International Journal of Special Education.
Vol. 26, No.1 p. 101-111.
Siljehag, E. (2010). Historien om barn i behov av särskilt stöd i förskolan. I R. Helldin & B. Sahlin (red.). Etik i specialpedagogisk verksamhet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan: en sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2005). Vad gör det för skillnad vad skolan gör?Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm:
Skolverket.
Stendahl, E. (2011) >Bra! Tack läraren!<. Pedagogiska magasinet. Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. nr 2. 2011.
Svenska (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westling Allodi, M. (2010). Undervisningsmiljö och socialt klimat. I R. Helldin & B. Sahlin (red.).
Etik i specialpedagogisk verksamhet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Westling Allodi, M. (2002). Children´s Experiences School: Narratives of Swedish Children with and without Learning Difficulties. Scandinavian Journal of Educational Research, Vol.46, No. 2, p.181-205.
Öhrn, E. (1990). Könsmönster i klassrumsinteraktion: en observations- och intervjustudie av högstadieelevers lärarkontakter. Diss. Göteborg : Univ.. Göteborg.
32
Bilagor
Bilaga 1. Observationsschema
Observationsschema
Datum: __________ Tid: ______________ Ämne: ___________ Lärare: __________
Antal närvarande: flickor: _________ pojkar: _________
Elev-kod
Initiat iv E / L
Stämn.
E + 0 -
Stämn.
L + 0 -
Kvalitet T HJ Sc Di
Innehåll Ä Pro Pri
Tid Övrigt
Kvalitet: T – tillrättavisning Innehåll: Ä - ämne
Hj – hjälp Pro - procedur
Sc – scaffolding Pri - privat
D - diskussion
33